Adventskalender lucka 19: Inte en sparv

Påsk- och julvänner!

En av Carl Bertil Agnestigs mest kända kompositioner är den till "Inte en sparv" med text av - gissa vem! - Britt G Hallqvist. (Den finns i Psalmer i 2000-talet som nummer 953).

Adventskalender lucka 18: Guds lille fattige son

Påsk- och julvänner!

För mej som spelade vis man på julspelet igår känns det extra kul att få presentera Carl Bertil Agnestigs sång om de tre vise männen. (Att de knappast kom fram till ett stall utan, förmodligen ett helt år senare, kunde gå in i ett hus där barnet och dess moder var, det kan vi vara schyssta och lämna därhän just nu).

Adventskalender lucka 13: Det spirar i Guds örtagård

Påsk- och julvänner!

Glad Lucia!

Carl Bertil Agnestig har tonsatt "Det spirar i Guds örtagård" av Sam Gabrielsson (SvPs 527) lika kongenialt som någonsin Oskar Lindberg:

Adventskalender lucka 6: Tusen stjärnor glimmar

Påskvänner!

Agnestigs melodier och Frostensons texter gick ju också bra ihop (jfr lucka 3). Även om det inte blev någon koral av Agnestig till denna text i vare sej Kyrkovisor eller Psalmboken. Men här kan ni lyssna i lugn och ro. 

Under nattens timmar, då jag sjuk och hes skriver detta, är ju stjärnorna som tydligast. Särskilt nu innan nymånen vuxit sej alltför stor. Barnen sjunger:

Adventskalender lucka 5: Det var i april om kvällen

Påsk- och julvänner!

Även Carl Bertil Agnestig tonsatte texter av Britt G Hallqvist, t ex nedanstående visa på samma tema som den igår, men med lite friare associationsbanor. 

Det är väl inte så ofta man nuförtiden möter en fårflock på vägen ens i april, och nu är det ju december. Ändå är själva smärtan och sorgen som sången uttrycker - med tanke på vad Frälsaren fick utstå - inte svårare att ta till sej den här årstiden.

 "Advent är mörker och kyla". Också. (Men våren - och påsken! - närmar sej).

Adventskalender lucka 3: Dig vi lovsjunger, ärar

Påsk- och julvänner!

Liksom Hovlands Hosianna (se lucka 2!) förknippas även denna komposition av Agnestig (till en text av Frostenson med rötter i 800-talet!) snarare med Palmsöndag än Advent. Kanske är en förändring på gång - en del församlingar vill kunna sjunga den här glada melodin även under advent, liksom jag hört Bereden väg sjungas under en palmsöndagsprocession. 

Egentligen passar ju dessa psalmer bägge söndagarna, så det handlar väl mer om en önskan att ge lite olika musikaliska färg åt Adventstidens resp Stilla veckans upptakt. Huruvida även kompositörerna tänkt så låter jag vara osagt. 

Här kommer i varje fall Agnestigs koral (som jag håller för att vara hans finaste):

Adventskalender 2024 lucka 1: Adventstid

Påsk- och julvänner!

Gott Nytt Kyrkoår! I år skulle både svenske Carl Bertil Agnestig (7 mars) och norske Egil Hovland (18 oktober) ha fyllt 100. Båda blev gamla men inte SÅ gamla, och båda betydde mycket för kyrkomusiken, inte minst bland barn och ungdom, och detta även i Efs-sammanhanget. Jag vill hedra deras minne med årets adventskalender.

Först ut blir Agnestig med hans Adventstid - som nog oftast sjungits om ett par veckor i något luciatåg men egentligen passar bäst när vi som nu tänder det allra första adventsljuset:

400-årig koral inför Palmsöndagsfirandet och Stilla veckan

Theodulf och Teschner (vars koral fyller 400 år i år!) är inte illa - underbar lovsång! Men kan ingen vara så snäll och lägga ut "Dig vi lovsjunger, ärar" på Youtube också? 100-årsmannen Frostenson och Agnestig från Järvsö, nyss fyllda 90 bast, är ju helt enkelt bäst ;o).



Svensk koralversion: 


1. Dej vare pris och ära,
du kung av Davids stam.
I Faderns namn du kommer,
högtlovade Guds Lamm.
Dej prisar änglars skara
i himlens ljusa höjd,
och allt som lever, andas,
ska stämma in med fröjd.

2. Dej mötte judafolket
med palmer där du for.
De gamla och de unga
gav dej en hyllning stor.
De sjöng sitt Hosianna,
men mot ditt kors du red.
Nu bär du segerkronan
och vi vill sjunga med.

3. De bredde sina mantlar
där du red fram en gång.
Vår Frälsare och Konung,
ta mot vår hyllningssång:
Dej vare pris och ära,
du kung av Davids stam.
I Faderns namn du kommer,
högtlovade Guds Lamm!

Tänk att få börja Stilla veckan med jubel! Ja, varje söndag är en liten påskdag, men också en liten långfredag och en liten domssöndag, då vi (förhoppningsvis) förkunnar Herrens död till dess han kommer.

[Anm 0414: Det blir inga blogginlägg under stilla veckan. En god och stilla vecka önskas er alla!].

Katastrof i Bollnäs? - timslång klockringning mitt i natten

Påskvänner!

Det låter ju faktiskt lite lustigt med timslång nattlig klockringning i södra Bollnäs - särskilt för oss som bor så pass långt ifrån (vi bor vid norra infarten) att vi inte stördes.

Men kyrkklockor uppfattas nog, när de ringer så länge i varje fall, som en slags larmsignal. Själv skulle jag nog undra om krig eller liknande brutit ut ifall jag väcktes av så långringande klockor. Så nog förstår jag om kringboende blev oroliga.
Fast så här i efterhand förefaller det ju - återigen - mest vara lite lustigt. Särskilt att ingen begriper ur klockorna gick igång. Var det åskan?

Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund berättar att hon på sin franska semesterort gladdes över klockringning klockan 7 på morgonen och ilade åstad till bykyrkan för, som hon hoppades, en uppbygglig morgonmässa. Men där ringde man tydligen sedan gammalt bara för att markera morgonstunden. "Kuckeliku, klockan är sju", typ.

Själv tänker jag i sammanhanget på Agnestigs Vi spelar piano del 1, där "Klockorna ringer till julottesång" var det första stycket med baskomp. Jag tror att det enda vänsterhanden behövde göra var att i varje takt anslå lilla C resp. G. Men ett genombrott i min musikaliska utveckling var det likväl! Och som regel ringer ju klockorna till gudstjänst, inte för något annat.

Give då Gud, var än vi är,
alltid när klockorna ljuder,
att vi går dit och delar där
glädjen som Herren oss bjuder.