Förbereder kyrkoledningen ny reträtt?

Queeraktivisten Lukas Romson har genom ett blogginlägg från den 24 januari uppmärksammat mej på att Sveriges största ideella organisation, Svenska kyrkan, med dagens nyspråk är anhängare av tvångssteriliseringar (jfr Maciej Zarembas bok "De rena och de andra" från 1999), ja, t.o.m. av tvångskastreringar enligt Kyrkostyrelsens remissvar från 2007!

På den tiden (2007) trodde Svenska kyrkan alltså fortfarande inte att män kunde föda barn (alltså att någon kan vara far till barnet den föder), men fem år är ju en evighet i de här sammanhangen och man kan väl misstänka att ärkebiskopen - kyrkans egen Juholt - ligger startklar för en reträtt. Nu när Svenska kyrkan sedan 2009 officiellt hävdar att det inte finns någon speciell vits med att ha en mamma. Vilket ju passar som hand i handske med dogmen att även män kan föda barn, jfr Bitte Assarmos artikel Svenskarna har tappat kontakten med verkligheten.

För ÄB kan väl ändå inte tänka sej att den här gången kunna hålla emot när den riksdagsmajoritet som har majoritet även i kyrkomötet hävdar att män visst kan föda barn? (En del män i alla fall). I så fall borde väl han, biskopsmötet och kyrkostyrelsen för länge sen ha trätt upp på Kristdemokraternas sida i debatten? Har han tur hinner han - tack vare KD:s fördröjande aktiviteter i regeringen - avgå med pension innan frågan om queergnosticismens definitiva genomförande kommer upp i kyrkomötet...

Gamaliels råd

Påskvänner!

Gamaliels råd i Apg. 5 ("vänta och se", typ) för att rädda lärjungarna från förföljelse, har genom tiderna uppfattats positivt av många kristna. Det kom ju som sagt lärjungarna till godo.

Samtidigt har det ofta missbrukats och betraktats som något slags inspirerat Gudsord till försvar för att ingenting göra eller säga gentemot villolärare. Handlar det om att inte fängsla eller piska upp dem (fast gisslade blev lärjungarna i alla fall!) är jag helt med på noterna. Men handlar det om att i skenbar klokhet låta allting utbasuneras oemotsagt, då är jag inte med. (Det skulle dessutom strida helt mot Jesus´ och apostlarnas eget exempel!). Till det alla med pastoralt ansvar eller vanligt enkelt vuxenansvar måste ta ställning till nu, hur pinsamt och skenbart taskigt det än må vara, hör den alltmer extrema queerretoriken. (Det finns givetvis annat).

Jag tror att en del av Gamaliels tankar stämmer på superlång sikt. Till slut är det bara det som är av Gud som kommer att bestå. Men fram till dess består också mycket som inte är av Gud (läsaren ombedes själva fundera ut lämpliga exempel), ofta i tusentals år. Så något slags Gudsord som skulle predika passivitet är det inte fråga om. Men givetvis ska vi alla ta till oss Gamaliels maning: "Se till att ni inte strider mot Gud själv."

Vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.

Invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.