Tacksägelsehelgen - en storhelg om hösten!

Påskvänner!

Låt oss hjälpas åt att uppgradera höstens andra stora kyrkhelg, motsvarande den tidigare "Fjärde böndagen": TACKSÄGELSEDAGEN! Om vi övriga året, särskilt detta coronaår, i stort sett klagat - "den är inte riktig bonde som inte klagar" hette det ju förr - kan vi väl åtminstone denna dag låta temat Lovsång få dominera? Så kan vi återgå till Klagovisorna (också detta helt bibliskt) efteråt. Eller till domsförkunnelse och miljöbot inför Domssöndagen och kyrkornas globala vecka.

Men nu är det fest! I vår församling är det kl 11 högmässa i Enångerskatedralen och kl 18 lovsångsgudstjänst i Iggesunds vita kyrka. Välkomna vid båda tillfällena (vi blir knappast mer än 50 personer)! Välkomna också att sjunga lovsånger från alla tider därhemma!

En favorit bland tacksägelsepsalmer

Påskvänner!

Jag tror att följande psalm av Claudius/Schultz är min favoritpsalm på Tacksägelsedagen (tillsammans med Martin Schneiders Danke, naturligtvis):









Annan melodiform:



1. Vi plöjde och vi sådde
vår säd i kolsvart jord,
men Gud långt mer förmådde,
som skapar med sitt ord.
Han låtit säden spira,
ge näring hundrafalt,
vi skördefest vill fira
och tacka Gud för allt.
Alla goda gåvor,
från ovan kommer de,
så tacka Gud, ja, prisa Gud
för hans välsignelse!

2. Ja tack, du käre Fader,
så mild, så rik, så god,
för skörd i hus och lador,
för goda gåvors flod.
Vi kan ju inget ge dej,
som svarar däremot,
men frambär våra hjärtan
i tacksamhet och bot.
Alla goda gåvor,
från ovan kommer de,
så tacka Gud, ja, prisa Gud
för hans välsignelse!

Text: Matthias Claudius 1782 (42 år), sv. övers. A.H.
Musik: Johann Abraham Peter Schultz 1800 ca (52-53 år)

M Claudius:


J A P Schultz:

Värt att tänka på

Påskvänner!

Tacksägelsedagen bör firas med DN:s huvudledare i åtanke.

Och med Johannes Johanssons psalm som rök 1986:

Ja, stärk dem i den svåra strid
de kämpar i vår hårda tid.
Var nära dem med frid och tröst,
fyll mörkret med din Andes röst.

Källan hel i Mellansel

Påskvänner!

Det blir svårare och svårare att rimma på Mellansel. "Mellanspel i Mellansel" följdes av "Sällan fel i Mellansel" och nu alltså "Källan hel i Mellansel". Lite långsökt kanske, men om man betraktar orgeln som en ljudkälla kan man ju säga att källan nu blivit hel - efter att delvis ha demonterats under rektor Thomas Wahlboms kompetenta ledning. Inga skruvar saknade eller blev över.

Märkligt nog kunde vi t.o.m. flytta ut åbäket någon meter i kyrkorummet (jag som trodde att orglar var närmast fastgjutna!) för att bättre komma åt att fylla på olja i fläktmotorn.

Spännande helg med praktik och teori om vartannat! Samt ett uppbyggligt besök på 11-gudstjänsten i bönhuset i Gottne (skriver kanske mer om det när jag kommit hem).

Nu far jag hem till södra Sverige! (Men Milko-land är det här likaväl som Hälsingland - det känns nästan konstigt att vi när vi bodde i Ume 2003 betraktade Milko som en farlig konkurrent till Norrmejerier. Nu är det Milko som gäller - och det är Arla vi undviker).

Ja, det är Tacksägelsedagen idag, men vi fortsätter väl tacka till veckan? Trots mörker och kyla. För hem och mat och frälsning.

Tack för ljusa, varma vårar,
tack för mörk och kulen höst,
tack för redan glömda tårar,
tack för friden i mitt bröst.

Tacksägelsedag

Påskvänner!

Är inte varje söndag en tacksägelsedag? Och borde inte varje dag vara det? Men det är väl som med fars dag och mors dag och alla andra dagar (kanelbullens o.s.v.) att det är en vits med att ibland särskilt fokusera vissa saker.

I det härliga brittsommarväder vi haft i helgen kändes det inte särskilt svårt att vara tacksam. Trots bistra tider på vissa områden, både privat och globalt. Två av våra barn - det äldsta och yngsta - är födda kring tacksägelsedagen (13 resp. 9 oktober) och vi firar i stort sett varje dag fem dagar på rad. Stora tacksägelseämnen, absolut! Liksom naturen, friheten, freden, livet.

Och så får vi dessutom som kristna tro att allt, absolut allt, står i Guds makt att vända till det bästa. Att också allt, absolut allt, som gått snett i våra liv är inbegripet i Kristi försoningsverk och omslutet av Guds förbarmande nåd. Och att om slutet blir gott, så är allt gott. Absolut allt.

Att tacka dej, o Gud, mej lär! Ge mej det barnasinne
som livets alla dagar bär din trofasthet i minne.
Du älskar rikt och handlar stort...

Hjälp - jag är vänskapskorrumperad

Påskvänner!

Det känns ju verkligen bara så underbart med Tacksägelsedag och liten skördefest och allt vad det är imorgon - det är SÅ skönt att t.o.m. börsen får ta helg! - men jag går samtidigt omkring och känner mej vänskapskorrumperad.

Jag nästan lovade Olof Edsinger (ju!) att ta itu med honom offentligt och på skarpen (i Dagen typ) om hans bitvis jättebra, bitvis fullkomligt förskräckliga bok "Krigen i Gamla Testamentet", som i mitt tycke hellre borde ha hetat "Lammet och Lejonet" och fokuserat detta Jesus-perspektiv ännu tydligare även när utrotningskrigen i GT, vilket absolut måste ske, diskuteras och vänds och vrids på.

Men inte har jag kommit till skott inte. Säkert för att jag på så många sätt sympatiserar med Olof och inte vill ge hans motståndare (liberalteologer och antinomister typ) vatten på någon kvarn.

Vänskapskorruption är det i alla fall. Det skulle verkligen kännas kymigt om en liberalteolog eller antinomist skulle bli först att i media ta till storsläggan mot denna bok (konstigt nästan att Olof hittills kommit så lindrigt undan i det offentliga - i just den här frågan alltså, annars har han ju ofta fått sina fiskar varma).

Och - för att ta ett annat exempel - en romersk-katolsk gudstjänst jag spelade orgel vid härförleden (med god och uppbygglig predikan) gav mej verkligen kalla kårar, när avslutningslovpsalmen (!!!) blev den nedan återgivna. (Koncentrerade mej på den vackra koralen). Men vänskapskorrumperad som jag är ville jag inte såra vännen och romerske katoliken så därför skrev jag ingenting - och gick istället på Lydia Lithell. Hmm...

Du drottning över Nordens land, vi hälsa dig, Maria,
välsigna med din milda hand ditt folk som förr, Maria.
Då Norden korat Jesus Krist, din Son, till drott, Maria,
du Nordens drottning blev förvisst till evig tid, Maria.

Din bild då prydde stad och torg allt landet runt, Maria.
I hem och tempel, by och borg, din tron var rest, Maria.
I kraft av gamla löftens lag är riket ditt, Maria,
kom med din son och spiran tag som drottning än, Maria.

Då klingar högt från fjord och fjäll med vårstorms makt, Maria,
var nordmän bo i slott och tjäll din hyllningssång, Maria.
Den bärs med djupa skogars sus från bygd till bygd, Maria,
vid tusen forsars orgelbrus: "Hell Drottning, hell Maria!"

Att sjunga det här efter nattvardens innerliga förening med Frälsaren är ju som att entusiastiskt prisa - svärmor efter kärleksakten. Lindrigast sagt. Och sagt med all vördnad för sagda svärmor.

Fast på något sätt kändes det för mej ännu värre än så. Och det kändes tyvärr som en följd av att de stora sanningarna i Romarbrevet 3 och Romarbrevet 5 (jo, även de i kapitel 4) fördunklats så bedrövligt på sina håll. Vi "evangeliska" har våra egna villoläror att kämpa med - t.o.m. Rosenius och Lydia Lithell - men det här är illa, verkligen mycket illa.

När det gäller ALLA andra människor än gudamänniskan Jesus måste risken för personkult/avguderi tas på största allvar, vare sej det gäller Maria Joakimsdotter, Carl Olof Rosenius eller Martin Luther (utan alla övriga jämförelser dem eller andra emellan). Det borde ingen uppriktig kristen kunna förneka, hur mycket han än (liksom jag) uppskattar och ärar Maria. Sonen kan vi däremot inte ära för mycket - trots Jehovas Vittnens arianska skrupler i den vägen - för honom ska vi enligt Skriften ära inte bara som vi ärar modern utan som vi ärar Fadern.

Så. Nu har jag i alla fall sagt det. Jag har talat - men inte därför räddat min själ.

Jesus, det eneste, helligste, reneste
navn som på menneskelepper er lagt!
Fylde av herlighet, fylde av kjaerlighet,
fylde av nåde og sannhet og makt!

Glad Mikaelihelg!

Påskvänner!

Hoppas "Mickelsmäss" varit god! Roligt med några "festsöndagar" så här mitt i höstmörkret. Tacksägelsedagen nästa!

Mikael, lär oss att kämpa,
lita på Gud liksom du!
Än finns det ondska i världen,
Herren oss hjälper ännu!