Källan hel i Mellansel

Påskvänner!

Det är allt roligt att få vara i Mellansel igen. Roligt att våra lärarresurser är så intakta - d.v.s. att våra musikkunskapers främsta källa är så hel! - och att Karin S ersatts av likaledes mycket kompetenta Eva Ö (det ska vara en sjungande studierektor!).

Fast det gäller ju att sjunga desto bättre själv också. Och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mej hem igen... verkar vara lite glest med samåkningsmöjligheter. Vi får väl se hur det går.

Men nu ska här övas!

Far i himlen,
du som mej och världen bär,
du som givit mej åt Jesus,
jag har dej kär.

På väg till Mellansel nu igen

Påskvänner!

Är på väg till Mellansel nu igen! Vi får väl se om det fungerar som det ska. Några psalmförslag för söndagen får ni inte, men temat "Jesus skapar tro" är bra.

Ska någon lyckas, så nog är det han.



Gå, du Guds Ande, med ditt bud
till denna jämmerns jord!
Ja, skapa tro hos oss, o Gud,
och säg till den som tvivlar
att frälst blir den som tror!

Text: Ronald Fangen 1941 (36 år) i fängelse, övers. A.H. 1991

Musik: A.H. 1991

Tack, Henry!

Påskvänner!

Vill tacka Henry Nordin i Bjästa, som gav mej tillstånd att publicera hans melodi till O jag ser min Faders hand på nätet. Han har bl.a. varit lärare på Mellansel och skrev melodin till August Storms fina text 1961 (vid 28 års ålder). Den försvann ur psalmbokstillägget 2003, men har klistrats tillbaka i en del psalmböcker på vissa håll, berättade han.

Nu söker jag Eskil Lundström ;o) Under tiden sjunger jag med glädje Fride Gustavssons "Nu är det härligt att leva" i nya psalmbokstillägget. Men den är nog inte OK att publicera här än, fast man kanske borde fråga? En gammal klassisk sommarbön däremot:

Låt, Jesus, mej nu i ditt hägn,
alltjämt av nådens milda regn
bevattnad, stå i blomma.
Din kärleks sol upplive så
min själ, att Andens frukter må
av hennes värme komma!

Bloggeri bloggera

Påsk- och pingstvänner!

Ja ni, nu är det maj och inte mycket har jag skrivit denna månad. Bilderna från Eva Spångbergs Björkelund är väl egentligen copyrightskyddade, men jag kunde inte låta bli att lägga ut dom. Besök stället "lajv" i sommar medan konstnären lever. Björkelund ligger i Gamla Hjelmseryd någon mil söder om Vrigstad i grönaste Småland, alldeles bredvid riksväg 30 mot Växjö. Jag bjuder på reklamen, Eva ;o).

Nu är jag i Mellansel igen. Vid förra kantorshelgen smet jag iväg på distriktskonferens i Övik och såg Greger och dom andra (skön väckelsesång med modernt stuk under lördagskvällsfikat, Samuel, Mikael och Andreas eller vad det var ni hette). Och den här gången inser jag att EFS-kyrkan i Övik ligger alldeles ovanför busstationen där jag väntat en halvtimme på Mellansels-bussen otaliga fredagkvällar - och att det finns ett kvällsöppet café där jag kunde ha smugit in i två års tid!!!! Nåja, bättre sent än aldrig. (Jag bjuder på reklamen, Café UH!).

Årskonferens har det också varit. Och idag var jag med och sjöng och bad och lyssnade till Hans Eriksson på EFS-kyrkan här i Mellansel.

Men nu undrar jag: Är det sant (som en liten fågel viskade) att även EFS-präster får viga killar med killar och tjejer med tjejer till ett kristet äktenskap - och fortsätta företräda EFS? Nån (himla) ordning får det väl ändå vara - även i en missionsorganisation?

Han har skapat man och kvinna,
han har lett i hemlighet
deras vägar till ett möte
där de livets källa fann...

Tack för uppvaktning på min 40-årsdag, lift m.m.

Påskvänner!

Jag hade ämnat mej till Edsbyn för en dryg månad sedan (sista helgen i februari), då enligt planerna Tony Guldbrandzén skulle ha medverkat vid en kyrklördag i S:t Olovs kapell. Och likaså hade jag hoppats kunna lyssna till Anders Sjöberg på Brogården i Njutånger kvällen den 13 mars. Men Tony blev sjuk (hoppas han blivit frisk nu!) och vår familj stannade kvar på en skön sportlovsledighet i Lule istället för att hasta ner till Njutånger. Det är väl helt OK - sjuk resp. bortrest måste man ju få vara - men två roliga kontakter med övriga EFS-gänget i Hälsingland blev ju inhiberade i och med det.

Men så lätt kommer man inte undan: Vid min 40-årsdag blev jag istället rejält uppvaktad av Bollnäs-EFS:arna, med både Per Harlings bok "Våra älskade psalmer", blomstercheckar och en vacker slant därtill. Jag får tacka så mycket! Jag trodde länge att ett 40-årskalas bara var en eftergift åt konvenansen, men jag behövde verkligen all den uppmuntran som kom mej till del förra lördagen, när jag firades på Prästnäsgården.

Dagens ros går även (något försenad) till förre distriktsföreståndaren Greger Larsson i Domsjö, som jag fick lift med till Mellansel senast, när jag kom för sent till Övik p.g.a. inställt tåg (trasiga lok). Jag börjar tro att EFS-are är alldeles speciellt liftarvänliga, för pastor Jonas Byström i Gottne erbjöd helt spontant skjuts när jag kånkade en packe böcker mellan Gottne och Mellansel för snart ett år sedan. Jag lovar nu att på vägen mot min 50-årsdag själv ta upp liftare så ofta jag kan ("ni har fått intet - så ge då också för intet").

Källan hel i Mellansel

Påskvänner!

Det blir svårare och svårare att rimma på Mellansel. "Mellanspel i Mellansel" följdes av "Sällan fel i Mellansel" och nu alltså "Källan hel i Mellansel". Lite långsökt kanske, men om man betraktar orgeln som en ljudkälla kan man ju säga att källan nu blivit hel - efter att delvis ha demonterats under rektor Thomas Wahlboms kompetenta ledning. Inga skruvar saknade eller blev över.

Märkligt nog kunde vi t.o.m. flytta ut åbäket någon meter i kyrkorummet (jag som trodde att orglar var närmast fastgjutna!) för att bättre komma åt att fylla på olja i fläktmotorn.

Spännande helg med praktik och teori om vartannat! Samt ett uppbyggligt besök på 11-gudstjänsten i bönhuset i Gottne (skriver kanske mer om det när jag kommit hem).

Nu far jag hem till södra Sverige! (Men Milko-land är det här likaväl som Hälsingland - det känns nästan konstigt att vi när vi bodde i Ume 2003 betraktade Milko som en farlig konkurrent till Norrmejerier. Nu är det Milko som gäller - och det är Arla vi undviker).

Ja, det är Tacksägelsedagen idag, men vi fortsätter väl tacka till veckan? Trots mörker och kyla. För hem och mat och frälsning.

Tack för ljusa, varma vårar,
tack för mörk och kulen höst,
tack för redan glömda tårar,
tack för friden i mitt bröst.

Morgonsol i Mellansel dag 2

Påskvänner!

Så här på Niondag Påsk känns det fantastiskt med den kalla, soliga vårvintern här i Ångermanland. (Jag skulle bara ha tagit med mej skidorna den här gången också - i norrlägen ligger snön fortfarande halvmeterdjup).

För en uteliggare som jag är morgonsolen visserligen tveeggad - den bryter köldtoppen vid 5-tiden och skapar ett behagligt uppvaknande vid 6-tiden; men frågan är om ljuset inte stör lite för mycket? Det var lättare att sova någon timme till i januari - å andra sidan var risken större då att komma för sent till morgonbönen. Hur som helst är det inte mycket vi människor kan göra åt solens gång (ställa om klockorna hit och dit är förstås lättare).

Gårdagens höjdare: Teckenspråksgudstjänst med Johan Selin, Sveriges ende döve präst (men inte ende dövpräst). Suverän gudstjänst med mycket god (tolkad) predikan - men mest gillade jag nog Halleluja-tecknet i Psalm 153, som även vi hörande fick lära oss, och applåderna vid den efterföljande sopplunchen, då vi även fick tillfälle att ställa frågor till Johan och andra.

Roligt att konstatera att denna helg varit en missionshelg i dövkyrkan Övik. Dövas Afrika-Mission (i främst Eritrea och Tanzania), som kollekten gick till, har ännu inte bytt namn till Dövas Internationella Arbete el dyl.

Men vad betyder Quasimodogeniti? (Söndagens namn på latin). Något med ringaren i Notre Dame, eller?

Som en sol steg Kristus opp
på den tredje dagen.
Nu är själens vårtid här,
bojan sönderslagen.
Vintertiden är förbi,
synd och sömn till ända.
Han som uppstått nu vår sorg
vill i glädje vända.

Ett litet tips: Tredje strofens ord "stadens parker lövas" har fått många norrlänningar att skratta och låta bli att använda denna psalm (SvPs470). Men påsktiden är inte över än - använd den om några veckor (typ 5:e söndagen i påsktiden) när stadens parker i varje fall knoppas även längs norrlandskusten!

Jesusmanifestationens general på besök i Lule

Påskvänner!

Den lindrigt evangelisk-lutherska kyrkhelgen i Sofia församling som inleddes idag med predikan av K-G Hammar (och som fortsätter i morgon med bl.a. John Shelby Spong som förkunnare) är lyckligtvis inte det enda som händer i Svenska kyrkan i helgen (även om det bådar ont inför framtiden om det får passera opåtalt).

I Stadsökyrkan i Nederluleå församling medverkar EFS-aren och Jesusmanifestationsgeneralen Lennart Möller i en verkligt evangelisk-luthersk kyrkhelg kring Guds ord. Mina föräldrar rapporterar mera därifrån, tror jag.

Och själv är jag här i Mellansel och ska i morgonkväll spela på nattvardsgudstjänst i kapellet och på söndag delta i en teckenspråksgudstjänst i Gullänget. Jag har varit med på två teckenspråksgudstjänster tidigare, en i Jönköping och en i Storuman, och båda har varit djupt uppbyggliga erfarenheter. Trots att det är vi hörande som känner oss handikappade en sådan gång ;o).

Brödet bryts och vinet delas, halleluja,
för att världen ska få leva, halleluja.
Öppnade är Guds förråd, halleluja,
källan flödar som var dold, halleluja!

Glad Påsk - Vivit - Kvivitt!

Påskvänner!

Så har då passionstidens och stilla veckans eftertänksamma blekhet efterträtts av påskdagens ymniga solsken. "Sol ute, sol inne, / sol i hjärta, sol i sinne" får man verkligen säga. Och för den som inte kan känna så, som är djupt nere, gäller ändå orden hos profeten Malaki: "Men för er som fruktar mitt namn ska rättfärdighetens sol gå upp - med läkedom under sina vingar."

Jag brukar önska många av mina vänner GLAD PÅSK med Gilbert K Chestertons underbara lilla essä eller påskkåseri (jag vet inte vad man ska kalla texten som känns unik i sitt slag) med rubriken "Vårens präst." Så jag gör det även i år - här på EFS idag. Herren lever - eller på latin: VIVIT! (Är det inte det latinet märkligt likt vårfågelsång?)

Jag vet för övrigt inte om bloggens rubrik är alltför pretentiös - för två veckor sedan, 5:e söndagen i fastan, var jag på Bollnäs EFS (vi grattade 70-åriga Margit!) och kunde konstatera att jag inte fungerade som ombud på vare sej distriktskonferensen (i Edsbyn) eller rikskonferensen (i Skellefte) p.g.a. att jag båda gångerna skulle vara på obligatorisk kantorshelg i Mellansel. (Fast jag funderade allvarligt på att skolka ;o). Så min inblick i "EFS idag" blir ännu sämre än den kunnat vara och jag själv mindre representativ för "EFS idag" än jag kunnat vara.

Ja ja. Vi får väl se. Kanske dyker jag upp ändå och träffar nån av er? Men nu har jag fått erbjudande om en kantorstjänst på 50% så den täpper väl till mina återstående "hål". Jag ska dock vara ytterst tacksam till både Gud och människor för all praktik jag får. Och vi får tänka och sjunga som förre rektorn vid Lunds universitet Göran Bexell:

Herren lever - våga tro det!
Lämna den tid som gått!
Hoppet är framtid,
nu är livet,
vår möjlighet.

Jodå, jag är hemma igen

Påskvänner!

Så här inför Passionstiden får jag meddela att jag verkligen är lyckligt hemma igen, även om det satt hårt åt och vänster bakhjul nästan trillade av mellan Mellansel och Övik. (Tack till Oskar i Österbillsjö med familj och till Hallin och (son-)söner i Grindnäsets fantastiska verkstad - liksom naturligtvis till vår Herre som skapat dessa fina händer och hjärnor).

Det finns mycket annat intressant att meddela - t.ex. Bebådelsedagens upplevelser i Mellansels EFS och Öviks Pingstkyrka - men jag får be att få återkomma.

Nu är det helg igen. God sådan tillönskas er alla!

Du var där och därför
delar du som bröd och vin
din försoning, din förlossning
- i din död går livet in.

Till Mellansel igen!

Påskvänner!

Distanskurs? Tja, jag vet inte. Nu vill dom att jag ska till Mellansel igen (egentligen skulle jag ha varit där tre helger i rad, men jag skolkade första helgen för min fru pastorns skull). Och jag hör och lyder - är uppe på tidig morgonkvist för att hinna till förmiddagspasset om liturgisk musik. Tack vare en snäll kantor i Rengsjö har jag t.o.m. med mej kyrkohandbokens musikupplaga - och tack vare en snäll präst i Bollnäs har jag med mej Artos´ nya Missale (en riktig jättebok!).

Ibland undrar jag om det är riktigt "EFS-aktigt" att vara bra på det här med liturgi? Fast å andra sidan har nog EFS-predikanter alltid satt en ära i att följa Svenska kyrkans gudstjänstordning i rätt stor omfattning också ute i bönhusen. (Själv har jag i bönhus på 80-talet spelat till både "Herre förbarma dej" och "Tackom och lovom").

Så nu ska det studeras. Ni får på köpet Dagens Lösen för igår: Sackeus skyndade sej ner / och tog emot Jesus med glädje! Det har handlat mycket om glädje i Dagens Lösen på senaste tiden. En nyttig påminnelse för oss gnällspikar ;o). Glädje kopplad till Frälsaren. "Jag vet var glädjen har sitt hem..." Där finns den verkligen, oavsett hur situationen ser ut i övrigt.

God helg! (Glöm inte våfflorna!).

Jesus, du vandrar
än över jorden.
Renad, försonad
i dej den blev.
Död och uppstånden
är du oss nära.
Paradisdagen
åt oss du ger.

Mellanselskamraterna och mellanselspsalmen

Påskvänner!

Gick förresten förra veckan med i "Mellanselskamraterna" och fick en korsmärkt nål från 1935 (det ni!) samt ett vackert medlemskort där syftet främst anges vara att "ge kunskap om den kristna livsåskådningen och verka för medlemmarnas inbördes sammanhållning" samt "att söka intressera för skolans verksamhet."

Upptäckte att nummer 785 i psalmbokens tilläggsdel (787 i gamla tillägget) är skriven av en mångårig lärare på Mellansel, Kjell Janunger. Försöker nu lansera namnet "mellanselspsalmen" på den, och tänker att den för mellanselare och EFS:are idag gott kunde få bli en motsvarighet till gamla "Värj din tro"-sången (mellanselskamraternas "kampsång" och förut namnet på deras tidning). Den är ju skriven i den betydligt uppbyggligare böneformen: "Ge oss tro", "Ge oss kraft", "Ge oss nåd". Och inte minst

Ge oss mod att våga leva.
Ge oss mod att våga älska.
Ge oss mod att våga bära
ett bud om vår Gud och hans Son.

Folkhögskolans kristliga karaktär

Påskvänner!

Jag vill förtydliga en sak, som kanske kunde missförstås i förra inlägget: jag har absolut märkt av Mellansels KRISTLIGA karaktär, inte minst nu i Svenska kyrkans grundkurs med dess morgon- och middagsböner, men också genom varje veckas gemensamma onsdagsmässa och torsdagsbibelstudium med skolprästen.

(Jag vet inte om jag här bör nämna hur elever med olika slags "syndrom" bemöts på ett föredömligt sätt - vissa anser ju sådant vara specifikt kristet, medan jag brukar hoppas att det inte är det).

Det jag menade var att jag inte märker av just EFS särskilt mycket - och det är ju lyckligtvis inte samma sak som att den kristliga profilen är svag. Men ändå värt att påtala, tycker jag. Med hopp om vänligt tillmötesgående. Att en av grundkursarnas mässor, en med dopförnyelse, hölls i EFS-kyrkan (liksom många orgellektioner), ändrar inte känslan av dålig eller ingen kontakt mellan EFS-föreningen på orten och folkhögskolans elev- och lärargrupper. Jag och en orgelkursare avnjöt dock superbilligt fika på EFS-föreningens "Café Lyktan" (lördagen 11-14) innan vi tog över lokalen och orgeln.

F.ö. upprepar jag härmed mitt önskemål att kapellet på Solviks folkhögskola ska uppkallas efter "Profetissan i Storkåge", Maria Elisabet (Maja-Lisa) Söderlund, född 1794 i Frostkåge. (Och därmed även efter Jesus mor och hennes "fränka"). Utifall att även Solviks rektor läser detta!

Sanningens Ande, himmelskt ljus du tänder,
klarhet du sprider, tröst och hopp du sänder.
Kom att oss leda. Vi till dig oss vänder:
helga vår kunskap.

EFS och folkhögskolorna

Påskvänner!

Det har varit enormt givande att gå Svenska kyrkans grundkurs parallellt med kantorsutbildningen. Mellansels folkhögskola är också en fantastisk miljö - med det dygnet runt öppna kapellet och den lättillgängliga EFS-kyrkan (med fräscha orglar på båda ställena).

Men jag har sannerligen inte märkt av EFS som huvudman särskilt mycket. Jag tycker nog att Svenska kyrkans grundkurs - åtminstone i de nordligaste stiften - borde innehålla en del EFS-kunskap. (Eller varför inte varje kurs på EFS-folkhögskolorna?). Jag har också hos kursledningen hemställt att vi nästa gång (en marsvecka) ska få möta nya eller avgående missionsföreståndaren, eller åtminstone distriktsföreståndare Greger Larsson i EFS Mittnorrland. Vi får väl se hur det går med den saken.

F.ö. är jag egentligen ganska glad så länge ingen ny missionsföreståndare annonseras på EFS hemsida. För mej får den unge morfadern Anders Sjöberg gärna sitta några år till och rida ut de pågående missionssyns-, bibelsyns- och äktenskapsstormarna. Men blir det trots allt en ny missionsföreståndare i år, förordar jag (som sagt) Tin Mörk. Kanske den först tillfrågade har tackat nej och att vi därför fått vänta på besked? Fråga i så fall Tin (om hon nu inte tillfrågades först). Jag tycker att ledarartikeln hon skrev i senaste Budis hade missionsföreståndarstuk.

Lev för Jesus, ge åt honom
livets sköna vårdag, men
också vuxenlivets sommar
och den sena hösten än.

Ge dej helt, för det begär han,
själv han gav sej helt åt dej
när han fattig och föraktad
dog för både dej och mej.

Husguden i ditt liv

Påskvänner!

Efter en fin dopförnyelsemässa i EFS-kyrkan, Mellansel, där inte minst bibelns härliga Löften i samband med dopet lyftes fram, läste jag följande rannsakande upprop på SR:s hemsida:

Sveriges största samtalsrum

Dela med dig av husguden i ditt liv

Vem eller vad är det du alltid återvänder till för att hämta kraft när du behöver komma igång och få energi? Är det en låt, en författare, ett favoritcitat, en politiker, en artist, en skådespelare? Ring Ylva Nilsson i Göteborg och berätta! Telefonnumret är 099-11080.
P4 kl 21.40 Karlavagnen Lyssna på P4

Borde man passa på och ringa in och berätta om Jesus? Om bönen och bibeln? Eller ska man ta för givet att det inte "räknas"?

Jag menar inte att en kristen inte också skulle kunna nämna t.ex. trädgårdsarbete, pianospel, G K Chesterton, John Ortberg eller andra gudabenådade författare. Och "att komma igång och få energi" är kanske inte själva huvudsyftet med den lilla morgon- eller middagsbönen. MEN: ordet husgud väckte mina tankar. Luthers bekanta (?) definition lyder ju: "Din gud är den du väntar dej allt gott av." Och hur har vi det med Gud? Har vi upptäckt de 4 B:na: bönen, bibeln, brödsbrytelsen och brödragemenskapen? (Jfr Med Gud och hans vänskap, vers 1).

En dyr klenod, en klar och ren,
oss unnats här att äga...

Mellanspel i Mellansel igen

Påskvänner!

Ja, om ni undrar vart jag har tagit vägen (fast direkt efterlyst via Interpol blir jag väl inte redan efter en knapp vecka?) så är jag ännu en gång i Mellansels folkhögskola och försöker fortbilda mej. Vi har denna gång behandlat dopet, nattvarden och Bibeln - och det är absolut mycket, mycket intressant! Jag lär mej mycket och jag stämmer in i mycket. Jag är mycket tacksam över mina lärares uppmuntran och den goda stämningen oss kurskamrater emellan.

Men jag får också ofta god lust att opponera mej på lektionerna, och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Jag vill inte prata för mycket eller störa, men jag vill inte heller låta vissa påståenden av ganska allvarlig karaktär stå oemotsagda. Knepigt! Bön om vishet är aldrig fel.

Kjell Janunger, tidigare lärare här på Mellansel, skriver i en mycket fin sång:

Ge oss nåd att kunna lyda
sanningen som inget skyler.
Ge oss nåd att verkligt äga
din frid, o vår Gud, ja allas Gud.

Sällan fel i Mellansel

Påskvänner!

Nu är jag lyckligt hemma igen efter att ha mött vintern i ett fjälltält. Det föll en vacker snödecimeter över öviksnejden i lördags, och jag sov gott som ett barn nere vid Moälven båda nätterna i Mellansel. Lördagskvällens "pianokonsert" blev alldeles ovanligt bra, även om respektive spelare naturligtvis uppmärksammade de få felen mer än någon av åhörarna. Aftonbönen innehöll också flera vackra stycken, denna gång på orgel.

Fruarna Musica och Teologica passar verkligen bra ihop - söndagens körövning och dirigentprov var uppbyggligare än någonsin. "Sänd ditt ljus och din sanning", "Utan like är Guds rike, här i ringhetens gestalt", "Här är jag Herre, rotad på jorden, öppen mot himlen, redo att stå i din tjänst" (som jag fick slå 6/8-takten till under slagteknikslektionen). Det är många texter som "sätter sej" först efter flitig, till synes vanvördig, övning.

Visst måste man våga göra fel ibland. Men det är ju roligt när det blir rätt. Det är ju liksom det som är målsättningen. Och det känns sällan fel att vara i Mellansel.

Alla Guds barn, sjung nu för Herren,
spela för Gud och var glada:
tack för allt du gjort och gör,
tack för att vår bön du hör,
tack du gode Gud!

Kul med kantorshelg i Mellansel

Påskvänner!

Nyss var jag i Mellansel och firade 150-årsminnet konventikelplakatets avskaffande med ett fyrfaldigt leve för religionsfriheten, innan vi svenskakyrkansgrundkursare i god kyrklig ordning packade in oss i bilarna för att bevista en underbart vacker högmässa i Själevads dito kyrka i - på hemvägen - dito väder.

Lite mer av konventikel hade Bollnäs EFS senare den dagen, men då kunde jag ju tyvärr inte vara med. (Nästa gång!). Några kvällar senare hade vi grundkursare ett fint "stugmöte", men dock med två präster närvarande (den ena var t.o.m. värd!), så vi lyckades inte trotsa konventikelplakatet då heller!

På lördagen den 25 oktober hann jag t.o.m. vara på en liten kurs i Mellansels EFS-kyrka, nånting som hette "Upptäck dina gudagivna gåvor" och grundade sej på ett amerikanskt material i dålig översättning till svenska. Jag satt och fyllde i min "gåvoprofil" den kvart som var före kursstarten (poäng på sej själv från 1-5 enligt klassiskt mönster). Rätt intressant att sätta betyg på sej själv, faktiskt!

Men när jag upptäckte att de andra tänkte fylla i häftet tillsammans - och läsa varje beskrivning högt före sifferifyllandet - förstod jag att jag kunde använda tiden bättre och gick för att slå upp mitt tält. Men det blev kanske bättre efter lunch. Och Mellansels EFS-kyrka är verkligt fin - inklusive den utmärkta orgeln!

Nu far jag och slår upp mitt fjälltält vid Moälvens strand! (Jag är alltså här och gör bygden osäker igen). Välkomna att hälsa på!

Gåvorna är många,
Anden är en,
finns hos Jesus Kristus.
Gåvorna är många,
Anden är en,
vi är ett i honom.

Mellanspel i Mellansel

Påskvänner!

Sitter just nu och har lunchrast en verkligt musikspäckad intensivhelg. Det blir inte så mycket tid över till annat, så blogginlägget blir ovanligt kort.

På resan hit (3 byten!) gick jag en halvtimmespromenad i centrala Övik. Jag passerade bl.a. den berömda pingstkyrkan, där vår broder K-G nu är församlingsföreståndare på deltid. Och jag bad en bön för honom och församlingen. Gud signe dem! Liksom EFS i Övik och övriga kristna.

Tyvärr var pingstkyrkan inte öppen (20.30 ca) eftersom ungdomssamlingen denna kväll var i Elim. Hade annars varit kul att ta en titt. (Det var en kille till som kom och röck i ytterdörren). Men jag återkommer väl någon gång, K-G!


Lågorna är många,
ljuset är ett,
ljuset Jesus Kristus.
Lågorna är många,
ljuset är ett,
vi är ett i honom.

Nu börjar kantorskursen

Påskvänner!

När jag nu avslutat första delen av Svenska kyrkans grundkurs (ny samling i oktober och rejält med "läxa" till dess) är det strax dags för kantorsdistanskursen. Om 20 minuter ska vi nybörjare samlas i EFS-kyrkan här i Mellansel (varför inte "Mellanselskyrkan"?), bli välkomnade och få lite extra information.

Det ska bli spännande att se hur det här går - med orgelövning, pastorsjobb, lekskola, hemarbete och annat. Och med den anpassning av familjeekonomin som måste till. Vi är tacksamma för förbön.

Allt begär han, allt han ger dej,
alla dagar är han med dej.