Påskvänner!
Det är inte alltid jag kunnat stämma in i Maria Ludvigssons krönikor. Jag har inte alltid tyckt att hon själv haft blick för det centrala i kyrkans budskap - men här i ledarkrönikan Vem begriper Svenska kyrkan uttrycker hon faktiskt varje något så när bekännelsetrogen kyrkomedlems funderingar. Eller hur? Silar inte kyrkoledningen mygg och sväljer kameler - också beträffande den viktiga prövningen av vilka kandidater som får prästvigas och vilka som inte får det?
Visar inlägg med etikett Svenska Dagbladet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svenska Dagbladet. Visa alla inlägg
fredag 2 oktober 2015
måndag 14 oktober 2013
Relevanta reaktioner
Påskvänner!
Stenarna ropar - nu är det Svenska Dagbladets ledarsida som tar upp ärkebiskopsvalet på tisdag, "på jakt efter ärkebiskopskandidaternas teologiska ryggrad". Fast Kyrkans Tidnings ledarsidekommentar "Kristus på väg ut i marginalen?" var nästan ännu mer förvånande - och på sitt sätt glädjande. I bägge fallen är det två "brudar" - Maria Ludvigsson resp. Barbro Matzols - som reagerar rakt och relevant, så det handlar knappast om någon antifeministisk reaktion på en möjlig kvinnlig ärkebiskop. Det handlar kanske snarare om att kyrkoledningens salt har mist sin sälta så till den grad att det börjar trampas ner av människorna.
Men var håller EFS´ ledning hus? Hukar vi i buskarna? Är vi så lågkyrkliga att vi anser ärkebiskops- och biskopsämbetet fullkomligt irrelevant? (Fast varför bjuder vi då in potentaterna till våra konferenser?). Eller är vi lika splittrade i synen på bekännelsen som Svenska kyrkan i övrigt och därför oförmögna att anlägga gemensamma synpunkter på en önskvärd ärkebiskopsprofil? Då kan vi ju lika gärna lägga ner eller gå upp i Svenska kyrkans lekmannaförbund.
Ett böneämne är dock att tisdagens ärkebiskopsval inte blir avgörande, utan att det går till en andra omgång om några veckor (gärna mellan Jackelén och Persenius). Då finns det ännu mer tid att samtala om de för en kristen kyrka verkligt avgörande frågorna - och att ställa frågor om queerideologins plats i Svenska kyrkan (där har alla kandidater kommit för billigt undan hittills)
Stenarna ropar - nu är det Svenska Dagbladets ledarsida som tar upp ärkebiskopsvalet på tisdag, "på jakt efter ärkebiskopskandidaternas teologiska ryggrad". Fast Kyrkans Tidnings ledarsidekommentar "Kristus på väg ut i marginalen?" var nästan ännu mer förvånande - och på sitt sätt glädjande. I bägge fallen är det två "brudar" - Maria Ludvigsson resp. Barbro Matzols - som reagerar rakt och relevant, så det handlar knappast om någon antifeministisk reaktion på en möjlig kvinnlig ärkebiskop. Det handlar kanske snarare om att kyrkoledningens salt har mist sin sälta så till den grad att det börjar trampas ner av människorna.
Men var håller EFS´ ledning hus? Hukar vi i buskarna? Är vi så lågkyrkliga att vi anser ärkebiskops- och biskopsämbetet fullkomligt irrelevant? (Fast varför bjuder vi då in potentaterna till våra konferenser?). Eller är vi lika splittrade i synen på bekännelsen som Svenska kyrkan i övrigt och därför oförmögna att anlägga gemensamma synpunkter på en önskvärd ärkebiskopsprofil? Då kan vi ju lika gärna lägga ner eller gå upp i Svenska kyrkans lekmannaförbund.
Ett böneämne är dock att tisdagens ärkebiskopsval inte blir avgörande, utan att det går till en andra omgång om några veckor (gärna mellan Jackelén och Persenius). Då finns det ännu mer tid att samtala om de för en kristen kyrka verkligt avgörande frågorna - och att ställa frågor om queerideologins plats i Svenska kyrkan (där har alla kandidater kommit för billigt undan hittills)
torsdag 9 oktober 2008
För "kyrkans klassresa" oss bort från våra rötter?
Påskvänner!
Kan inte låta bli att länka till doktoranden Joel Halldorfs (jo, han är son till Peter) understreckare i Svenska Dagbladet för en vecka sedan, om Sarah Palin och kyrkans klassresa. Det är intressant det där med hur evangeliets omvandlande kraft på ett märkligt motsägelsefullt kan föra ett samfund bort från sina "lågstatusrötter", precis som det på individnivå kan tyckas föra en person bort från syndanöden och beroendet av Frälsaren. (Och det har kanske sin tillämpning även på EFS som gräsrotsrörelse, även om Stefan Gelfgren m.fl. påpekat att dess ledning i början närapå var högadlig ;)
Fast det är väl inte en nödvändig följd av själva evangeliets kraft - snarare en avväg, ett sidospår, en frestelse som den Onde tar till när han inte kan fresta oss till missmod och förtvivlan? Vore vi verkligen trogna Evangeliet med stort E skulle vi väl inte bli någon andlig och social elit, utan istället växa till i ödmjukhet, i beroende av både vår Herre och varandra?
Då fanns ej slav och Herre mer,
för Kristus var de lika,
och samma arvsrätt han oss ger,
i honom är vi lika.
Kan inte låta bli att länka till doktoranden Joel Halldorfs (jo, han är son till Peter) understreckare i Svenska Dagbladet för en vecka sedan, om Sarah Palin och kyrkans klassresa. Det är intressant det där med hur evangeliets omvandlande kraft på ett märkligt motsägelsefullt kan föra ett samfund bort från sina "lågstatusrötter", precis som det på individnivå kan tyckas föra en person bort från syndanöden och beroendet av Frälsaren. (Och det har kanske sin tillämpning även på EFS som gräsrotsrörelse, även om Stefan Gelfgren m.fl. påpekat att dess ledning i början närapå var högadlig ;)
Fast det är väl inte en nödvändig följd av själva evangeliets kraft - snarare en avväg, ett sidospår, en frestelse som den Onde tar till när han inte kan fresta oss till missmod och förtvivlan? Vore vi verkligen trogna Evangeliet med stort E skulle vi väl inte bli någon andlig och social elit, utan istället växa till i ödmjukhet, i beroende av både vår Herre och varandra?
Då fanns ej slav och Herre mer,
för Kristus var de lika,
och samma arvsrätt han oss ger,
i honom är vi lika.
onsdag 26 december 2007
Julmysterier
Så här i juletider kan det väl vara spännande med lite mysterier? Spännande som en deckare är texterna om julevangeliet av Magnus Zetterholm resp. Anders Brogren.
Obligatorisk läsning för alla med förkunnaransvar under julhelgerna. Men även för oss med lyssnaransvar. Att detta material inte ens i förkortad form kunde beredas plats i Svenska Dagbladet - som understreckare eller på Brännpunkt - under det gångna året (t.ex. på julafton) är, menar jag som historielärare, en smärre skandal. Obskurantism kallas det visst. Så sprids okunnigheten. Se t.ex. hur Göran Greider uppfyller "Brogrens julprofetia" i Aftonbladet denna julafton.
Jfr framställningen av julevangeliet i boken "Vad varje svensk bör veta" och vad Sören Wibeck, Lars H Gustafsson m.fl. "proffstyckte" om det i P1 nu på julaftons morgon. Ledsamt att läsa och höra. Det talades om det gudomliga i varje barn som föds men inget om varför Jesus föddes. Mystiskt att inte en enda klassiskt, sant "katolskt" jultroende fanns med i samtalsgruppen. Varför inte t.ex. Anders Piltz (på tal om katolskt)? Eller Anders Sjöberg? (Anders Wejryd vet jag tyvärr inte om jag kan räkna till den skaran).
Men vad som sannerligen inte är sorgligt är att Jesus föddes som världens Frälsare! Han som bl.a. Lukas och Johannes forskat och vittnat om. Ja, så älskade Gud världen!
Obligatorisk läsning för alla med förkunnaransvar under julhelgerna. Men även för oss med lyssnaransvar. Att detta material inte ens i förkortad form kunde beredas plats i Svenska Dagbladet - som understreckare eller på Brännpunkt - under det gångna året (t.ex. på julafton) är, menar jag som historielärare, en smärre skandal. Obskurantism kallas det visst. Så sprids okunnigheten. Se t.ex. hur Göran Greider uppfyller "Brogrens julprofetia" i Aftonbladet denna julafton.
Jfr framställningen av julevangeliet i boken "Vad varje svensk bör veta" och vad Sören Wibeck, Lars H Gustafsson m.fl. "proffstyckte" om det i P1 nu på julaftons morgon. Ledsamt att läsa och höra. Det talades om det gudomliga i varje barn som föds men inget om varför Jesus föddes. Mystiskt att inte en enda klassiskt, sant "katolskt" jultroende fanns med i samtalsgruppen. Varför inte t.ex. Anders Piltz (på tal om katolskt)? Eller Anders Sjöberg? (Anders Wejryd vet jag tyvärr inte om jag kan räkna till den skaran).
Men vad som sannerligen inte är sorgligt är att Jesus föddes som världens Frälsare! Han som bl.a. Lukas och Johannes forskat och vittnat om. Ja, så älskade Gud världen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
