Påskvänner!
Lyssna gärna och reflektera inför heliga Trefaldighets dag (hyllningen av Mao är väl kanske lite oväntad, men det är ju 80-tal och man förstår poängen):
Visar inlägg med etikett Sundsvall. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sundsvall. Visa alla inlägg
fredag 2 juni 2023
onsdag 20 augusti 2008
Tankebok och andras tankar
Påskvänner!
Jag kanske återkommer lite oftare än planerat trots allt. För vi på Svenska kyrkans grundkurs har fått i uppgift att sköta en "tankebok" under kursens gång, och det är ju egentligen typ en loggbok som den här. Och grundkursen passar rätt väl in på temat "EFS idag" och vad EFS:s relation till Svenska kyrkan betyder. Som sagt, jag återkommer nog lite nu och då även fortsättningsvis, och ser plötsligt bloggen som en del av studieuppgiften! (Inte hela förstås - en uppgift till i morgon går t.ex. ut på att förbereda en andakt).
Vill även gärna rekommendera min egen bloggpost Lämnar Ann Heberlein verkligen Svenska kyrkan? Inte för min egen texts skull, men för alla intressanta kommentarer som har kommit, nu senast flera stycken idag! Det är roligt att bloggen kan fylla en samtalsfunktion och på så sätt håller sej levande även när jag skriver mindre!
Vi har förstås även Budbärarens nätdebatt där bl.a. Erik Johansson i Örebro ("Präst-Erik") gjort ett intressant inlägg om nyligen genomförda missionsdagar på Hagaberg. Idén med nätforum på Budis' hemsida är utmärkt, men grafiken är förfärlig och gör det svårt att orientera sej bland äldre inlägg utan slagkraftig rubrik. Allt kan inte ske på en gång - men en god formgivning vore välkommen! Annars hamnar den huvudsakliga EFS-debatten obevekligen i Dagen, Facebook och bloggar som den här. Ingen katastrof - men inte en utveckling som ens en bloggare som jag önskar.
Det ska dock bli intressant att se vilka debattinlägg som Budis' augustinummer innehåller! Tillsammans med allt övrigt värdefullt material, som redaktionen vant oss att förvänta! Tidskriftshyllan här på Mellansels folkhögskola är välfylld, och Budis lär komma hit lika fort som hem.
(Men alla ni därhemma - vad jag saknar er! Trots telefonsamtal ikväll. Och vad bra att min frus snälle släkting kunde ta hand om cykeln jag lämnat på Sundsvalls busstation! Den hade knappast fått stå orörd ett par veckor - snabbt hade den hamnat på hittegodsavdelningen. I bästa fall...).
Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn,
så var det för mej att komma till Gud,
jag kände att där hörde jag hemma.
Jag kanske återkommer lite oftare än planerat trots allt. För vi på Svenska kyrkans grundkurs har fått i uppgift att sköta en "tankebok" under kursens gång, och det är ju egentligen typ en loggbok som den här. Och grundkursen passar rätt väl in på temat "EFS idag" och vad EFS:s relation till Svenska kyrkan betyder. Som sagt, jag återkommer nog lite nu och då även fortsättningsvis, och ser plötsligt bloggen som en del av studieuppgiften! (Inte hela förstås - en uppgift till i morgon går t.ex. ut på att förbereda en andakt).
Vill även gärna rekommendera min egen bloggpost Lämnar Ann Heberlein verkligen Svenska kyrkan? Inte för min egen texts skull, men för alla intressanta kommentarer som har kommit, nu senast flera stycken idag! Det är roligt att bloggen kan fylla en samtalsfunktion och på så sätt håller sej levande även när jag skriver mindre!
Vi har förstås även Budbärarens nätdebatt där bl.a. Erik Johansson i Örebro ("Präst-Erik") gjort ett intressant inlägg om nyligen genomförda missionsdagar på Hagaberg. Idén med nätforum på Budis' hemsida är utmärkt, men grafiken är förfärlig och gör det svårt att orientera sej bland äldre inlägg utan slagkraftig rubrik. Allt kan inte ske på en gång - men en god formgivning vore välkommen! Annars hamnar den huvudsakliga EFS-debatten obevekligen i Dagen, Facebook och bloggar som den här. Ingen katastrof - men inte en utveckling som ens en bloggare som jag önskar.
Det ska dock bli intressant att se vilka debattinlägg som Budis' augustinummer innehåller! Tillsammans med allt övrigt värdefullt material, som redaktionen vant oss att förvänta! Tidskriftshyllan här på Mellansels folkhögskola är välfylld, och Budis lär komma hit lika fort som hem.
(Men alla ni därhemma - vad jag saknar er! Trots telefonsamtal ikväll. Och vad bra att min frus snälle släkting kunde ta hand om cykeln jag lämnat på Sundsvalls busstation! Den hade knappast fått stå orörd ett par veckor - snabbt hade den hamnat på hittegodsavdelningen. I bästa fall...).
Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn,
så var det för mej att komma till Gud,
jag kände att där hörde jag hemma.
torsdag 26 juni 2008
Fågel Fenix siktad längs Norrlandskusten
Påskvänner!
Igår var det på dagen 120 år sedan både Umeå och Sundsvall brann på samma gång. Den 25 juni 1888 med starka sommarvindar som spred elden och gjorde över 80% av invånarna hemlösa.
Dagen efter, den 26 juni 1888, rök det väl fortfarande ur askan. Katastrofens verklighet började sjunka in i sinnena. Lamslagenhet och chock hade knappast ännu upphört.
Och ändå - redan började städernas befolkning arbeta för framtiden. Började röja i bråten, ordna provisoriska bostäder, tänka nytt. Fröna till det som skulle bli de berömda Björkarnas stad och Stenstaden sattes kanske idag för 120 år sedan, den 26 juni 1888.
Jag tänkte på det när jag läste om hur EFS-gården Storstrand ska resas ur askan. Det finns inte många likheter mellan höstens planerad nybygge och Storstugan som brann ner i vintras. Men syftet med anläggningen består och kan föras vidare, i kanske ännu mer ändamålsenliga lokaler. Roligt också att sommarens verksamheter kunnat genomföras i stort sett som planerat.
Storstrand lever vidare och stiger som Fågel Fenix - och Kristus - ur askan. Men hur har "pyromanerna", 15, 16, resp. 18 år, det idag? Låt oss be att också deras liv, liksom våra, får resa sej ur trasighetens och syndens aska, och att de en dag kan återvända till Storstrand nyförlåtna och frimodiga. Med en ny syn på både Kristus, sej själva och sina medmänniskor.
Ur stoft och aska skall på nytt
vårt liv stå upp. Guds stad blir byggd.
Igår var det på dagen 120 år sedan både Umeå och Sundsvall brann på samma gång. Den 25 juni 1888 med starka sommarvindar som spred elden och gjorde över 80% av invånarna hemlösa.
Dagen efter, den 26 juni 1888, rök det väl fortfarande ur askan. Katastrofens verklighet började sjunka in i sinnena. Lamslagenhet och chock hade knappast ännu upphört.
Och ändå - redan började städernas befolkning arbeta för framtiden. Började röja i bråten, ordna provisoriska bostäder, tänka nytt. Fröna till det som skulle bli de berömda Björkarnas stad och Stenstaden sattes kanske idag för 120 år sedan, den 26 juni 1888.
Jag tänkte på det när jag läste om hur EFS-gården Storstrand ska resas ur askan. Det finns inte många likheter mellan höstens planerad nybygge och Storstugan som brann ner i vintras. Men syftet med anläggningen består och kan föras vidare, i kanske ännu mer ändamålsenliga lokaler. Roligt också att sommarens verksamheter kunnat genomföras i stort sett som planerat.
Storstrand lever vidare och stiger som Fågel Fenix - och Kristus - ur askan. Men hur har "pyromanerna", 15, 16, resp. 18 år, det idag? Låt oss be att också deras liv, liksom våra, får resa sej ur trasighetens och syndens aska, och att de en dag kan återvända till Storstrand nyförlåtna och frimodiga. Med en ny syn på både Kristus, sej själva och sina medmänniskor.
Ur stoft och aska skall på nytt
vårt liv stå upp. Guds stad blir byggd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
