Psalmlucka 3: Gläd dej, du Kristi brud

Påskvänner!

Gott Nytt kyrkoår! Eftersom Britt G Hallqvists goda bearbetning av psalmen Gläd dig du Kristi brud är copyrightskyddad, lägger jag här in min egen, i anslutning till både 1819/1937 års version och 1695 års ("bekänn dig uppenbarlig / ty världen är så farlig" som det tänkvärt står på vår väggbonad (v. 6)):




Alt. dalakoral från Mora (står ej i psalmboken):




1. Gläd dej, du Kristi brud, 
och möt din Herre Gud.  
Den stora dag du skådat 
som Guds profeter bådat. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

2. En åsna honom bär,
men segerrik han är. 
Hans prakt är mycket ringa, 
men döden kan han tvinga. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära. 

3. Saktmodig, mild och god, 
han ger de svaga mod. 
Stor nåd han hit vill föra, 
den ska hans brud tillhöra. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

4. Låt hjärtat öppna sej, 
bjud Kristus hem till dej!
I dag vill han dej gästa
och sitt förbund befästa. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

5. Höj glädjerop till skyn 
vid denna glada syn: 
här kommer Sions förste, 
bland konungar den störste. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

6. Strö kvistar på hans led,
lägg mjuka kläder med!
Bekänn hans namn så salig,
fast världen än är farlig. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

7. Och spenabarnens ljud
med dej ska lova Gud
och hedningarnas skara
ska glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

Så här lät psalmen på 1600-talet:

Fröjda dig, du Christi brud!
Emot din Herra och Gud:
Förhanden är hans nåde,
som de profeter spådde.
Hosianna, heder och ära
skall denna wår Konung wara.

En åsna honom bär,
som dock en Konung är.
Hans prakt är ganska ringa,
dock kan han döden twinga.
Hosianna, heder och ära...

Han är saktmodig och god,
både i sinne och mod:
salighet har han att föra;
det skall hans brud tillhöra.
Hosianna, heder och ära...

Låt upp din´ portar widt,
Christum bjud hem till dig:
han aktar hos dig gästa,
din salighet till bästa.
Hosianna, heder och ära...

Gack ut af din paulun
och se en gladlig syn:
här rider ärones Konung;
Gläd dig, du dotter Sion!
Hosianna, heder och ära...

Strö qwistar på hans wäg
och spar din´ kläder ej:
bekänn dig uppenbarlig´
ty werlden är så farlig.
Hosianna, heder och ära...

Din´ barn stora och små
skola göra likaså;
den ganska hedna skara
skall sjunga utan fara:
Hosianna, heder och ära...

Gott nytt kyrkoår!

Påsk- och adventsvänner!

Gott nytt kyrkoår! Snart ska vi i familjen fira "adventsotta" med bullar, mackor, mjölk och kaffe. Enligt tradition från min frus familj, som (förhoppningsvis) kan samlas här i Bollnäs i dag. Men det är busvädersvarning, så man vet inte riktigt...

Häng gärna med i kyrkoåret, kyrkans främsta pedagogiska resurs, fr.o.m. idag! Vi börjar ju på "första årgången" nu igen, så det är lite "extra" mycket kyrklig nyårsdag. Men varje söndag är en påskdag, och, som dansken Grundtvig också påminde om, en pingstdag. "Härlig ur graven Guds Ord uppstod, nådig till oss kom Guds Ande god, därför skall klockorna ringa."

Så, oavsett väder: Gå, Sion, din konung att möta!

...Jerusalem, gläds åt din Gud,
strö palmer på väg för Messias,
bered dig som väntande brud.

Lars Linderots predikan på första söndagen i advent

Påskvänner!

Detta Linderot-år måste jag dela med mej av tölökomministern Lars Linderots (1761-1811) predikan på Första söndagen i advent. Det är ord och inga visor, det är mera salt än sött, men så var han också en Johannes Döparen, en förelöpare till den evangeliska väckelsen.

Många s.k. nyevangeliska kom att kritisera Linderot och stämpla honom som lagisk, men jag undrar 1) om evangelium smakat dem så väl utan de föregående botpredikanterna och 2) om inte Linderots typ av förkunnelse - på vår tids språk naturligtvis och frånsett vissa överilningar - är vad vår tid, inklusive jag själv, faktiskt framför allt behöver just nu. Och kanske framför allt just på första söndagen i advent, när vi tror oss säkra för domedagsförkunnelse ("faran över" liksom). Jag citerar slutet på Linderots adventspredikan, lätt språkligt bearbetad:

Så gå nu, ni trogna Herrans tjänare, gå ut på den jorden, som ligger framför er. Vart ni än kommer, så finner ni själar, som är bundna i satans snaror; förkunna dem frimodigt vad för en förskräcklig dom som väntar på dem; men när ni träffar botfärdiga syndare, som sörjer över sina syndaband, så lös dem och led dem till Jesus!

Så ta nu för er av årets evangelier, ni Herrens präster! Gud välsigne er, och give er nåd att förklara dem i Andens brinnande nit! Gud låte den himmelska säden, som ni i detta kyrkoåret sår ut, falla i god jord, och bära hundrafaldig frukt! Gud låte det samvete vakna i år, som har sovit alla de andra kyrkoåren! Gud låte den själen bliva tröstad i år, som har varit bedrövad över sina synder det sista kyrkoåret! Gud höre denna bönen i himmelen, som vi nu beder på jorden: Hosianna, Davids Son! Välsignad vare han, som kommer i Herrens namn! Hosianna i höjden! Amen.

Himlafaderns hand är utsträckt till din själ,
Frälsarn klappar på, han ömmar för ditt väl.
Nådens helge Ande vill störa din sömn,
salig är du om du vaknar.