Påskvänner!
Se där ja, nu vet jag att jag och C S Lewis m fl ska kallas "infernalister". Men handen på hjärtat, är det verkligen de som tror att alla till slut blir evigt saliga som brukar få det hett om öronen här i Sverige? Reaktionerna på Svenska kyrkans begravningsmagasin för några år sedan, där det på omslaget stod "Det finns ingen död som ej bytes i glädje", blev ju mycket måttliga.
Det är nog dags för en rejäl helvetesdebatt igen. Några förkunnare behöver definitivt få det mer hett om öronen. Frågan är bara om det är de som ger lugnande besked om evigheten, alla de senaste ärkebiskopskandidaterna t ex, eller de som envisas med att vidarebefordra ("skrämma" med?) Nya testamentets, inkl Frälsarens, många och läskiga varningar för en osalighet där "masken aldrig dör och elden aldrig slocknar"?
Jag tvivlar ofta på både himmel och helvete. Men jag har aldrig tvivlat ett enda ögonblick på vad som är Nya testamentets lära och att Nya testamentets Gud, som vill att alla mänskor ska bli frälsta, faktiskt vill skrämma oss ganska rejält för alternativet. Eller varför sa Jesus: "Frukta inte dem som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. Jag säger er vem ni ska frukta: Frukta honom som kan kasta er med både kropp och själ i helvetet. Ja, honom ska ni frukta." Eller varför påstod han att han ska säga till några: "Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är tillredd åt djävulen och hans änglar"? För att vi skulle få en trevlig eftermiddag och sitta och njuta av tanken?
Dessutom har jag aldrig tilltalats av tanken att jag som icke-troende så småningom skulle tvingas in i himmelen i alla fall. Genom lagom doser av kärlek och tortyr? Respektfullt? Nä. Iden om utslocknande/förintelse är för mej som dödsstraff jämfört med livstids fängelse - inte heller självklart att föredra.
Bra att Ola Sigurdson öser på. Honom kan en ju i alla fall ta diskussionen med. Joachim Elsander, som i sin krafts dagar vågade ta alla möjliga diskussioner, är nu bortom alla jordens debatter och hemma hos Herren, det är jag övertygad om. Men hans podd om helvetet hör, nu får man väl säga det, till det sämre jag hört i genren, nästan i "klass" med artikeln i KT här ovan (fast med färre påhopp). Den som läst C S Lewis´ "Lidandets problem" och "Den stora skilsmässan" borde i alla fall inse att vi infernalister inte nödvändigtvis behöver älska helvetet.
Visar inlägg med etikett Helvetet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Helvetet. Visa alla inlägg
onsdag 19 februari 2020
torsdag 24 juli 2014
Helvetet på jorden?
Påskvänner!
Vad ska man säga om den här situationen? Ungefär så här eller så här (inkl. det generösa PS-et)? Eller detta? Eller det som vår egen präst Zack Lindahl skrev i HT häromdagen? Skam till sägandes kommer jag inte på något eget att säga. Jag blir bara alldeles matt. Hur kan det här få hända i vår tid, kanske rent av som en följd av det ovisliga och korstågsliknande Irak-kriget som minsann skulle göra Mellanöstern demokratiskt och närapå kristligt...? Vägen till helvetet är som bekant stenlagd med goda föresatser.
Men Jesus är fortfarande med dessa våra minsta bröder, även om det kanske inte ser så ut. Så ett helvete är det ändå inte riktigt - men onekligen en sorts skärseld eller ett fruktansvärt eldsdop. Delar vi i EFS och övriga svenska kristenheten i någon mån smärtan över det som händer?
Tack till er som ropar!
Vad ska man säga om den här situationen? Ungefär så här eller så här (inkl. det generösa PS-et)? Eller detta? Eller det som vår egen präst Zack Lindahl skrev i HT häromdagen? Skam till sägandes kommer jag inte på något eget att säga. Jag blir bara alldeles matt. Hur kan det här få hända i vår tid, kanske rent av som en följd av det ovisliga och korstågsliknande Irak-kriget som minsann skulle göra Mellanöstern demokratiskt och närapå kristligt...? Vägen till helvetet är som bekant stenlagd med goda föresatser.
Men Jesus är fortfarande med dessa våra minsta bröder, även om det kanske inte ser så ut. Så ett helvete är det ändå inte riktigt - men onekligen en sorts skärseld eller ett fruktansvärt eldsdop. Delar vi i EFS och övriga svenska kristenheten i någon mån smärtan över det som händer?
Tack till er som ropar!
Etiketter:
Helvetet,
Irak,
Mellanöstern,
Syrien,
Zack Lindahl
onsdag 23 juli 2014
En "helvetespredikant" utlägger söndagens evangelietext
Påskvänner!
Så här lät den förkunnelse om helvetet som vi i EFS för 60 år sedan instämde i och stod upp för (Hallesby blev ju huvudtalare på EFS:s 100-årsjubileum 3 år senare). Hur predikar vi om helvetet - och söndagens text - i vår tid?
Så här lät den förkunnelse om helvetet som vi i EFS för 60 år sedan instämde i och stod upp för (Hallesby blev ju huvudtalare på EFS:s 100-årsjubileum 3 år senare). Hur predikar vi om helvetet - och söndagens text - i vår tid?
Etiketter:
100-årsjubileum,
Helvetet,
Ole Hallesby
måndag 28 november 2011
Himmel och helvete
Påskvänner!
Konstigt - men ett visst ämne är visst på tapeten än fast det inte just precis är Domssöndag eller så.... Vilken ståndpunkt vi än intar: nog är ämnet viktigt. Även i adventstid.
Jämför Rob Bell:
och Francis Chan:
och kanske även Stefan Swärd:
När alla helgon tågar in,
när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.
Konstigt - men ett visst ämne är visst på tapeten än fast det inte just precis är Domssöndag eller så.... Vilken ståndpunkt vi än intar: nog är ämnet viktigt. Även i adventstid.
och Francis Chan:
och kanske även Stefan Swärd:
och (tillagt 20111204) på Stefan Swärds rekommendation) EFS:s Agne Nordlander på ren ljudfil från 1989: Frälst eller förlorad?
När alla helgon tågar in,
när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.
Etiketter:
Francis Chan,
Helvetet,
Rob Bell,
Stefan Swärd
fredag 28 mars 2008
Fullkorn och andra helveten
Kära påskvänner!
Den allvarlige humoristen Lasse Eriksson från Pite brukar hävda att "fullkorn är ett helvete". Och det kan man ju inte direkt säga emot.
Vad som däremot väcker större strid är frågan om helvetet med stort H. Samt om vad detta rätteligen bör kallas. EFS:s missionsföreståndare Anders Sjöberg uttalar sej tillsammans med andra teologer i gårdagens Dagen. Med, som jag tycker, föredömlig klarhet. Utan att - som Dante och andra helvetsfantaster - säga mer än bibeln säger.
Det här är verkligen stora saker. Och djupa saker, som tant Elma i min barndoms Luleå brukade säga. Ingen kan reducera den här frågan till "underlivsteologi" eller hävda att frågan är av liten dignitet - oavsett vilken inställning man har till helvetets realitet.
Antingen måste det vara oändligt viktigt att varna för helvetet - eller nästan lika viktigt att varna för helvetestro och helvetesförkunnelse.
Låt oss be att samtalet om de eviga tingen fortsätter. Både i kyrkorna, hemmen och bloggosfären. Det har förstummats alltför länge, precis som Anders Sjöberg säger. Och, som C S Lewis skriver om helvetsläran i sin bok Lidandets problem: "[Man] påminner oss om de mänskliga tragedier, som följt av att man har trott på den. Om de andra tragedier, som har följt, därför att man inte har trott på den, får vi höra mindre." (Lewis: Lidandets problem Libris 1995 s. 137)
Den allvarlige humoristen Lasse Eriksson från Pite brukar hävda att "fullkorn är ett helvete". Och det kan man ju inte direkt säga emot.
Vad som däremot väcker större strid är frågan om helvetet med stort H. Samt om vad detta rätteligen bör kallas. EFS:s missionsföreståndare Anders Sjöberg uttalar sej tillsammans med andra teologer i gårdagens Dagen. Med, som jag tycker, föredömlig klarhet. Utan att - som Dante och andra helvetsfantaster - säga mer än bibeln säger.
Det här är verkligen stora saker. Och djupa saker, som tant Elma i min barndoms Luleå brukade säga. Ingen kan reducera den här frågan till "underlivsteologi" eller hävda att frågan är av liten dignitet - oavsett vilken inställning man har till helvetets realitet.
Antingen måste det vara oändligt viktigt att varna för helvetet - eller nästan lika viktigt att varna för helvetestro och helvetesförkunnelse.
Låt oss be att samtalet om de eviga tingen fortsätter. Både i kyrkorna, hemmen och bloggosfären. Det har förstummats alltför länge, precis som Anders Sjöberg säger. Och, som C S Lewis skriver om helvetsläran i sin bok Lidandets problem: "[Man] påminner oss om de mänskliga tragedier, som följt av att man har trott på den. Om de andra tragedier, som har följt, därför att man inte har trott på den, får vi höra mindre." (Lewis: Lidandets problem Libris 1995 s. 137)
Etiketter:
Anders Sjöberg,
C S Lewis,
Dante,
Helvetet
tisdag 11 december 2007
Kommentar från Bengt Burström
Ända sedan jag startade min (extremt inofficiella!!!) EFS-blogg har Bengt Burström i Västerås varit en källa till stor uppmuntran och givit mej det "mothåll" varje aldrig så liten opinionsbildare behöver. Han skriver minst lika bra som jag (tack för dina intressanta texter!) och borde väl också få lika stort utrymme som jag. Bl.a. hans senaste kommentar till mitt inlägg kring "Biskopsvalet i Västerås" förtjänar att lyftas fram tydligare (hoppas du inte misstycker, Bengt!).
Bengt skriver bl.a. följande:
Sen tycker jag definitivt att det finns betydligt större frågor än de av fördömande karaktär som du tar fram, nämligen frågan om att förbjuda vissa par att gifta sig och den att det är viktigt att tala om för människor att de inte får komma in i himlen. Som jag förstår Jesus är det i stället mycket viktigt att ägna sig åt andra frågor än dem gay-lobbyn och fariséerna sätter på agendan. Som att värna om fattiga, förtryckta och främlingar. Det är allvarligare om vi glömmer dem än om vi viger homosexuella, när vi nu väl har böjt oss för samhällstrycket och viger frånskilda. Om man vill följa lagen får man för sjutton följa hela lagen och inte välja ut några lagar som passar att slå andra i huvudet med. Eller så får man ta emot nåden och acceptera att den räcker för alla, inte bara för oss präktiga rätt-troende.
Det är bättre att uppmuntra människor att leva i Guds anda. Hans rike är ju nära, säger Jesus. Det är bättre än att skrämma folk med helvetet. Det biter inte riktigt på människor idag, är min erfarenhet. Om man försöker varna dem med helvetet, får man garanterat idiotstämpel och når inte fram. Helvetet, om det finns kvar i språket förutom som svordom, är en plats som kan upplevas väldigt nära. Evangelium är att visa att Guds rike också är nära, inte långt ifrån någon av oss. Och att alla är välkomna in i det rike som präglas av Guds anda, bäst karaktäriserad av kärlek till fienden, inte bara till dem som tror rätt.
Jag håller med dej om mycket, Bengt! Men inte allt (som du förstår!). Jag tror jag måste börja på en ny rubrik! (Fler får mer än gärna kommentera det vi skriver).
Bengt skriver bl.a. följande:
Sen tycker jag definitivt att det finns betydligt större frågor än de av fördömande karaktär som du tar fram, nämligen frågan om att förbjuda vissa par att gifta sig och den att det är viktigt att tala om för människor att de inte får komma in i himlen. Som jag förstår Jesus är det i stället mycket viktigt att ägna sig åt andra frågor än dem gay-lobbyn och fariséerna sätter på agendan. Som att värna om fattiga, förtryckta och främlingar. Det är allvarligare om vi glömmer dem än om vi viger homosexuella, när vi nu väl har böjt oss för samhällstrycket och viger frånskilda. Om man vill följa lagen får man för sjutton följa hela lagen och inte välja ut några lagar som passar att slå andra i huvudet med. Eller så får man ta emot nåden och acceptera att den räcker för alla, inte bara för oss präktiga rätt-troende.
Det är bättre att uppmuntra människor att leva i Guds anda. Hans rike är ju nära, säger Jesus. Det är bättre än att skrämma folk med helvetet. Det biter inte riktigt på människor idag, är min erfarenhet. Om man försöker varna dem med helvetet, får man garanterat idiotstämpel och når inte fram. Helvetet, om det finns kvar i språket förutom som svordom, är en plats som kan upplevas väldigt nära. Evangelium är att visa att Guds rike också är nära, inte långt ifrån någon av oss. Och att alla är välkomna in i det rike som präglas av Guds anda, bäst karaktäriserad av kärlek till fienden, inte bara till dem som tror rätt.
Jag håller med dej om mycket, Bengt! Men inte allt (som du förstår!). Jag tror jag måste börja på en ny rubrik! (Fler får mer än gärna kommentera det vi skriver).
Etiketter:
Bengt Burström,
Evangelium,
Helvetet
onsdag 7 november 2007
Alla själars dag och vårt eviga öde
Höstens storhelg är passerad. Den traditionella saligförklaringen av åtminstone Svenska kyrkans medlemmar har ägt rum i våra kyrkor. Som jag förstår det lovar EFS inte att alla blir evigt saliga. Däremot tycks t.ex. Anders Sjöberg (liksom t.ex. Runar Eldebo i Missionskyrkan) vara inne på att det värsta som kan hända är ett utslockande (alltså just det som våra vänner naturalisterna/materialisterna ändå tror är vad som väntar dem). Med andra ord är EFS´ ledning inte alltför oroliga av Jesusorden om att "masken aldrig dör" eller "mörkret utanför, där man ska gråta och skära tänder".
Om jag förstått saken rätt, alltså. Man kan fortfarande varna för att gå "evigt förlorad", men det handlar då enbart om att gå miste om den eviga saligheten, inte om att längre uppleva några samvetskval eller en tillvaro utan Gud. "För sent skall syndarn vakna, där ingen morgon är, där han skall evigt sakna den nåd han spillde här. Att synden hopplöst minnas, o kval som ro ej ger - ack, kan väl hoppet finnas då ingen tid är mer" sjunger Franzén i den psalmbok även EFS använder. Men jag misstänker starkt att den psalmen inte sjungs längre - och nya psalmer i den stilen har väl inte författats på hela 1900-talet?
Men så bra då, är man ju frestad att utropa. Det är väl ingen som vill återinföra helvetet, inte ens det så praktiska "bondhelvetet" som ärkebiskop Anton Niklas Sundberg på sin tid ansåg nödvändigt att bevara. Det kan ju inte vara fel att önska alla, iinkl. släktingar, grannar och arbetskamrater, evig salighet eller åtminstone evig ro. Oavsett livshållning och konfession. Frågan är bara vad vi utifrån bibeln har mandat att förkunna och utlova.
Det här känns lite grann som när vi avvecklade försvaret med hänvisning till den eviga fred som nu tagit sin början. Man kan inte hoppas annat än att bedömningen stämmer, men den absoluta förvissningen behagar inte infinna sej...
Om jag förstått saken rätt, alltså. Man kan fortfarande varna för att gå "evigt förlorad", men det handlar då enbart om att gå miste om den eviga saligheten, inte om att längre uppleva några samvetskval eller en tillvaro utan Gud. "För sent skall syndarn vakna, där ingen morgon är, där han skall evigt sakna den nåd han spillde här. Att synden hopplöst minnas, o kval som ro ej ger - ack, kan väl hoppet finnas då ingen tid är mer" sjunger Franzén i den psalmbok även EFS använder. Men jag misstänker starkt att den psalmen inte sjungs längre - och nya psalmer i den stilen har väl inte författats på hela 1900-talet?
Men så bra då, är man ju frestad att utropa. Det är väl ingen som vill återinföra helvetet, inte ens det så praktiska "bondhelvetet" som ärkebiskop Anton Niklas Sundberg på sin tid ansåg nödvändigt att bevara. Det kan ju inte vara fel att önska alla, iinkl. släktingar, grannar och arbetskamrater, evig salighet eller åtminstone evig ro. Oavsett livshållning och konfession. Frågan är bara vad vi utifrån bibeln har mandat att förkunna och utlova.
Det här känns lite grann som när vi avvecklade försvaret med hänvisning till den eviga fred som nu tagit sin början. Man kan inte hoppas annat än att bedömningen stämmer, men den absoluta förvissningen behagar inte infinna sej...
Etiketter:
Alla själars dag,
Anders Sjöberg,
Anton Niklas Sundberg,
Franzén,
Helvetet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)