Abstinensbesvär?

Påskvänner!

En Efs-are jag känner uttryckte att den led av abstinensbesvär sedan Dag Sandahl på sin 70-årsdag för drygt två veckor sedan meddelade att Bloggardag i och med bemärkelsedagen upphör. Sandahls blogg var ju verkligen en äkta blogg, d v s en dagbok eller en loggbok på nätet. Under det dryga decennium han höll på (ungefär lika länge som jag, faktiskt!) hann han publicera flera tusen blogginlägg, ungefär ett per år som gått från kung Salomos tid till idag ;o).

Och jag får väl skriva ungefär som Budbärarens förre chefredaktör Per-Erik Lund skrev om Kyrka och Folks chefredaktör Fredrik Sidenvall (i sin blogg "Lund i denna stund") att hans texter alltid var välskrivna och intressanta, oavsett om en höll med honom eller inte.

Men någon större abstinens känner jag inte personligen. (Vi har ju fortfarande Rosenius dagbetraktelser att tillgå på morgonkvisten ;o). Dag stack hål på mycken uppblåsthet i biskopskollegium och övrig kyrkoledning, men kunde förstås - liksom jag! - ibland upplevas som väl uppblåst och dryg själv (inte minst gentemot oss Efs-are). Ibland träffade han mitt i prick i sin kritik, och han kunde även skriva strålande uppbyggliga texter, t ex till det fullständiga, evangelisk-katolska (allmänkyrkliga) högmässofirandets försvar. Ibland var han bara retsamt eller rent av obehagligt provokativ.

Det senare ordet var iofs ett honnörsord för Sandahl, som ofta betonade dess ursprungsbetydelse av att locka fram folks röster och åsikter, vilket ju verkligen skedde i det föga sovrade kommentarsfältet. Jag tror att Sandahl själv fick sagt det han ville ha sagt, och hans texter finns ju kvar på nätet. (Ibland dubbelt intressanta ett decennium senare). Bara att börja omläsningen, således.

I väntan på memoarerna.

Katekesfråga 90: Vad bekänner du med de orden "Jag tror på Gud Fader"?