På eftermiddagen var jag och ett par av barnen på Ludde Rönnbergs begravning i Arbrå kyrka. Han var ett riksbekant original (känd bl.a. genom Filip och Fredriks 100 höjdare) och en djurvän av stora mått, men också en kristen personlighet och poet (samt spelman) som skrev många dikter, av vilka officianten framförde en vid kistan.
En annan av Luddes dikter lyder så här (han bodde ca 60 år i ett skjul mitt ute i Vallstaskogen):
När kvällens mörker faller på
och ensamheten är som störst,
till Bibelns ord jag brukar gå
och söka mig en tröst.
Där finns det vila, lugn och ro,
för tankar öde, fjärran.
Där får min ensamhet sitt bo
i ordet, han lovat det, Herran.
Inlägg
