Påskvänner!
Jag kan intyga att Stefan Gustavsson verkligen kan förkunna evangelium i sina helgbetraktelser i Dagen. Se t.ex. Vägen till frihet, Omskakande, Stolthet, Beroende, Bildspråk och PR-trick. Går man efter dem är han verkligen väl kvalificerad att bli missionföreståndare för EFS, som vissa nu föreslår. Här delas ordet ut på ett sunt sätt, där både lag och evangelium får komma med.
Men går man efter vad Stefan skriver i sina bloggtexter på CredoAkademin så blir bilden delvis en annan. Här är ofta klamydiaepidemier och andra epidemier i fokus (fast texten om skilsmässa var faktiskt skriven av en annan bloggare), och det blir ganska glest mellan evangeliserande Jesus-texter. Alltför glest, tycker jag, trots en utmärkt sommartext om Jesus läskunnighet. (Vad håller teol. heddr. Jonas Gardell på med egentligen?).
Jag är som nog märkts redo att försvara en sund lagförkunnelse också i vår tid. Det vare mej fjärran att racka ner på något som så tydligt behövs, inte minst på det sexualmoraliska området. Det behövs väktarrop och varningsrop. Men jag tycker nog att en generalsekreterare för något som heter Svenska EVANGELISKA Alliansen ändå måste fokusera betydligt mer på Evangeliet om Frälsaren (det har jag också skrivit till Stefan om).
Vad jag vet har varken CredoAkademin eller Svenska Evangeliska Alliansen (där Stefan är generalsekreterare) någon annan målsättning än EFS - nämligen att sprida evangeliet om Jesus. Låt oss då göra det! Förbanna ondskans mörker om du måste (och det måste man ibland, inte minst nu under Peking-OS), men glöm inte att tända ljus! Läs gärna bloggtexten från Stefans utmärkta tal under Jesusmanifestationen! Mer sånt - inte minst på bloggen, Stefan!
Ljuset lyser i mörkret
och mörkret har inte övervunnit det.
Visar inlägg med etikett OS. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett OS. Visa alla inlägg
tisdag 12 augusti 2008
måndag 11 augusti 2008
Blåslampan på Kina
Påskvänner!
Jag har ofta försvarat rätten att kritisera Israel utan att betraktas som antisemit eller en uppmuntrare av antisemitiska hatbrott - precis som man måste ha rätten att kritisera RFSL utan att betraktas som homofob eller uppmuntrare av homofobiska hatbrott. Men nog är det ändå något konstigt som sker när kristna samfund så ofta låter palestinafrågan vara högviktig på sina konferenser (jag tänker särskilt på Västeråsmötet 2004 med baptister, missionare och metodister tillsammans) men inte alls på samma sätt uppmärksammar arabers eller kinesers övergrepp mot mänskliga rättigheter. När man alltså låter t.ex. Marocko (Västsahara) eller Kina (Tibet) komma så mycket lindrigare undan än Israel (Palestina). Feghet, tror jag, snarare än antisemitism - att muslimer eller kineser slår tillbaka mot Sverige eller kyrkorna på olika sätt känns förmodligen betydligt troligare än att judar ska göra det.
Låt oss tänka oss att Israel hade fått arrangera OS. Vi kan knappast föreställa oss mängden av protester, palestinademonstrationer, kyrkliga aktiviteter m.m. m.m. Vad sker idag när vi får höra hur Kina även eller rent av särskilt nu under OS - då man lovat respektera de olympiska idealen - belägger kristna med munkavle på ett fullkomligt skrämmande sätt? Inte mycket, skulle jag tro. Jag har då inte märkt av några mer omfattande bojkotter och demonstrationer, och i varje fall inte från kyrkligt håll. Typiskt.
Som medlem i Amnestys grupp 212 här i Bollnäs deltog jag i ett lokalt arrangemang på OS-invigningsdagen. Vi delade ut Peking-kartor med lite annan turistinformation än den vanliga. Får du chansen på din ort, så ta emot en sådan liten Peking-karta. Läs och begrunda vad som sker. Låt det bli ett böneämne och blanda inte ihop den kinesiska regimen med det kinesiska folket. Som man brukar säga: Gud måste älska kineserna högt eftersom han gjort så många!
Leva i världen, omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet.
Mörkret du möter aldrig i ensamhet,
blott i det öppna ligger din möjlighet.
Jag har ofta försvarat rätten att kritisera Israel utan att betraktas som antisemit eller en uppmuntrare av antisemitiska hatbrott - precis som man måste ha rätten att kritisera RFSL utan att betraktas som homofob eller uppmuntrare av homofobiska hatbrott. Men nog är det ändå något konstigt som sker när kristna samfund så ofta låter palestinafrågan vara högviktig på sina konferenser (jag tänker särskilt på Västeråsmötet 2004 med baptister, missionare och metodister tillsammans) men inte alls på samma sätt uppmärksammar arabers eller kinesers övergrepp mot mänskliga rättigheter. När man alltså låter t.ex. Marocko (Västsahara) eller Kina (Tibet) komma så mycket lindrigare undan än Israel (Palestina). Feghet, tror jag, snarare än antisemitism - att muslimer eller kineser slår tillbaka mot Sverige eller kyrkorna på olika sätt känns förmodligen betydligt troligare än att judar ska göra det.
Låt oss tänka oss att Israel hade fått arrangera OS. Vi kan knappast föreställa oss mängden av protester, palestinademonstrationer, kyrkliga aktiviteter m.m. m.m. Vad sker idag när vi får höra hur Kina även eller rent av särskilt nu under OS - då man lovat respektera de olympiska idealen - belägger kristna med munkavle på ett fullkomligt skrämmande sätt? Inte mycket, skulle jag tro. Jag har då inte märkt av några mer omfattande bojkotter och demonstrationer, och i varje fall inte från kyrkligt håll. Typiskt.
Som medlem i Amnestys grupp 212 här i Bollnäs deltog jag i ett lokalt arrangemang på OS-invigningsdagen. Vi delade ut Peking-kartor med lite annan turistinformation än den vanliga. Får du chansen på din ort, så ta emot en sådan liten Peking-karta. Läs och begrunda vad som sker. Låt det bli ett böneämne och blanda inte ihop den kinesiska regimen med det kinesiska folket. Som man brukar säga: Gud måste älska kineserna högt eftersom han gjort så många!
Leva i världen, omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av hans trofasthet.
Mörkret du möter aldrig i ensamhet,
blott i det öppna ligger din möjlighet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
