Påskvänner!
Andarna vaknar och det är en lust att leva! Läs vad Pastor Astor (ej att förväxla med Pastor Castor) skriver på bloggen Tro och tänk! Hör! Hör! Helt i linje med vad jag själv skriver på min allmänpolitiska blogg Andraget.
Men jag vill påpeka en sak: Du som inte sympatiserar med Frimodig kyrka kan göra en kyrkohistorisk insats den 20 september även genom att rösta på något av de andra opolitiska alternativen (Öppen kyrka eller Posk). Och i varje fall inte rösta på de politiska partierna eller deras släpjollar! (Dit jag också, tyvärr, måste räkna .kr och Jonathan Ekman - och mitt eget partis FISK ska vi bara inte tala om; läskigt att läsa Jan Björklund-intervjun i Kyrkans Tidning 31-32).
Nu ska statskyrkan väck en gång för alla! (Inte Svenska kyrkan, alltså, utan statskyrkosystemet!). Befria Svenska kyrkan! Rösta bort de politiska partierna ur kyrkomötet den 20 september! (Ska bli intressant att se vad politrukerna i oktoberkyrkomötet då ska säga eller göra...).
Ge kyrkan kraft att höras
bland stadens många ljud,
där många gudar vördas,
men få dock anar Gud.
Ge kyrkan kraft att lida
när kampens smärta krävs,
och aldrig nånsin tiga
när sanningens förkvävs.
Visar inlägg med etikett Daniel Astgård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Daniel Astgård. Visa alla inlägg
fredag 14 augusti 2009
onsdag 12 augusti 2009
Nu drar vi igång igen
Påskvänner!
Nu drar jag igång bloggandet lite mer igen efter en slags sommarsemester. I och för sej kan man ha en blogg liggande rätt länge utan att det märks så mycket på besöksstatistiken - Daniel Astgård på Tro och Tänk upptäckte att han hade 1000 läsare i månaden även de månader han ingenting skrev - men där finns det nog sedan bra länge mer av intresse än här, prydligt kategoriserat dessutom. (Inte minst bra länkar till andra nätresurser). Och "Fader Jonatan" som la ner sin gamla blogg och skapade en ny (Kognitiv dissonans) upptäckte till sin förvåning att hans gamla blogg länge fortsatte ligga högt på Bloggtoppen - nog så högt som hans nya - utan ett enda nytt inlägg.
Våra bloggar blir kanske till slut ett slags virtuella mausoléer över våra respektive liv och tankevärldar? (Tänk förresten att inte bara ha tillgång till Peter Englunds gamla blogg utan även till till Gilbert K Chestertons, Sören Kierkegaards, Martin Luthers, Birgitta Birgersdotters och Johannes Sebedaiossons!).
Vi kanske inte behöver leva efter devisen "jag skriver, alltså är jag till". Vår Frälsare skrev ju inte så mycket, åtminstone inte för egen hand. Men:
Ett kristusbrev till världen
är var och en som tror
och sagt sitt ja till honom
som mitt ibland oss bor,
ett brev från evigheten...
Nu drar jag igång bloggandet lite mer igen efter en slags sommarsemester. I och för sej kan man ha en blogg liggande rätt länge utan att det märks så mycket på besöksstatistiken - Daniel Astgård på Tro och Tänk upptäckte att han hade 1000 läsare i månaden även de månader han ingenting skrev - men där finns det nog sedan bra länge mer av intresse än här, prydligt kategoriserat dessutom. (Inte minst bra länkar till andra nätresurser). Och "Fader Jonatan" som la ner sin gamla blogg och skapade en ny (Kognitiv dissonans) upptäckte till sin förvåning att hans gamla blogg länge fortsatte ligga högt på Bloggtoppen - nog så högt som hans nya - utan ett enda nytt inlägg.
Våra bloggar blir kanske till slut ett slags virtuella mausoléer över våra respektive liv och tankevärldar? (Tänk förresten att inte bara ha tillgång till Peter Englunds gamla blogg utan även till till Gilbert K Chestertons, Sören Kierkegaards, Martin Luthers, Birgitta Birgersdotters och Johannes Sebedaiossons!).
Vi kanske inte behöver leva efter devisen "jag skriver, alltså är jag till". Vår Frälsare skrev ju inte så mycket, åtminstone inte för egen hand. Men:
Ett kristusbrev till världen
är var och en som tror
och sagt sitt ja till honom
som mitt ibland oss bor,
ett brev från evigheten...
lördag 5 juli 2008
Predikningar på Kristi Förklarings dag 2006
Här får ni en länk till Credo-inspiratören Daniel Astgårds predikan på Ungdoms-oas i Skövde Kristi förklaringsdag 2006 (30 juli).
Den gode Daniel är ju för härlig - lite väl nära spex- och flamshållet ibland möjligen (för att vara i en predikan alltså), men vaddå, det är ju ungdomsoas! Och han har ju alldeles rätt i att Petrus är otroligt nördig evangelierna igenom (det blir bättre i Apostlagärningarna). Petrus är en riktig "Kalle-Anka-typ" som den finländske prosten Håkan Bäck till församlingens oerhörda häpnad hävdade vid en kyrkhelg i Tavelsjö på 1980-talet. Men det är stort att också han fick vara med på förklaringsberget, om än han inte fick bygga några hyddor där.
Det mest gripande i Daniels predikan tycker jag annars är när han poängterar hur Moses nu äntligen, om än på ett ytterst övernaturligt sätt, får komma in i Kanaans land och möta Messias och frälsningsverkets storhet. Moses, som straffats för sin olydnad genom att inte få beträda löfteslandet, får nu komma in med Jesus i en manifestation av den tillkommande härligheten. Gud är trofast, som Daniel betonar. Jesus öppnar vägen in i löfteslandet genom att ta på sej följderna av vår olydnad.
Har ni förresten sett Bengt Pleijels sångpostilla? En härlig idé, måste jag säga. Se t.ex. hans "sångpredikan" på Kristi Förklarings dag. (Men kolla gärna in även andra söndagar).
Glad Kristi förklarings dag på er alla!
Så kommer den härliga stund, då i klarhet vi ser
din glans och ditt himmelska rike som kom till oss ner.
Du möter oss, du och din Fader, vi nås av hans röst.
Vi ledes till skapelsens källa, till livsmod och tröst.
Men ner från förklaringens höjder, där vi ville bo,
går vägen du vill vi ska vandra i kämpande tro.
Den gode Daniel är ju för härlig - lite väl nära spex- och flamshållet ibland möjligen (för att vara i en predikan alltså), men vaddå, det är ju ungdomsoas! Och han har ju alldeles rätt i att Petrus är otroligt nördig evangelierna igenom (det blir bättre i Apostlagärningarna). Petrus är en riktig "Kalle-Anka-typ" som den finländske prosten Håkan Bäck till församlingens oerhörda häpnad hävdade vid en kyrkhelg i Tavelsjö på 1980-talet. Men det är stort att också han fick vara med på förklaringsberget, om än han inte fick bygga några hyddor där.
Det mest gripande i Daniels predikan tycker jag annars är när han poängterar hur Moses nu äntligen, om än på ett ytterst övernaturligt sätt, får komma in i Kanaans land och möta Messias och frälsningsverkets storhet. Moses, som straffats för sin olydnad genom att inte få beträda löfteslandet, får nu komma in med Jesus i en manifestation av den tillkommande härligheten. Gud är trofast, som Daniel betonar. Jesus öppnar vägen in i löfteslandet genom att ta på sej följderna av vår olydnad.
Har ni förresten sett Bengt Pleijels sångpostilla? En härlig idé, måste jag säga. Se t.ex. hans "sångpredikan" på Kristi Förklarings dag. (Men kolla gärna in även andra söndagar).
Glad Kristi förklarings dag på er alla!
Så kommer den härliga stund, då i klarhet vi ser
din glans och ditt himmelska rike som kom till oss ner.
Du möter oss, du och din Fader, vi nås av hans röst.
Vi ledes till skapelsens källa, till livsmod och tröst.
Men ner från förklaringens höjder, där vi ville bo,
går vägen du vill vi ska vandra i kämpande tro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
