Påskvänner!
Fick tips från Bengt om Rosenius´ dagordning på nätet. Den här bloggen heter visserligen EFS idag, men roseniusråden torde fortfarande vara rykande aktuella, bibliska som de är. Observera dock att den härliga punkt 5 är ordagrant tagen från Rosenius´ andliga mor, Maria Elisabet Söderlund (M.E.S.).
Och som punkt 9 skulle man mycket väl skulle kunna tillägga roseniusrådet "Förgät icke din dagliga promenad!" (Kroppsövningar gör ju även enligt aposteln Paulus viss nytta).
Det bleka ljuset så sakta stiger
och blir till dag,
o Herre, lär oss att bruka tiden
till ditt behag.
Visar inlägg med etikett Maria Elisabet Söderlund. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Maria Elisabet Söderlund. Visa alla inlägg
måndag 13 oktober 2008
onsdag 13 augusti 2008
Skriv brev till Elisabeth och önska en staty!
Påskvänner!
Jag har som historielärare alltid tyckt att vi svenskar slöat till på statyresandets område. (Är det jantelagen som spökar?). I Norge, jantelagens hemland, verkar det ju dock vara mycket vanligare än här att framstående kommunpolitiker eller kulturpersonligheter får en staty eller byst i hembygden även i modern tid. Och då ska naturligtvis även kvinnor kommas ihåg. Att t.ex. järnvägshotellgrundaren Wilhelmina Skog ännu inte fått en staty här i bollnästrakten - trots flitiga propåer - är mer eller mindre skandalöst, tycker jag.
Men nu har tidningen Amelia startat ett upprop - eller uppror - för fler statyer föreställande svenska kvinnor (endast 10% av de svenska statyerna över historiska, påklädda personer föreställer kvinnor), och tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har hakat på. Jag också. (Med reservation för den minst sagt fjantiga idén att förse alla "manliga" statyer med ett rosa pärlhalsband. Egen "utsmyckning" av offentlig konst är inte något man bör uppmuntra, tycker jag som själv plockat bort en ölburk ur näven på biskop Frans Michael Franzén i Härnösand. Till plastkonen på Esaias Tegnérs huvud i Lund nådde jag inte upp :o).
Vilken svensk kristen kvinna vill DU se som staty? Skriv till Elisabeth på adressen elisabeth.sandlund@dagen.se
Själv skrev jag ett mejl till henne med förslagen att
I) Maria Elisabet (Maja-Lisa) Söderlund (1794-51), evangelist och andlig mor till C O Rosenius, bör få en staty/byst vid Solviks folkhögskola i Frostkåge,
II) Amelie von Braun (f. 1811) söndagsskolpionjär och resetalare, staty/byst i Karlshamn,
III) Märta Jansson ("Svegs Märta", 1829-1920), evangelist i Härjedalen och Hälsingland samt fångskjutsåkare innan konventikelplakatet avskaffades, staty/byst i Sveg eller Segersta,
IV) Maj-Lis Palo (1939-2007), förste vice ordförande i kristdemokraterna, matriark inom östlaestadianska väckelsen och flitig skribent, staty/byst i Sattajärvi, Pajala eller Luleå.
Men mejlet hackades av någon kines (det dök i alla fall upp en massa kinesiska skrivtecken!) och gick inte att återskapa, så nu skriver jag den här bloggposten istället. Hoppas att Elisabeth läser den och att många fler skickar in tips till henne. Ni får också gärna kommentera här på bloggen!
Stor är skaran av kvinnor som bådar glädje.
Jag har som historielärare alltid tyckt att vi svenskar slöat till på statyresandets område. (Är det jantelagen som spökar?). I Norge, jantelagens hemland, verkar det ju dock vara mycket vanligare än här att framstående kommunpolitiker eller kulturpersonligheter får en staty eller byst i hembygden även i modern tid. Och då ska naturligtvis även kvinnor kommas ihåg. Att t.ex. järnvägshotellgrundaren Wilhelmina Skog ännu inte fått en staty här i bollnästrakten - trots flitiga propåer - är mer eller mindre skandalöst, tycker jag.
Men nu har tidningen Amelia startat ett upprop - eller uppror - för fler statyer föreställande svenska kvinnor (endast 10% av de svenska statyerna över historiska, påklädda personer föreställer kvinnor), och tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har hakat på. Jag också. (Med reservation för den minst sagt fjantiga idén att förse alla "manliga" statyer med ett rosa pärlhalsband. Egen "utsmyckning" av offentlig konst är inte något man bör uppmuntra, tycker jag som själv plockat bort en ölburk ur näven på biskop Frans Michael Franzén i Härnösand. Till plastkonen på Esaias Tegnérs huvud i Lund nådde jag inte upp :o).
Vilken svensk kristen kvinna vill DU se som staty? Skriv till Elisabeth på adressen elisabeth.sandlund@dagen.se
Själv skrev jag ett mejl till henne med förslagen att
I) Maria Elisabet (Maja-Lisa) Söderlund (1794-51), evangelist och andlig mor till C O Rosenius, bör få en staty/byst vid Solviks folkhögskola i Frostkåge,
II) Amelie von Braun (f. 1811) söndagsskolpionjär och resetalare, staty/byst i Karlshamn,
III) Märta Jansson ("Svegs Märta", 1829-1920), evangelist i Härjedalen och Hälsingland samt fångskjutsåkare innan konventikelplakatet avskaffades, staty/byst i Sveg eller Segersta,
IV) Maj-Lis Palo (1939-2007), förste vice ordförande i kristdemokraterna, matriark inom östlaestadianska väckelsen och flitig skribent, staty/byst i Sattajärvi, Pajala eller Luleå.
Men mejlet hackades av någon kines (det dök i alla fall upp en massa kinesiska skrivtecken!) och gick inte att återskapa, så nu skriver jag den här bloggposten istället. Hoppas att Elisabeth läser den och att många fler skickar in tips till henne. Ni får också gärna kommentera här på bloggen!
Stor är skaran av kvinnor som bådar glädje.
lördag 18 augusti 2007
Maria Elisabet-kapell i Frostkåge
Jag vill gärna passa på att upprepa ett gammalt insändarkrav även här på bloggen: Låt kapellet vid Solviks folkhögskola heta Maria Elisabet, till minne av Carl Olof Rosenius andliga mor som kom från Frostkåge. Maria Elisabet Söderlund (1794-1851), Maja-Lisa eller "Profetissan i Storkåge" kallad, bör också få en minnessten rest utanför kapellet. Helst före 250-årsjubileet 2044. (Det borde förstås ha skett redan 1994).
Maria Elisabets betydelse för den unge Carl Olof och därmed för den "rosenianska" väckelsen kan knappast överskattas. Dessutom var hon själv flitigt anlitad som evangelist och lekmannateolog både i hemsocknen och angränsande bygder.
Ett minnesord av M.E.S.: "Glöm ej i den glada stunden frukta vår så gode Gud - och i den mörka det renande blodet och Guds närvaro."
Maria Elisabets betydelse för den unge Carl Olof och därmed för den "rosenianska" väckelsen kan knappast överskattas. Dessutom var hon själv flitigt anlitad som evangelist och lekmannateolog både i hemsocknen och angränsande bygder.
Ett minnesord av M.E.S.: "Glöm ej i den glada stunden frukta vår så gode Gud - och i den mörka det renande blodet och Guds närvaro."
Kvinnor och män i EFS
Debatten kring könsfördelningen i styrelser och konferenstalarlistor går vidare. Somliga verkar obekymrade över den manliga dominansen; andra verkar vilja införa något slags "varannan damernas" i alla sammanhang. Jag ser risker med båda attityderna: den första gruppen tenderar att i traditionalistisk blindhet övervärdera manliga insatser och förbise kvinnors både naturliga begåvning och andliga gåvor, medan den andra gruppen på sin kant riskerar att hamna i ett "till varje pris"-tänkande, d.v.s. vilja kalla kvinnor för att fylla någon sorts kvot utan att vara vaksamma på vilken ideologi de företräder. Saknas det starka, ledande kvinnor med verklig evangelisk väckelseprofil i rörelsen så måste sådana bedjas och kallas fram - det duger inte att fylla på med vad som helst från annat håll.
Jag tycker att det är mycket beklagligt att en resurs som Katarina Glas inte längre är engagerad i EFS på riksnivå liksom att Inger Häggs ordförandeskap endast varade i ett år (hur länge satt inte Rey Råwall?). Jag tycker att kvinnliga pionjärer i väckelsen som t.ex. Maria Elisabet "Maja-Lisa" Söderlund, Amelie von Braun och "Svegs Märta" lyfts fram för dåligt i vår historieskrivning (Carolina Sandell får mer plats och det är bra), men ännu allvarligare är förstås om dagens kvinnliga teologer och ledare inte får utrymme och utvecklingsmöjligheter. "Utsläck inte Anden", sa aposteln. "Era [...] döttrar ska se syner", sa profeten.
Jag tycker att det är mycket beklagligt att en resurs som Katarina Glas inte längre är engagerad i EFS på riksnivå liksom att Inger Häggs ordförandeskap endast varade i ett år (hur länge satt inte Rey Råwall?). Jag tycker att kvinnliga pionjärer i väckelsen som t.ex. Maria Elisabet "Maja-Lisa" Söderlund, Amelie von Braun och "Svegs Märta" lyfts fram för dåligt i vår historieskrivning (Carolina Sandell får mer plats och det är bra), men ännu allvarligare är förstås om dagens kvinnliga teologer och ledare inte får utrymme och utvecklingsmöjligheter. "Utsläck inte Anden", sa aposteln. "Era [...] döttrar ska se syner", sa profeten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
