Cyrillus blogg - och vår Fader

Påskvänner!

Ooops, så fel det kan bli! Efter att ha samlat några bloggare som jag gillar (men inte alltid håller med) under rubriken "Länkar", så har jag använt denna blogg som språngbräda till dem.

Och nu hade chefredaktör Erika på Budis lagt av som bloggare, tyckte jag det såg ut som. Och mejlade henne med en liten påstötning (majnumret måste ha varit förfärligt jobbigt, tänkte jag). Det är ju viktigt att fortsätta den fina traditionen från Lund i denna stund, tycker jag.

Så visar det sej att Erika bloggat flitigt hela maj, med bl.a. väderrapport om snön i Byn. Det var jag som lagt in felaktig länk så att jag hela tiden hamnade i bloggposten med rubriken "vad far gör är alltid det rätta" eller något liknande, kanske var det en fråga istället ;o). Vad jag gör är i varje fall inte alltid rätt, det är ett som är säkert.

Vår himmelske Far får vi tro bättre om, men vi behöver inte tycka att Gud alltid handlar - eller icke-handlar - rätt. (Det är en viss skillnad). Kanske är det Guds "underlåtenhetssynder" som känns värst. Varför får vi inte åtminstone alla barn leva i ett paradis redan nu? Och jag tycker inte att vare sej snöfall syttende mai, cykloner i Burma eller jordbävningar i Kina verkar särskilt "rätt".

Men jag vet på vem jag tror. En som verkligen kan stoppa både tsunamier och jordbävningar - hör du det K-G Hammar? - och som för evigt ska göra det en dag. Men som inte gör det än. Vilket är och förblir en gåta för oss människor. Men som Kierkegaard skriver finns det också en stor tröst i att "mod Gud ha vi alle urett." Vi får både klaga på honom och lita på honom. Vi får både be till honom och göra det han bett oss om.

Jesus, uppstånden är du ibland oss,
du som lever lider på jorden nu.
Våra ögon är till för att se dej,
forma våra händer till tjänst och bön.

Deklaration om kyrkobesökares rättigheter

Per-Erik Lund brukade på sin tid (i bloggen Lund i denna stund) då och då erkänna sej fascinerad av dåvarande kyrkoherden i Frillesås, nuvarande rektorn på L M Engströms gymnasium Fredrik Sidenvalls tankar och formuleringar i tidskriften Kyrka och Folk. Han höll kanske inte med om så mycket men njöt av själva skrivskickligheten och frejdigheten.

Jag håller nog med Sidenvall om ganska mycket, är jag rädd. Inte minst om det mesta i följande deklaration, anbefalld att hängas upp i kyrkornas vapenhus.

Lund i denna stund

Till det absolut läsvänligaste både i Budis och på EFS:s hemsida hör redaktör Lunds rader. Raderna på hemsidan är i bloggform och kallas Lund i denna stund. Per-Eriks skrivande är vid det här laget smått klassiskt och innehåller en rätt sund blandning av tungt och lättsamt (om än ibland med en viss slagsida åt plate-spotting och det enda sanna AIK ;o). Läsning rekommenderas!

Det är alltså inte de lättsammare inslagen jag vänder mej emot, när jag dock måste konstatera att jag ibland upplever att redaktören ställer sej lite väl mycket "vid sidan om" de ideologiskt tunga och dagsaktuella frågor som Budbäraren tar upp. Jag vet inte om det är likgiltighet (troligen inte) eller (troligen) ett försök att medla eller åtminstone lätta upp spänningen mellan de ganska profilerade för att inte säga polariserade grupperingar som vill dra EFS åt olika håll.

Kanske fyller redaktör Lund en viktig funktion som lite lättsam lekman och om inte "von-oben" så "från-sidan"-kommentator. Fanatism och fariseism är honom i varje fall främmande, och det är ju bra. Men jag skulle nog ändå önska att Lund vågade bekänna färg lite mer, även om jag kanske skulle klaga ännu mer på honom då ;o).

Gilbert Keith Chesterton (1874-1936) är en god förebild när det gäller att skriva både humoristiskt och engagerat - han låg i verkligt hårda ideologiska debatter med bl.a. H G Wells, G B Shaw m.fl. jättelitteratörer, men förlorade (nästan) aldrig sitt goda humör och lyckades förbli god vän med de flesta av sina kombattanter (hur många av oss klarar det?).