Ja, varför är det egentligen bra att gå i kyrkan?

Påskvänner!

Läs Malin Aronssons krönika i Dagen och den fina första kommentaren till den. Undrar om det inte snart är dags att bilda något slags informellt "Svenska Kyrkogångarförbundet" eller dylikt. Vi har faktiskt hemmamatch varje söndag, men var är allt folket?

Tre danska psalmer om gudstjänstens härlighet:

Himlen öppnas. Mörkret svinner,
Herrens segerdag upprinner
över hus och kyrkotak.
Livets flod ska aldrig stäckas,
livets ljus ska aldrig släckas,
Herrens dag är livets dag.

Är den allvarsam och stilla,
gör ej tårarna mej illa
när jag jublar Jesu namn.
Det är salighet att gråta,
när Guds rikes stora gåta
får sitt svar i Jesu famn.

Och:

Jag vet ett litet paradis,
det är så lätt att finna,
för den som Gud fick, stor och vis,
om tro och dop påminna.

Det ligger under stugutak
och under stjärnvalv höga,
där kristna är på Herrens dag
inför hans milda öga.

Den som Guds änglar sjungit om
är där i kraft tillstädes.
Där hörs hans kärleks höga sång,
hans frälsta folk där glädes.

Och:

Detta är dagen som Herren har gjort,
den ska oss alla berika.
Han har idag öppnat himmelens port,
det ska var söndag predika.
Ty i dess heliga timmar
härlig ur graven Guds Ord uppstod,
nådig till oss kom Guds Ande god,
därför ska klockorna ringa.

Herre, i ljuset från ordet oss ställ,
så att du ensam får äran!
Då ska vi prisa dej nu och i kväll,
jubla till satans förfäran.
Läk nu där han har gjort skada,
gör evangeliet för oss stort:
Detta är dagen som du har gjort,
må vi på den vara glada!

Kyrkogångsdagen

Påskvänner!

Det är väl lite etnocentriskt att tala om Jungfru Marie KYRKO-gångsdag. Ungefär som i psalmen: "...vandrade varligt med barnet i famnen / till KYRKANS kor"?

Samtidigt är det ju kul att vi har en särskild "kyrkogångsdag". Jag utnämner härmed Kyndelsmässodagen till "Svenska Kyrkogångarförbundets" speciella högtidsdag. Har faktiskt seriöst funderat på att i samarbete med Sensus och EFS bilda Svenska Kyrkogångarförbundet och marknadsföra Kyrkans år som en sorts gigantisk Alphakurs, kyrkans främsta pedagogiska satsning! En studiecirkel som träffas söndagar kl. 11, s.a.s., inkl. kyrkfika. (Låter det trist eller motiverande? Vet inte riktigt själv).

Församlingarna utmanar varandra i kyrkogång (nej, konserter gills inte) och ordnar under våren friskvårdande kyrkvandringar till och från gudstjänsten med möjlighet till friluftssamtal om det hörda. Och förbundets särskilda högtidspsalm publiceras nedan:



1. Tio kyrkogångare möttes alla tio,

regnet skrämde en av dem,

och därmed var de nio.

2. Nio kyrkogångare snarkat utan måtta.

En försov sej rätt rejält,

och därmed var de åtta.

3. Åtta kyrkogångare, solen skiner nu.

En for ut till stugan,

och därmed var de sju.

4. Sju små kyrkogångare hade kroppskomplex.

En gick jämt på träning,

och därmed var de sex.

5. Sex små kyrkogångare satt i sina hem.

En blev fast vid teven,

och därmed var de fem.

6. Fem små kyrkogångare, goda råd är dyra:

trägårn måste krattas,

och därmed var de fyra.

7. Fyra kyrkogångare ännu man fick se.

En blev stött på pastorn,

och därmed var de tre.

8. Tre små kyrkogångare fortsatte att gå.

För en var psalmen okänd,

och därmed var de två.

9. Två små kyrkogångare satt i kommittén.

Genast blev de osams,

och därmed var de en.

10. En kyrkogångare bad till Herren då,

tänkte på en ensam,

och plötsligt var de två.

11. Två små kyrkogångare lät Guds Ande styra,

mötte några vänner,

och plötsligt var de fyra.

12. Fyra kyrkogångare stressade med måtta,

läste Bibeln, sjöng och bad,

och plötsligt var de åtta.

13. Åtta kyrkogångare handlar denna text om:

de fick se behoven,

och plötsligt var de sexton!

14. Sexton kyrkogångare hör vi på oss kalla:

Kom, följ med och fira

att Jesus är för alla!

[Övers. fr. norskan, reviderad version 100302]