Visar inlägg med etikett Anders Brogren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anders Brogren. Visa alla inlägg

torsdag 12 december 2019

Den försvunna skattskrivningen och andra mysterier

Påsk- och adventsvänner!

Några intressanta och trosstärkande uppsatser (tack, Anders Brogren!) för Efs-are och andra, för präster och lekmän, inför Lucia- och julfirandet:

Den försvunna skattskrivningen och andra mysterier  (kortversion här)

Betlehems stjärna - när, var, hur?

Julen - kristen eller hednisk högtid?

Jul i januari

Julgranen - en kristen symbol

I övrigt vill jag hänvisa till Stefan Gustavssons utmärkta böcker "Skeptikerns guide till Jesus", del 1 och del 2.


Katekesfråga 247: Hur sker skriftermålet?

tisdag 2 april 2019

Judas kyss det första (dåliga) "aprilskämtet"?

Påskvänner!

Prosten och nuvarande falkenbergsbon Anders Brogren skriver som vanligt mycket intressant, inte bara för "nördar" (se hans slutkläm). När blev Jesus korsfäst? Ja, alltfort gäller att det var på en fredag, men när han instiftade nattvarden och blev gripen i Getsemane är tydligen en annan sak. Det kan ha ägt rum redan på - tisdagen. Mycket intressant om esseernas kloster och tideräkning!

En Efs-are associerar kanske till Anders Sjöbergs utmärkta påskbok I korsets tecken. Där finns ännu mer matnyttiga saker att läsa, liksom, naturligtvis, i själva Kristi lidandes historia. Gud välsigne din passionssöndag (5 i fastan) och passionstid (de två sista veckorna av fastetiden)!

Katekesfråga 171: Hur uppfyller Gud sitt löfte om bönhörelse?

måndag 4 februari 2019

Försvar för kongregationalismen - och lågkyrkligheten?

Påskvänner!

Prosten Anders Brogren skriver överraskande och tänkvärt (för oss alla!) inför den mindre vanliga Femte söndagen efter Trettondedagen. Han och Svensk Pastoraltidskrift (högkyrklig) ska ha all heder av den söndagsbetraktelsen, där han ger söndagens texter rubriken "Försvar för kongregationalismen".

Betraktelsen är också ett memento för de biskopar (alla Svenska kyrkans officiella, inklusive de med Efs-bakgrund) som vägrar Anders Brogrens högkyrkliga vänner prästvigning, men som tydligen gladeligen släppt igenom (eller accepterat att biskopskollegerna släppt igenom) sådana som öppet förnekar jungfrufödelsen, Kristi kroppsliga uppståndelse och t o m Guds existens som "från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmiskt väsen".

onsdag 9 januari 2019

Bach som apologet

Jul- och påskvänner!

Anders Brogren skriver intressant om musik som gudsbevis. Eller som ett slags evangelisation. Eller kanske, likt apologetiken, ett slags pre-evangelisation?

Det kommer mig att tänka på Peter Kreeft som med både humor och allvar nämner Bach som ett av gudsbevisen (i sin bok "Till den kristna trons försvar"). Med det lakoniska tillägget: "Antingen förstår man det, eller också förstår man det inte."

Och på Ingmar Bergman som skriver: "Jag har alltid ansett att musikens värld närmar oss jordevarelser till det ofattbara, till Gud."

Katekesfråga 137: I vilken ordning verkar den helige Ande helgelsen?

lördag 29 december 2018

Tänkvärd julläsning från Anders Brogren

Jul- och påskvänner!

Anders Brogren gör sin "understreckare" (aldrig publicerad av SvD!) bättre och bättre, nu även med fotoillustrationer: läs Mysteriet med den försvunna skattskrivningen! 

Olof Edsinger ger oss också intressant mellandagsläsning under rubriken Myten som blev verklighet (jfr Dag Sandahls bok "Sann myt").

Katekesfråga 134: Vad är helgelsen?

tisdag 16 november 2010

Anders Brogren om journalisters gudsmöte

Påskvänner!

Herren lever och verkar. Som Luther sa på sitt närmast fågelsångsliknande latin: "Vivit!"

En sida av detta berör Anders Brogren i sin recension av journalisten Carolina Johanssons nya bok "Bråkdelen av en sekund." En berörande berättelse. Det är ju inte så att journalister är viktigare än andra syndare inför Gud, men journalister (som Elisabeth Sandlund, Göran Skytte och Ingela Agardh) har ju vanan inne att skriva om vad de är med om. Och gör det bra. Ofta mycket rakt på sak, föga salvelsefullt men ändå med djup inlevelse i kyrkans och trons mysterier.
Visserligen skriver Ingela Agardh lite illavarslande i slutet av sin bok "Den största nyheten" att hon trots allt inte riktigt kan tro att Jesus offrades för hennes synders skull - tacksamhetsskulden skulle ju då bli outhärdligt stor, påpekar hon frankt! - men det finns samtidigt så mycket i hennes berättelse som jag inte kan tro vara av "den vite djävulen" (som till varje pris vill skymma Kristi kors). För vem måste inte med den förtvivlade pappan i Nya testamentet ropa: "Jag tror! Hjälp min otro!" Och vem har inte varit med om att känna att evangeliet är lite för bra för att man ska kunna våga lita på det direkt - t.o.m. om vissa Jesu lärjungar skriver ju evangelisten: "Då de ännu inte kunde tro för glädjes skull!"
Värre är det när präster och biskopar, de som skulle vägleda sökare och nyfinnare, inte längre står för kyrkans bekännelse, vare sej det gäller äktenskapet eller den artikel varmed kyrkan står eller faller: rättfärdiggörelsen genom tro. I Ulla-Carin Lindqvists bok "Ro utan åror" känns det som att den präst som hon - ännu en livsnära journalist - i sin svåra sjukdom samtalar med inte står för eller förmedlar just något alls av kyrkans tro kring frälsning, liv och död. (Vilket hon själv också upplever).
Det är det verkligt illavarslande.

torsdag 4 november 2010

Ärkebiskopen i Kina

Påskvänner!

Nu är Svenska kyrkans ärkechef Anders Wejryd på besök i Kina. Så här skriver prosten Anders Brogren på sin blogg, www.brogren.nu:

Ärkebiskop Anders Wejryd kommer den 3-15 november att besöka Kina. Besöket är en del av utbytet med den protestantiska kyrkan i Kina. Syftet är att lära sig mer om kyrkans snabba utveckling i landet. Wejryd och hans delegation kommer bland annat att besöka teologiska institutioner i Shanghai och Nanjing, den protestantiska kyrkans ledning samt lokala församlingar, uppger Kyrkans Tidning.

Kanske får han då träffa kyrkans mångårige ledare, biskop Ding Guangxun, som så sent som i maj 2010 vid 95 års ålder avgick som president för Nanjing Union Theological Seminary. Ding är känd för sin extremt regimtrogna teologi. I den statliga tidningen "Peoples Political Consultative Committe Journal" den 1 mars 1999 hade han ett inlägg med titeln "Gammaldags teologi behöver förändras och förnyas", där han bl.a. skriver:

'Det finns många ställen i Bibeln som talar om kärlek, omsorg och välsignelse från Gud för hela mänskligheten, både för dem som tror på Kristus och de som inte tror. Detta är normal religiös tro. Men somliga inom kyrkan gör ett stort väsen av tron och betonar motsättningen mellan tro och otro. De säger att de som tror blir frälsta och efter döden kommer till himlen, men att de som inte tror inte blir räddade och efter döden kommer att gå förlorade. I enlighet med detta gör de allt för att övertyga människor att tro på evangeliet. Detta leder till att kristendomen blir en religion med ett starkt motsatsförhållande mellan dem som tror och dem som inte tror. Detta är inte förenligt med socialism. Kinesisk teologi får inte hävda detta motsatsförhållande mellan tro och otro eller inkludera teologiska ståndpunkter som splittrar enheten hos det kinesiska folket.'

Biskoparna Ding och Wejryd har många anknytningspunkter. Båda är mästare i politisk korrekthet. De borde kunna finna varandra."

Så långt Brogren. Som också länkar till en norsk artikel om det fasansfulla faktum att kristna i förbjudna husförsamlingar ofta blir anmälda till myndigheterna av andra "kristna". Officiell kristendom står mot illegal kristendom. Kommer Wejryd att tala för de förföljda eller nöja sej med att frottera sej med de godkända? Tyvärr har den mannen, trots alla sina goda sidor, knappast själv gjort sej förtjänt av det omdöme han (rätt omdömeslöst) fällde om Syriens president Bashir al-Assad: "En på många sätt imponerande personlighet." Men vi ska heller inte förakta honom (eller någon människa), bara tala om att vi behöver andra ledare för vår kyrka. Jag är inte säker på att vi har en enda officiell biskop i Svenska kyrkan just nu som är värd det namnet. Det är närmast otroligt hur få som vågar stå upp för den sanning som den s.k. biskop Ding Guangxun förnekar i citatet ovan, särskilt aktuell såhär inför Alla helgons dag resp. Alla själars dag. (Det räcker alltså inte med att vara man och heterosexuell, som man kan förledas att tro om man bara lyssnar på vissa s. k. konservativa). Fiat Lux!

Du vid vars kärleksglöd
framgick ur natt och död
skapelse ny,
du som gav blinda ljus,
löste ur fångahus,
stillade stormens brus,
låt dagen gry.

tisdag 5 januari 2010

Nu är det jul igen!

Påskvänner!

Nej, jag ska inte sjunga "Nu är det jul igen" med manskören i Rengsjö kyrka i morgondagens söndagsmässa (då IOGT-NTO bjuder på kyrkkaffe). Däremot "Mary´s boy child", "Sprid ditt ljus", "Julen är här", "Över jordens rund", "Go, tell it on the mountains", "Å jul med din glede" och "Koppången."
Och vet ni - jag ska kompa och dirigera själv i förstedirigentens frånvaro!
Spännande! Så spännande att jag vill be om förbön. Även för min arbetssituation; kantorsvikariatet i Rengsjö har gått ut och jag vet inte riktigt hur det blir framöver med studiebidrag, jobb et c. Även om jag just nu hoppar in i Hanebo/Segersta och söker halvårsvikariat i Arbrå/Undersvik (det finns ju fler om budet).
Kanske min tydliga och offentliga opposition mot kyrkomötesbeslutet den 22 oktober ligger mej i fatet, men jag vill inte måla fan på väggen: nog behövs det kantorer i Svenska kyrkan framöver och nog vänder vinden i äktenskapsfrågan när mammor, pappor och ungdomar läser DN-artiklar som den här och den här. Om inte ens kyrkan kan stå för ens en moderat heteronormativitet, då blir det bara pinsamt. (Men verklig homofobi ska vi akta oss för).
Idag är det Trettondedagsafton, och Shakespeares pjäs med samma namn är högst passande att titta på idag (finns filmatiserad), även apropå det här med könsroller och kärleksproblematik. Men imorgon följer vi de vise till Betlehem och huset (inte stallet) där Maria och den vid det laget (1-2 år efter födelsen) förmodligen självgående Jesus tar emot besökarna och presenterna.
OBS hur ingen julpsalm i 1937 års psalmbok kopplade ihop de vise männen med stallet och krubban; men i 1986 års har vi fått in en hel drös, ibland p.g.a. översättare som petat in stallet där originalet har stugan. Men det skapar onödiga bekymmer beträffande flykten till Egypten resp. frambärandet i templet. Jfr artikeln Ärkebiskopens bibelkunskaper från advent 2007.
Det heliga landet är f.ö. så litet att Josef och Maria drog till Jerusalem varje år (och då är det inte långt kvar till Betlehem). Att en barnfamilj bor på lite olika ställen är inte konstigt - själv har jag 3 barndomshem, varav 2 med 27 mil mellan under mitt första levnadsår. Att Jesus skulle ha legat kvar i stallet och krubban även efter de första nätterna är dock helt otroligt, känner jag Maria rätt krävde hon att Josef skulle fixa bättre boende så snart det var möjligt. Och även om de valde att bosätta sej i Betlehem under Jesus första år - närmare släkten kantänka - är det inte konstigt om de återvände till Nasaret för att hämta prylar i samband med tempelframbärandet (när de ändå var en bit på väg) eller mer permanent efter flykten från Egypten (av rädsla för Arkelaus i Jerusalem). Det finns hur som helst så många tänkbara förklaringar på de kortfattade besked Lukas resp. Matteus ger (de har aldrig gett sej ut för att ge en fullständig bild av allt den heliga familjen gjorde) att det bara blir löjligt att avskriva deras historicitet bara för att några frågor återstår.
Apropå skattskrivningar, stjärnor m.m. rekommenderas prosten Brogrens artiklar: Om nyttan av allmänbildning (understreckarnivå), Mysteriet med den försvunna skattskrivningen (fler källhänvisningar), Augustus, Qvirinius och Betlehemsstjärnan (mer populär nivå). Man behöver inte ta alla hans tolkningsförslag för givna, men det är bara SÅ intressant att vi inte behöver dissa Lukas avsiktsförklaring (Luk 1:1-4) eller för den delen Matteusevangeliets historicitet bara för att Strauss gjorde det. Som Lewis sa: jag begär inte att ni ska lägga av all skepsis gentemot evangelisterna, bara att ni ska visa samma skepsis mot deras kritiker.
Ditt ord, o Jesus, bliva må
den stjärna i vars sken vi gå.
Låt din helga lära
ledsaga oss i all vår tid,
ljus och kraft beskära
åt oss i livets sorg och strid
och i döden bära
till vårt hjärta frid.

Lys, helga stjärna, mild och ren!
Kring jorden sprid Guds klarhets sken.
Alla knän må böjas
vid Jesu nådefulla röst,
alla böner höjas
i Jesu namn, med hopp och tröst,
och hans kärlek röjas
varm i alla bröst.

torsdag 24 december 2009

Över världen strålar ljuset

God jul, alla jul- och påskvänner!

Vill som julläsning utöver Lukas 2 rekommendera prosten Brogrens uppdaterade beskrivning av julevangeliets förankring i historien (för den som inte litade på Lukas 1:1-4, alltså).

Över världen strålar ljuset
mitt i vintermörkrets tid.
Genom stressen, mediebruset
tränger himmelrikets frid.
Skapelsen i andlös häpnad
nu sin Gud bland djuren ser.
Fattig, liten, obeväpnad
kom vår Herre till oss ner.

Låt då mammons rappel ramla!
Sjung tillsammans, kvinnor, män!
Läs tillsammans, barn och gamla,
evangeliet igen!
Se Guds Lamm, som i naturen
sej bland får och oxar lagt!
Han som föddes där bland djuren
övervunnit satans makt.

Jesus, här är mina händer!
Jesus, tack för världens chans!
Medan mörkret bort sej vänder
bjuder du till sång och dans.
Aldrig ska du bli bestulen
på din givna huvudroll!
Fyll nu våra liv och julen
med dess sanna innehåll!

(Sjunges på samma melodi som Kalle Ankas julpsalm, ni vet den där Pluto försöker sjunga med men blir tystad med en klisterlapp. Har texten "Deck the halls" i England/USA).

måndag 30 november 2009

Med prosten Brogren mot dåtid och framtid

Påskvänner!

När han nu så generöst delat med sej av sin dråpliga 09-krönika (fast nog hade det varit skojigt om han börjat redan 1509, strax före reformationen ;o), måste jag bara få länka till prosten Brogrens dråpliga "årskrönika" i Växjö Stifts Hembygdskalenders 100-årsjubileumsårgång. Det funnes väl en del att säga också om år 2009, men stimulerande nog överlåter författaren den uppgiften åt sina benägna läsare och går vidare till 2109. Vilken roll spelar EFS för utvecklingen fram till dess? Finns EFS kvar 2109? BLIR det något 2109?
För den engelskkunnige läsaren vill jag i sammanhanget också hänvisa till kapitlet Faith´s five deaths (Trons fem dödar) i Chestertons klassiska bok Everlasting Man (Ständigt denna människa!). Jag tänker: ständigt denne Chesterton - genom Jesus själv An Everlasting Man. Och Daniels hälsning "Må du leva evinnerligen" får vi tillönska alla dem vi möter.
Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

tisdag 28 juli 2009

Sommarkåseri med stöd till Annandagens vänner

Påskvänner!

Datorn är på reparation, så mycket blir inte skrivet (desto mer badat och målat!). Men ett sommarkåseri av prosten Brogren från juni månad duger gott som sommarläsning, tycker bloggaren.

Jag förstår mej f.ö. inte alls på dom som menar att Annandagens vänner ska ge upp försöken att få nationaldagen flyttad till midsommarafton och få Annandag Pingst rödmålad igen.
Fait accompli, säger man om den några år gamla "reformen". Sluta driva en dödfödd fråga, säger man. Äsch, säger jag, det kan inte vara särskilt krångligt att byta tillbaka. I år, när vi varken fick någon extra ledig dag till pingst eller på nationaldagen, förhandlade ju facken till sej en kompensationsledig dag (när den nu inföll). Utan större bekymmer.

Liksom ett träd i sol och regn
så låt min själ i Andens hägn
få växa alla dagar
den sommar som av nåd jag får.
Gud, låt mej bära frukt i år,
den frukt som dej behagar.

fredag 23 januari 2009

Vem är du?

Påskvänner!

Utan tvekan är det romerska katoliker och troende muslimer som står för mycket av trosfrimodigheten i detta land. Anders Brogrens spänstiga och fängslande recension av Mikael Mogren/Mohammed Omars bok "Vem är du?" gör mej både fascinerad och skrämd. Vilken framtid har Svenska kyrkan i vårt land om dess företrädare är så tveksamma till vad de förkunnar (eller är satta att förkunna) som Mikael Mogren tycks vara?

Jag har tidigare nämnt om hur jag lyssnade till de två vännerna på Människor och tro i P1. Och hur Mikael Mogren artigt sa att han trodde att samma upplevelse av Gud som HAN fått i kristendomen, kunde man få också i andra religioner. Varpå Mohammed Omar replikerade:

"Inte riktigt, va? Det där med inkarnationen..."

Om dessa tiga, skola stenarna ropa.

Ge oss mod att våga leva,
ge oss mod att våga älska,
ge oss mod att våga bära
ett bud om vår Gud och hans Son.

onsdag 17 december 2008

Liten grundkurs i julhistoria

Påskvänner!

Det är egentligen för bedrövligt att det ska behövas, men eftersom alltifrån präster till ärkebiskopar nuförtiden verkar räkna även Lukas till legendskaparnas tal, måste prosten Brogren få undervisa oss även detta år.

Om den försvunna skattskrivningen.

Om landshövdingen som inte var någon landshövding.

Om Betlehems stjärna.

Observera förresten att det före 1986 inte fanns en enda julpsalm i vår svenska psalmbok som antydde att österns vise kom till ett stall! Medan det i vår nuvarande psalmbok tyvärr finns flera stycken. Den osakliga beskrivningen av de vise männens ankomst som ungefärligen samtida med Jesus födelse får till följd att fortsättningshistorien (om flykten till Egypten bl.a.) verkar självmotsägande - men det är sannerligen inte Lukas fel!

Själv känner jag inte längre någon större lust att sjunga de där "stall-psalmerna" - ofta av engelsk carol-typ - som bara bygger på och förstärker en slarvig bibelläsning. Om de vise männen kom till Betlehem 1-2 år efter Jesus födelse (OBS att Herodes dödade betlehemsbarn under 2 års ålder!), vore väl Josef skräp till karl (och byggare!) om han inte ordnat en mer permanent bostad.

Ja, men bodde de inte i Nasaret? Jo, efter flykten till Egypten. Men att familjen skattskrev sej i Betlehem tyder på att de kan ha ägt en bit mark i trakten, och man ska f.ö. inte föreställa sej folk förr som helt stationära. Man flyttade på sej då också - och man provade nya små äventyr (mer eller mindre frivilligt). Att både Josef, Jesus och jag i rätt unga år sett Cheopspyramiden tycker jag är kul!

Nä, ni måste faktiskt få länkar till prosten Brogrens tidigare artiklar i ämnet också. Han är ju en stilist av rang, och det är illa att han inte fått någon understreckare eller brännpunktsartikel införd trots flera försök. Här allmänt om mysteriet med den försvunna skattskrivningen (SPT 5/2007, ngt rev.). Och här det skarpa inlägget av god "understreckarklass" om nyttan av allmänbildning. Läs, sprid, reflektera.

Vad inget öga skådat,
vad ingen tanke tänkt,
Betlehems änglar bådat:
Gud har sin Son oss skänkt.

onsdag 3 december 2008

Ett annat liv

Påskvänner!

Läs gärna prosten Brogrens intressanta recension av Augustpris-vinnaren Per-Olov Enquists bok "Ett annat liv"! Man får rent av lust att läsa boken! Och stämma in med förebedjarna i Hjoggböle! Enquists EFS-mammas sista ord må ha varit "Törk int oppa böxern!" - moderlig omsorg om barnet in i det sista - men många böner hade nog dessförinnan gått upp till vår Herre. Som Anders Brogren skriver: vi kanske aldrig här i tiden får veta hur det till sist blir mellan Gud och P-O. Men i vårt eget livs drama har vi en ojämförlig inblick. Hur står det till där?

Det finns en källa för dej som törstar,
för dej som hungrar det finns ett bröd,
det finns en fristad så trygg och säker
för dej som jagas av synd och nöd.
Ja, kom till Jesus - och du ska finna
vad du behöver till salighet,
för Jesus, Jesus, ja, bara Jesus
är nog för alla i evighet.

torsdag 14 augusti 2008

Lämnar Ann Heberlein verkligen Svenska kyrkan?

Påskvänner!

I samband med en krönika i Kyrkans Tidning med vass kritik mot hur Svenska kyrkan (inte) presenterade Jesus på Almedalsveckan och Pridefestivalen säger sej krönikören Ann Heberlein vara på väg att lämna Svenska kyrkan. Det är rätt intressant, eftersom hon värderingsmässigt räknar sej till "den liberala falangen" och i princip bejakar mycket av det Svenska kyrkan idag står för, t.ex. vigsel av homosexuella. Och hon har tydligen ännu inte bestämt sej för om hon verkligen ska underteckna utträdesbiljetten.

Jag har både gått ur kyrkan och in igen. Eva Noréus i Uppsala släppte ut mej och Håkan Holmlund i Umeå släppte in mej. Sympatiskt bådadera, tycker jag. Det goda som ännu finns i Svenska kyrkan är ett skäl att stå kvar. Men det dåliga också, anser jag nuförtiden. Vi kan ju inte lämna Svenska kyrkan i händerna på vilka som helst. Ju. (Hör ni det, Ann Heberlein och K-G Larsson?).

Så engagera er gärna i Svenska kyrkan, gott folk! Gärna via EFS! Lämna inte det sjunkande skeppet utan gör en insats genom tätning och ösning! Och har ni hoppat överbord så kom tillbaka! (Hör du det, K-G?).

Eller är det som Anders Brogren skriver att "bara skeppet ska gå förlorat"? Ja, inte sätter jag automatiskt likhetstecken mellan Kyrkan och Svenska kyrkan. Att lämna Svenska kyrkan är inte samma sak som att lämna Kyrkan och Kristus. Men som sagt, jag har ingen lust att lämna över Svenska kyrkan till några s.k. folkkyrkoteologer modell pastor Jansson, som ser kyrkan som en tom plastpåse lämplig att fylla med vad folket vill ha.

F.ö. vet ni väl att teol. dr. Heberlein skrev sin avhandling om förlåtelse - och behandlade både dess betydelse och dess (ev.) villkor och begränsningar. Bra ämne, tycker jag. Vi behöver alla varandras förlåtelse, likaväl som pastor Jansson behöver det. Och framför allt behöver vi Guds obegränsade förlåtelse. Men det är också bra att Ann Heberlein verkligen klargör, både genom avhandling och utträdeshot, att förlåtelse inte är samma sak som alltings tillåtelse. Man kan kritisera oskick av olika slag utan att bryta mot kärleksbudet.

Ann Heberlein och jag behöver verkligen få höra lag och evangelium i Svenska kyrkan och andra kyrkor - budskapet om synd och nåd. Just för att vi är syndare behöver vi väckas till liv och hållas vid liv av Guds ord.

O Jesus, din förtjänst det är
att kyrkan ej går under,
att vi får hämta styrka där
och tröst i svåra stunder.
Trots all vår synd och stora brist
har du, o Herre Jesus Krist,
ej tagit från oss ljuset,
ej reglat fadershuset.

fredag 27 juni 2008

Analfabetism, omskärelse och säpo-biskop

Påskvänner!

Några lästips för EFS-are och andra så här i sommartider:

1) Intressant och glädjande att från hemkomna EFS-missionärer få veta hur den evangeliska förkunnelsen i Galaterbrevet kan få fungera som hjälp att överge sedvänjan med kvinnlig omskärelse. (Det är skamligt att den fått fortleva så länge i både muslimska och kristna miljöer).

2) Var Jesus analfabet under sitt jordeliv? Ja, en nyligen utnämnd teologie hedersdoktor har hävdat att detta är det mest sannolika. Stefan Gustavsson redogör för skälen till att Jesus var läskunnig och varför detta är viktigt.

3) Slutligen har vi nu tack vare prof Tormod Engelsviken på Menighetsfakulteten och kh em Anders Brogren i Falkenberg studera den läskiga historien om när säkerhetspolisens agent blev chef för Lutherska Världsförbundet.

Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer.
Och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner.

onsdag 26 december 2007

Julmysterier

Så här i juletider kan det väl vara spännande med lite mysterier? Spännande som en deckare är texterna om julevangeliet av Magnus Zetterholm resp. Anders Brogren.

Obligatorisk läsning för alla med förkunnaransvar under julhelgerna. Men även för oss med lyssnaransvar. Att detta material inte ens i förkortad form kunde beredas plats i Svenska Dagbladet - som understreckare eller på Brännpunkt - under det gångna året (t.ex. på julafton) är, menar jag som historielärare, en smärre skandal. Obskurantism kallas det visst. Så sprids okunnigheten. Se t.ex. hur Göran Greider uppfyller "Brogrens julprofetia" i Aftonbladet denna julafton.

Jfr framställningen av julevangeliet i boken "Vad varje svensk bör veta" och vad Sören Wibeck, Lars H Gustafsson m.fl. "proffstyckte" om det i P1 nu på julaftons morgon. Ledsamt att läsa och höra. Det talades om det gudomliga i varje barn som föds men inget om varför Jesus föddes. Mystiskt att inte en enda klassiskt, sant "katolskt" jultroende fanns med i samtalsgruppen. Varför inte t.ex. Anders Piltz (på tal om katolskt)? Eller Anders Sjöberg? (Anders Wejryd vet jag tyvärr inte om jag kan räkna till den skaran).

Men vad som sannerligen inte är sorgligt är att Jesus föddes som världens Frälsare! Han som bl.a. Lukas och Johannes forskat och vittnat om. Ja, så älskade Gud världen!