Och så en predikan av Agne från en tid då han var mer i min egen ålder - inför Tredje söndagen efter trefaldighet, om den älskande Fadern, om Guds kyss:
Det var jättebra att Lennart Henricsson och Hanna Simonsson från OAS-Youngsters tog med Daniel 1 i sin Daniel-presentation på OAS i Hudiksvall för ett par år sedan. Daniel 1 om de vegetariska ungdomarna (som enligt Karl XII:s bibel bara åt "mos") som trots matansvarigs farhågor förblev vid god vigör är en härlig berättelse, likaväl som den om Daniel i lejongropen.
Och det är härligt att just Runde Rick inspirerats av Diet-Daniel - man skulle väl knappt stå ut med idel slimmade amerikaner - och att han med sin öppenhet kring den familjetragedi som drabbade honom mitt i projektet och med sin förmåga att "återfinna de kilon han förlorat" (jfr Mark Twain "Det är ingen konst att sluta röka, det har jag gjort tusentals gånger") ger oss andra uppmuntran att inte ge upp. Med utgångspunkt i Guds nåd: "Så finns nu ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus." Det bästa i det här Youtube-klippet är faktiskt Warrens bibelstudium, även om det stör mej lite att han använder en bibelparafras istället för "det riktiga bibelordet". Men kontentan är ju alldeles riktig:
Julfastan i adventstiden har väl aldrig varit lika "inne" som påskfastan. Man skulle nästan, om man ville vara elak, kunna kalla den för "frossarfastan" om man tänker på alla julbord som dukas upp så snart vi kommit in i december (och ibland t.o.m. dessförinnan). Så att dra igång med någon "Daniel-diet" nu verkar nästan omöjligt. Eller också är det just nu den behövs...
Våra biskopar (och missionsföreståndare?) tiger om Ellinor Grimmark och hennes samvetsfrihet. I praktiken om möjligheten för troende kristna - och för den delen muslimer - att också i 2000-talets Sverige arbeta som barnmorskor. Det är faktiskt för uschligt. Nej, inte markerar de ordentligt mot Rysslands eller Ugandas - eller Etiopiens - antigaylagar heller.
Behövs det riktigt "konservativa" pastorer och biskopar för att riktigt kunna ryta ifrån mot både det ena och det andra? Ibland undrar man. Se Harrison! Se Warren!
Låt mej förtydliga att jag sannerligen inte är ense med dessa nordamerikanska farbröder i allt. Jag tycker t.o.m. att Harrison presenterar en fet villolära i slutet på sin fantastiska bok "Liten bok om stor glädje" - att våra lidanden, låt vara genom Jesus, skulle vara lika frälsande som Kristi lidanden. Och Warren är ingen evangelisk-luthersk kristen. Warren och Harrison är t.ex. inte alls överens om huruvida det är rätt att delta i USA:s "offentliga religiositet", t.ex. gemensamma böner vid presidentinstallationer och dylikt (Harrison och Missourisynoden avböjer konsekvent). Men jag kommer inte ifrån att de uppvisar ett andligt ledarskap som det var ett tag sen - sorry! - en svensk biskop uppvisade.
Dessutom kan Harrison spela banjo till "Vår Gud är oss en väldig borg" (bara en sån sak!):
God fortsättning! "Nu är glada julen slut, slut, slut / julegranen dansas ut, ut, ut". Då kan det väl vara bra att börja en liten "förfasta" enligt Danielplanen? Jag har nog länge tyckt att även Rick Warren såg lite fetlagd ut (särskilt jämfört med föregångaren som "megapastor" Billy Graham), men att han ökat 1,5 kilo för varje år han varit pastor i Saddleback Church (30 år) visste jag inte. Tyckte nog att han var lite överentusiastisk för den rätt stötande chipsreklamen nån kompisförsamling hade gjort...
I vilket fall som helst: Daniel, vars bok vi läst här hemma under slutet av förra året, är Bibelns meste vegetarian (åt bara "mos" enligt Karl XII:s bibel, "grönsaker" enligt senare översättningar). Och klarar Rick Warren att gå ner 40 kilo under 52 veckor ska väl jag kunna gå ner 30. (Hm, hm - vad tror du min kära fru?).
Vare sej vi lyckas eller misslyckas - och för att hela projektet inte ska bli lagiskt - får vi påminna oss det ord som en Livets Ord-anknuten lumparkompis ständigt påminde om när vi var mindre framgångsrika: "Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus." Och maten är liksom kroppen en Guds goda gåva - och just därför värd att behandla med omtanke och (själv-)respekt.
1. Tack o Gud att du ger oss mat, tack o Gud att du ger oss mat, tack o Gud att du ger oss mat just där vi är!
2. Halleluja, prisa Gud, halleluja, prisa Gud, halleluja, prisa Gud just där vi är! Amen.
Rick Warren gör nu just vad jag hoppats att många samfundsledare skulle göra: sjunger ut mot Ugandas föreslagna antihomolag. Avslutat med en underbar sammanfattning av julens evangelium.
Till hög, till låg, till rik, till arm, kom, helga julefrid! Kom barnaglad, kom hjärtevarm i världens vintertid. Du ende som ej skiftar om, min Herre och min Konung, kom! Till hög, till låg, till rik, till arm, kom glad och hjärtevarm!
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!
Inlägg
