Ja men det är väl klart - hemmen är viktigast!

Påskvänner!

Vem trodde nåt annat? Än att hemmen är viktigast, alltså? Det finns ingen, ingen, ingen pastor eller församling som kan ersätta hemmens andakter, bordsbön, aftonbön, psalmsång. Vi har i år firat (eller?) konventikelplakatets avskaffande 1858, men ofta är det väl så att vi idag varken tar chansen till det positiva som konventikelplakatet förbjöd, d.v.s. att människor utan prästs medverkan samlades till bibelstudium och bön med grannar och kamrater, eller till det positiva som konventikelplakatet påbjöd eller förutsatte, d.v.s. att husfar eller husmor skulle hålla morgon- och aftonandakt med hela sitt husfolk, barn, pigor och drängar och kanske åldriga föräldrar.

Fattar ni vad barn kan lära sej? Lille Jonatan, 4 år, väcktes för att kissa. Han förkunnade då stolt att han fortfarande kom ihåg Dagens lösen för idag, som - nota bene - inte TVINGATS i honom, utan frivilligt, på ren lek, lärts in: "Mästale, vi hal hållit på hela natten utan att få någonting. Men eftelom du sägel de (1917: på ditt ord), vill jag kasta ut näten." Ja just det, eftersom du Jesus säger det, så kastar vi - som hållit på och hållit på i åratal - ut nätet än en gång. Vi går på ditt ord, och vi använder ditt ord som nät.

...och om dagen blir lång,
sjung din fiskaresång
och dra noten med kraft än en gång.

Konventikel på Apelvägen 9 i Bollnäs den 31 maj klockan 15

Påskvänner!

Ni hälsas härmed välkomna till Bollnäs EFS-grupps konventikel hos oss på Apelvägen 9 i Bollnäs, klockan 15-18 ungefär. Vi kommer först att enligt god byabönssed att läsa en predikan ur statskyrkoprästen Bo Branders postilla "Ett år med Jesus" och efterföljande samtal mellan honom och Göran Skytte. Samt sjunga någon psalm och förenas i bön.

Men även lekmän är välkomna att yttra sej utläggande eller vittnande. Det är ju 150 år sedan konventikelplakatet avskaffades, och den friheten bör vi väl utnyttja?

Enklare förtäring och kaffe bjuds också.

Välkomna!

Uppstånden är Kristus! Gudomliga liv,
för oss du nu dödade döden!

Husandakt helt OK enligt konventikelplakatet

Kära påskvänner!

I år firar vi ju (?) att konventikelplakatet avskaffades 1858, vilket gjorde att man fritt kunde samlas till bön, sång och ordets predikan också utanför kyrkans hägn. Huruvida vi fortfarande utnyttjar denna frihet är en annan fråga. Jag tycker mej alltför ofta höra om inställda gudstjänster i händelse av prästs sjukdom o.s.v. Eller i händelse av prästbrist i största allmänhet.
Men vaddå - det går väl att samlas, sjunga och be i alla fall? Vart tog det myndiga lekfolket vägen? Finns det numera bara i kyrkopartipolitiken?

En sak som dock konventikelplakatet faktiskt uppmuntrade var husandakten! D.v.s. man fick inte kalla samman grannar och tillresande - då ansågs man falla prästen i ämbetet - men man fick, ja, t.o.m. anmodades, att hålla husandakt med barn och tjänstefolk.

Hur har vi det med husandakten? Är det inte med den, liksom med bordsbönen, att den tagit allvarlig skada av det nutida livstempot? Jäktade mornar där alla ska åt var sitt håll - och trötta kvällar där var och en lever sitt "virtuella liv" på nätet?

Vår familj har haft stor glädje av boken "Kring Guds ord" som Torsten Nilsson översatte från engelskan på 1960-talet. Namnskicket är väl lite inaktuellt (det är inte så många barn som heter Tore och Irene idag!) och omslagsfotot från 70-talet är nästan skrattretande. Men upplägget håller än. Ett bibelord, ett tema, en berättelse, en sammanfattning, en frågestund (otroligt vad barnen snappat upp! - de gillar faktiskt frågesporten på slutet) och en bön. Plus kanske en sång om man kommer på någon.