Påskvänner!
Ursäkta igen - även Budis-chefredaktören och informationschefen m.m. Erika Cyrillus har fyllt år. Hon är dock bara hälften så gammal som Carl Adolf Murray, så det är ju verkligen ingen ålder att inte tala om. Alltså talar vi om den, säger grattis och hälsar med Psaltaren 50 (den med "Åkalla mej i nöden" eller vad det heter nuförtiden). Hon vill ha en gåva till 150-åringen Johannelund, by the way.
Men du ska få en annan sång än de gamla gubbarna, nämligen en av den gamle gubben Grundtvig, nyöversatt av den halvgamle gubben bloggaren:
1. Guds menighet, sjung till vår Skapares lov
- änglar sjunger med -
han gav oss till frälsning sin enfödde Son.
Vi spelar och sjunger för Herren!
2. Slå harpan, du fromme psalmist på vår jord,
- strängen är av guld -
för Jesus, vår Konung, Guds levande Ord.
Vi spelar och sjunger för Herren!
3. Då hör vi de glödande tungornas röst
- Anden själv är här -
som ger oss sin eviga glädje och tröst.
Vi spelar och sjunger för Herren!
Visar inlägg med etikett Erika Cyrillus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Erika Cyrillus. Visa alla inlägg
onsdag 26 september 2012
onsdag 24 mars 2010
EFS-präster får genomföra homovigslar
Påskvänner!
Så kom då EFS-styrelsens svar till de frågande EFS-prästerna. Och inte vart åtminstone jag så mycket klokare (men det kan ju bero på att jag är så klok från början ;]). Att man som präst, EFS-are eller inte, har formell "väjningsrätt" är ju ingen nyhet, det slogs ju tvärtom fast i samband med kyrkomötesbeslutet. Och att just EFS skulle ha blivit så queert att rörelsen inte ville bli företrädd av dem som håller fast vid definitionen av äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna, det trodde väl ändå ingen?
Nej, Dagen gör en totalt felaktig rubriksättning. Den verkliga nyheten, det anmärkningsvärda i styrelsens brev är att EFS-präster tydligen får viga en karl med en karl till äktenskap (nb äktenskap!) med styrelsens goda minne, utan att bli prickade, uppsagda el. dyl. I relation till missionsuppdraget förklarar styrelsen därmed äktenskapsfrågan vara tämligen irrelevant. Det ska bli intressant att höra syskonkyrkornas reaktioner.
Det är enligt min mening helt orimligt att en evangelisk-luthersk väckelserörelse endast kräver följande:
För samvetsfrihetens skull är det viktigt att kommande vigselordning utformas med en sådan bredd att det blir möjligt att välja alternativ i linje med en traditionell uppfattning om äktenskapet. Vi förväntar oss att vår kyrka tar allvarligt på detta.
Själv förväntade jag mej att EFS skulle ta allvarligare än så på saken. Det handlar ju inte om att skapa mångfald, om att själv få vara lite konservativ så där medan andra får vara desto queerare. Det handlar om att avslöja och få bort en välviljans dårskap, ett helt sanslöst kyrkomötesbeslut som måste tas tillbaka, ju fortare dess bättre, inte minst för att som seriös samtalspartner kunna befordra insikten om verkligt homosexuellas situation i Sverige och Afrika.
All fait accompli-mentalitet är förödande och försvårar för alla runt om i vårt land som just nu sätter sin plats på spel i den här frågan. Kyrkomötesbeslutet 22 oktober saknar såväl teologisk som demokratisk legitimitet. Vi ska INTE kämpa för en vigselordning med queerartad bredd, utan för en vigselordning där Jesusorden om äktenskapet i Matt. 19 återigen blir obligatorisk läsning för alla par. (Just nu är de inte längre det - ens för Daniel och Victoria). Och för en kyrka där pastorala undantag får vara just undantag som bekräftar regeln - inte förändrar den.
Läs också gärna vad chefredaktör Erika Cyrillus skriver på sin blogg om såväl EFS-prästerskap som missionsprofilering och utflyttning från Kyrkans Hus.
onsdag 3 februari 2010
Är du riktigt mänsklig?
Påskvänner!
Låt mej växa stilla
som ett träd i skogen.
Gör mej i det lilla
för det stora mogen.
En bra sak med Budis´ nya hemsida är att Erika Cyrilluss(?) blogg nu är direkt kommenterbar. Men naturligtvis kräver det ett visst mått av självbehärskning från min sida - varför är det så mycket roligare att kommentera vad andra skriver än att själv knåpa ihop en text i något helt nytt ämne? (Fast att "knäcka koden" som ska bevisa att det är en människa som kommenterar var så svårt att jag lyckades först på åttonde försöket - undrar hur det går för synskadade och gamla!).
En annan bra sak är att Erikas blogg nu blir lättare att länka till - och förmögen att "flyta ovanpå" de andra bloggarna i högerlisten när hon just precis skrivit en ny text! Nu väntar vi på nästa ;o). Liksom på en NÅGOT mer färdig hemsida; just nu ligger lite för många "testtexter" kvar där man faktiskt förväntar sej en krönika eller ett debattinlägg.
F.ö. var hela pappers-Budis - den nyformgivna som kom till Bollnäs igår - mycket matnyttig och uppbygglig! Prenumeration för 2010 rekommenderas. Stort tack till hela redaktionen!
som ett träd i skogen.
Gör mej i det lilla
för det stora mogen.
tisdag 26 januari 2010
Rolig utprovning av ny Budis-sajt
Påskvänner!
Likt en 1800-talselev som fått kvarsittning skriver Budis-chefredaktören Erika Cyrillus lustiga texter på Budbärarens nya hemsida. T.ex. följande:
Testkrönika
Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.
Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - ocDetta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. h inte en krönika på riktigt.
Likt en 1800-talselev som fått kvarsittning skriver Budis-chefredaktören Erika Cyrillus lustiga texter på Budbärarens nya hemsida. T.ex. följande:
Testkrönika
Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.
Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. Detta är en testkrönika - ocDetta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt.Detta är en testkrönika - och inte en krönika på riktigt. h inte en krönika på riktigt.
OK OK. Vi förstår. Och ser fram emot riktiga krönikor på www.budbararen.se!
Hur ljuvliga är då budbärarens steg
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löfte står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löfte står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
onsdag 28 oktober 2009
OK, Budbäraren - nu kör vi!
Påskvänner!
Kyrkomötesskämtet (som visade sej vara allvar, precis som det i riksdagen 1 april) vet jag fortfarande inte om jag mest ska skratta eller gråta åt. Det börjar faktiskt bli absurt (ska vi plocka bort Jesusorden eller ska vi skriva om dom?).
Men något jag är odelat glad över är Erika Cyrillus´ nätjokerframgångar med låten Budbäraren. (Jag vägrar säga webbjoker :o). Nu har jag lyssnat på den också. Visst röstar vi fram den en gång till? Det här är ju riktigt, riktigt kul!
Hur ljuvliga är då budbärarens steg,
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löften står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
Min älskade nalkas, jag rädes ej mer:
hur tider än växlar och vad som än sker
min hjälp, vet jag, kommer från Herren.
som kommer med fröjd och påminner
om honom, vars löften står fast utan svek,
om kärlek som söker och finner.
Min älskade nalkas, jag rädes ej mer:
hur tider än växlar och vad som än sker
min hjälp, vet jag, kommer från Herren.
onsdag 17 juni 2009
Budis chefredaktör Olof Djurfeldt-stipendiat
Påskvänner!
Ett stort grattis till Erika Cyrillus som idag fick ta emot Olof Djurfeldt-stipendiet på Nyhemsveckan. De rutinerade och i positiv mening samhällstillvända journalisterna Hasse Boström och Anders Gustafsson är de tidigare "vinnarna", och man måste nog säga att Erika passar väl in i raden.
Ett stort grattis till Erika Cyrillus som idag fick ta emot Olof Djurfeldt-stipendiet på Nyhemsveckan. De rutinerade och i positiv mening samhällstillvända journalisterna Hasse Boström och Anders Gustafsson är de tidigare "vinnarna", och man måste nog säga att Erika passar väl in i raden.
Grattis än en gång!
Leva i världen, omvänd till verklighet,
vänd mot Guds framtid, följd av Guds trofasthet,
mörkret du möter aldrig i ensamhet,
blott i det öppna ligger din möjlighet.
måndag 4 maj 2009
Snart är S:ta Clara i hamn?
Påskvänner!
Ja, S:ta Clara har nått det himmelska målet (får vi tro), men S:ta Clara kyrka är ännu inte riktigt i hamn. Fast nästan. Det vore ju fantastiskt spännande med ännu en "icke-territoriell församling" i Stockholms innerstad, denna gång med en EFS-förening som ansvarig huvudman.
Helt riktigt strategiskt tänkt, tycker jag. Något sånt här måste ju hända om inte Sahlbergs pensionering ska bli slutet för S:ta Claras diakonala och teologiska profil. (Varför inte låta de högkyrkliga och Dag Sandahl ta S:t Jakob, som Erika Cyrillus föreslog halvt på skämt, halvt på allvar? Så skulle också den kyrkan fyllas betydligt bättre).
Svenska kyrkan är en koloss på lerfötter, och den styrs till stor del av de politiska partierna. På ett närmast pinsamt övertydligt sätt. Men det händer alltså även saker som får en att hoppas på en framtid för åtminstone delar av Svenska kyrkan. Det sticker upp maskrosor genom asfalten.
Forma mej för ditt rike,
uppväck mej, ge mej liv.
Ta mej nu in i din lydnad.
Herre, förvandla mej.
Ja, S:ta Clara har nått det himmelska målet (får vi tro), men S:ta Clara kyrka är ännu inte riktigt i hamn. Fast nästan. Det vore ju fantastiskt spännande med ännu en "icke-territoriell församling" i Stockholms innerstad, denna gång med en EFS-förening som ansvarig huvudman.
Helt riktigt strategiskt tänkt, tycker jag. Något sånt här måste ju hända om inte Sahlbergs pensionering ska bli slutet för S:ta Claras diakonala och teologiska profil. (Varför inte låta de högkyrkliga och Dag Sandahl ta S:t Jakob, som Erika Cyrillus föreslog halvt på skämt, halvt på allvar? Så skulle också den kyrkan fyllas betydligt bättre).
Svenska kyrkan är en koloss på lerfötter, och den styrs till stor del av de politiska partierna. På ett närmast pinsamt övertydligt sätt. Men det händer alltså även saker som får en att hoppas på en framtid för åtminstone delar av Svenska kyrkan. Det sticker upp maskrosor genom asfalten.
Forma mej för ditt rike,
uppväck mej, ge mej liv.
Ta mej nu in i din lydnad.
Herre, förvandla mej.
tisdag 11 november 2008
Kyrkovalet 2009, Frimodig kyrka och andra nomineringsgrupper
Påskvänner!
Det är ju egentligen inte äktenskapsfrågan som tränger sej på starkast just nu - utan kyrka/stat-frågan. Har det inte blivit uppenbart för alla att Svenska kyrkan är lika statligt styrd nu som någonsin? Så länge de flesta svenskar är medlemmar och så länge de vanliga politiska partierna, kända från riksdag och regering, har bred majoritet i kyrkomötet (där biskoparna inte ens får rösta)?
I helgen kommer nomineringsgruppen Frimodig Kyrka att ha stormöte i Stockholm ("Stockholmsmötet 15-16 november"). EFS:s missionsföreståndare Anders Sjöberg är med, men även prästen och professorn Eva Hamberg, Dagenchefredaktören Elisabeth Sandlund, journalisten Siewert Öholm, prosten Henrik Perret från Finland (jättenära att bli Borgåbiskop för några år sen) och många andra intressanta namn. (Min svåger Per Wallin t.ex. som ska tala om hur vi når ungdomar). Anders Sjöberg har ju ofta anklagats för att "röra sej i fel kretsar" enligt ordspråket säg mej vem du umgås med och jag ska säga vem du är. Men jag gillar Frimodig Kyrka (i huvudsak) och vet att flera EFS:are, t.ex. Erik Johansson i Örebro, är aktiva där.
I helgen har jag dock samlat några namnteckningar till Erikas EFS-gruppslista. Jag kopierar än en gång in det hon skrev på sin blogg i våras:
Jag har tänkt på en sak. Varför är inte EFS - som är så bra - en nomineringsgrupp i kyrkovalet?
300 namnteckningar är allt som behövs för att registrera en nomineringsgrupp till kyrkovalet. Därför föreslår jag att du skickar in din namnteckning med förtydligande och personnummer, och skriv att du är stödperson för EFS.
Tänkte nämligen att det vore väl naturligt att EFS går att rösta in i kyrkomötet, eftersom vi vill vara en aktiv grupp inom Svenska kyrkan.
Programmet är redan klart: EFS vill- uppmuntra och stödja personlig kristen tro- inspirera till andligt samtal och bibelbruk- skapa personligt engagemang för mission såväl lokalt som globalt- betona hela gudsfolkets roll som bärare av kyrkans uppdrag- erbjuda strukturer, mötesplatser och former för detta.
Tillräckligt bra för att gå till val på, eller hur? Organisation och lokala grupper som kan göra egna listor finns redan. Det är bara att "tuta och köra".
Fast så var det ju detta med namnet. EFS måste registreras, och jag behöver alltså ha stöd av 300 personer. Får jag inte det lär jag väl hitta något annat att rösta på. För övrigt är kyrkovalet den 20 september 2009. Lätt att komma ihåg - 20-09-2009
Ta ett A4-papper och skriv:
Jag stöder EFS registrering som nomineringsgrupp i kyrkovalet.
Namnteckning, namnförtydligande och personnummer.
Namnteckning, namnförtydligande och personnummer.
o.s.v.
Skicka till: Budbäraren, 751 7o, UPPSALA
Det innebär alltså inte att vi som skriver på själva ställer upp i kyrkovalet eller ens föredrar EFS som nomineringsgrupp - det innebär bara att vi vill ge möjlighet för EFS-are på de orter där föreningen så vill att ställa upp i kyrkofullmäktige (och/eller på stifts- och riksnivå) under EFS-beteckning. Jag vet själv att åsikterna inom EFS spretar rätt mycket - men det gör de faktiskt inom Posk, Socialdemokraterna och Frimodig kyrka oxå. Och, som Erika skriver, "partiprogrammet" är ju rätt bra! Dessutom: ALLA nomineringsgrupper som inte är knutna till de allmänpolitiska partierna är en välsignelse. Fler såna tack! Skilj kyrkan från staten - NU! Innan Helle Klein blir ärkebiskop! (Det borde förstås ha skett innan K-G Hammar och Anders Wejryd blev ärkebiskopar, men bättre sent än aldrig).
Gåvorna är många,
Anden är en,
finns i Jesus Kristus.
Gåvorna är många,
Anden är en,
vi är ett i honom.
Det är ju egentligen inte äktenskapsfrågan som tränger sej på starkast just nu - utan kyrka/stat-frågan. Har det inte blivit uppenbart för alla att Svenska kyrkan är lika statligt styrd nu som någonsin? Så länge de flesta svenskar är medlemmar och så länge de vanliga politiska partierna, kända från riksdag och regering, har bred majoritet i kyrkomötet (där biskoparna inte ens får rösta)?
I helgen kommer nomineringsgruppen Frimodig Kyrka att ha stormöte i Stockholm ("Stockholmsmötet 15-16 november"). EFS:s missionsföreståndare Anders Sjöberg är med, men även prästen och professorn Eva Hamberg, Dagenchefredaktören Elisabeth Sandlund, journalisten Siewert Öholm, prosten Henrik Perret från Finland (jättenära att bli Borgåbiskop för några år sen) och många andra intressanta namn. (Min svåger Per Wallin t.ex. som ska tala om hur vi når ungdomar). Anders Sjöberg har ju ofta anklagats för att "röra sej i fel kretsar" enligt ordspråket säg mej vem du umgås med och jag ska säga vem du är. Men jag gillar Frimodig Kyrka (i huvudsak) och vet att flera EFS:are, t.ex. Erik Johansson i Örebro, är aktiva där.
I helgen har jag dock samlat några namnteckningar till Erikas EFS-gruppslista. Jag kopierar än en gång in det hon skrev på sin blogg i våras:
Jag har tänkt på en sak. Varför är inte EFS - som är så bra - en nomineringsgrupp i kyrkovalet?
300 namnteckningar är allt som behövs för att registrera en nomineringsgrupp till kyrkovalet. Därför föreslår jag att du skickar in din namnteckning med förtydligande och personnummer, och skriv att du är stödperson för EFS.
Tänkte nämligen att det vore väl naturligt att EFS går att rösta in i kyrkomötet, eftersom vi vill vara en aktiv grupp inom Svenska kyrkan.
Programmet är redan klart: EFS vill- uppmuntra och stödja personlig kristen tro- inspirera till andligt samtal och bibelbruk- skapa personligt engagemang för mission såväl lokalt som globalt- betona hela gudsfolkets roll som bärare av kyrkans uppdrag- erbjuda strukturer, mötesplatser och former för detta.
Tillräckligt bra för att gå till val på, eller hur? Organisation och lokala grupper som kan göra egna listor finns redan. Det är bara att "tuta och köra".
Fast så var det ju detta med namnet. EFS måste registreras, och jag behöver alltså ha stöd av 300 personer. Får jag inte det lär jag väl hitta något annat att rösta på. För övrigt är kyrkovalet den 20 september 2009. Lätt att komma ihåg - 20-09-2009
Ta ett A4-papper och skriv:
Jag stöder EFS registrering som nomineringsgrupp i kyrkovalet.
Namnteckning, namnförtydligande och personnummer.
Namnteckning, namnförtydligande och personnummer.
o.s.v.
Skicka till: Budbäraren, 751 7o, UPPSALA
Det innebär alltså inte att vi som skriver på själva ställer upp i kyrkovalet eller ens föredrar EFS som nomineringsgrupp - det innebär bara att vi vill ge möjlighet för EFS-are på de orter där föreningen så vill att ställa upp i kyrkofullmäktige (och/eller på stifts- och riksnivå) under EFS-beteckning. Jag vet själv att åsikterna inom EFS spretar rätt mycket - men det gör de faktiskt inom Posk, Socialdemokraterna och Frimodig kyrka oxå. Och, som Erika skriver, "partiprogrammet" är ju rätt bra! Dessutom: ALLA nomineringsgrupper som inte är knutna till de allmänpolitiska partierna är en välsignelse. Fler såna tack! Skilj kyrkan från staten - NU! Innan Helle Klein blir ärkebiskop! (Det borde förstås ha skett innan K-G Hammar och Anders Wejryd blev ärkebiskopar, men bättre sent än aldrig).
Gåvorna är många,
Anden är en,
finns i Jesus Kristus.
Gåvorna är många,
Anden är en,
vi är ett i honom.
lördag 11 oktober 2008
Jippi - jag har blivit utnämnd till administratör!
Påskvänner!
Ojdå - Nasrin Mosavi har visst gjort mej till administratör! Av facebookgruppen "EFS i kyrkovalet 20 september 2009" som hon själv grundat med anledning av Erika Cyrillus upprop´från den 25 maj i år: "Rösta på EFS!"
Senare beskrev Erika hur man praktiskt kan göra om man tycker att EFS-grupper ska kunna ställa upp i kyrkovalet 2009 just under beteckningen EFS (man behöver alltså inte rösta på EFS-are för det eller ens tycka att idén är så självklart bra - man bara öppnar för möjligheten). Så här skrev hon(det står även på facebookgruppens hemsida ovan):
Gör så här:Ta ett A4-papper, skriv längst upp "Jag/vi stöder EFS registrering som nomineringsgrupp i kyrkovalet". Skriv sedan namnteckning, namnförtydligande och personnummer. Skicka listan, full eller med ett enda namn, till Erika Cyrillus på Budbäraren, 751 70 Uppsala.
Det kan vi väl göra? För skojs skull åtminstone - alla partibeteckningar som inte är knutna till de vanliga politiska partierna känns för mej som en befrielse. Sen kanske vi ändå röstar på Frimodig kyrka, POSK eller, ve och fasa, FISK (med den gräsliga uttydningen "Folkpartister I Svenska Kyrkan" - o om det ändå varit Fritänkare eller Farmödrar).
Fast vad gör en som administrerar en Facebook-grupp egentligen? Måste skriva till Nasrin och fråga.
Jag kan inte vad du kan,
du kan inte vad jag kan,
men Gud har en uppgift som passar för mej
och en annan som passar för dej.
Ojdå - Nasrin Mosavi har visst gjort mej till administratör! Av facebookgruppen "EFS i kyrkovalet 20 september 2009" som hon själv grundat med anledning av Erika Cyrillus upprop´från den 25 maj i år: "Rösta på EFS!"
Senare beskrev Erika hur man praktiskt kan göra om man tycker att EFS-grupper ska kunna ställa upp i kyrkovalet 2009 just under beteckningen EFS (man behöver alltså inte rösta på EFS-are för det eller ens tycka att idén är så självklart bra - man bara öppnar för möjligheten). Så här skrev hon(det står även på facebookgruppens hemsida ovan):
Gör så här:Ta ett A4-papper, skriv längst upp "Jag/vi stöder EFS registrering som nomineringsgrupp i kyrkovalet". Skriv sedan namnteckning, namnförtydligande och personnummer. Skicka listan, full eller med ett enda namn, till Erika Cyrillus på Budbäraren, 751 70 Uppsala.
Det kan vi väl göra? För skojs skull åtminstone - alla partibeteckningar som inte är knutna till de vanliga politiska partierna känns för mej som en befrielse. Sen kanske vi ändå röstar på Frimodig kyrka, POSK eller, ve och fasa, FISK (med den gräsliga uttydningen "Folkpartister I Svenska Kyrkan" - o om det ändå varit Fritänkare eller Farmödrar).
Fast vad gör en som administrerar en Facebook-grupp egentligen? Måste skriva till Nasrin och fråga.
Jag kan inte vad du kan,
du kan inte vad jag kan,
men Gud har en uppgift som passar för mej
och en annan som passar för dej.
fredag 19 september 2008
Läs Erikas blogg - och prenna på Budis
Påskvänner!
Trots att Erikas bloggrubriker av någon orsak inte verkar vara riktigt presenterbara i blogglänkarna här till höger - hur ofta hon än skriver hamnar hennes blogg sist - så är ju "Cyrillus bloggar" klart läsvärd, alltmer i klass med "Lund i denna stund". Läsvärd även när man inte håller med skribenten, vilket ju en textsamling helst bör vara. Det finns också goda möjlighet att replikera och diskutera - det verkar inte alls tas illa upp; Erika är snarast något i stil med en matador från tjuren Ferdinand-filmen som vädjar "Stånga mej!" till en fromt försiktig och kanske ibland lite konflikträdd läsekrets (läs t.ex. Hans Lindholms och Erika Cyrillus´ tankeutbyte kring Frälsarkransen).
Dessutom är ju bloggen gratis. Men jag tror nog att Erika, Daniel och Jonas (visst heter dom så?) skulle uppskatta att fler prenumererade på papperstidningen Budbäraren. Då blir det ju mer resurser till detta Fosterlandsstiftelsens flaggskepp och kanske, kanske en något tätare utgivning med bättre debattmöjligheter - i varje fall ställdes det i utsikt i annonsen efter en ny chefredaktör.
Men snälla ni: prenumerera som jag via autogiro - så glömmer ni aldrig att prenumerera (d.v.s. missar inget nummer) och redaktionen får lite arbetsro! Tretti pix i månaden ÄR Budis sannerligen värd!
En hint om höstens innehåll ger Erika: september böcker/läsande, oktober mission, november hälsa och december Juuul! Och vad det spännande 2010 månde bära i sitt sköte - om Herren dröjer - kan vi bara fantisera om.
Å saliga stund utan like,
han lever, han lever igen!
Han vandrar i segrarens rike,
min själ, inte sörjer du än?
Trots att Erikas bloggrubriker av någon orsak inte verkar vara riktigt presenterbara i blogglänkarna här till höger - hur ofta hon än skriver hamnar hennes blogg sist - så är ju "Cyrillus bloggar" klart läsvärd, alltmer i klass med "Lund i denna stund". Läsvärd även när man inte håller med skribenten, vilket ju en textsamling helst bör vara. Det finns också goda möjlighet att replikera och diskutera - det verkar inte alls tas illa upp; Erika är snarast något i stil med en matador från tjuren Ferdinand-filmen som vädjar "Stånga mej!" till en fromt försiktig och kanske ibland lite konflikträdd läsekrets (läs t.ex. Hans Lindholms och Erika Cyrillus´ tankeutbyte kring Frälsarkransen).
Dessutom är ju bloggen gratis. Men jag tror nog att Erika, Daniel och Jonas (visst heter dom så?) skulle uppskatta att fler prenumererade på papperstidningen Budbäraren. Då blir det ju mer resurser till detta Fosterlandsstiftelsens flaggskepp och kanske, kanske en något tätare utgivning med bättre debattmöjligheter - i varje fall ställdes det i utsikt i annonsen efter en ny chefredaktör.
Men snälla ni: prenumerera som jag via autogiro - så glömmer ni aldrig att prenumerera (d.v.s. missar inget nummer) och redaktionen får lite arbetsro! Tretti pix i månaden ÄR Budis sannerligen värd!
En hint om höstens innehåll ger Erika: september böcker/läsande, oktober mission, november hälsa och december Juuul! Och vad det spännande 2010 månde bära i sitt sköte - om Herren dröjer - kan vi bara fantisera om.
Å saliga stund utan like,
han lever, han lever igen!
Han vandrar i segrarens rike,
min själ, inte sörjer du än?
söndag 20 juli 2008
Blogg från Timmernabben
Påskvänner!
Tidningen Dagen har ju börjat publicera en massa bloggar från konferenser av olika slag. Man har dock vad jag sett ingen blogg från Sommarkonferensen på Timmernabben. Vill man läsa om den får man gå till Budis chefredaktör Erika Cyrillus och hennes blogg. Hon och barnen är tydligen lyckligt hemma i Edsbyn igen, om än SJ och dess tidtabeller återigen verkar ha bevisat sin opålitlighet. Tyvärr. (Hur ska vi få folk att ställa bilen om man så ofta hamnar i trubbel utan den?).
En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar,
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd
i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud
i evig sommarskrud.
Tidningen Dagen har ju börjat publicera en massa bloggar från konferenser av olika slag. Man har dock vad jag sett ingen blogg från Sommarkonferensen på Timmernabben. Vill man läsa om den får man gå till Budis chefredaktör Erika Cyrillus och hennes blogg. Hon och barnen är tydligen lyckligt hemma i Edsbyn igen, om än SJ och dess tidtabeller återigen verkar ha bevisat sin opålitlighet. Tyvärr. (Hur ska vi få folk att ställa bilen om man så ofta hamnar i trubbel utan den?).
En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar,
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd
i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud
i evig sommarskrud.
fredag 11 juli 2008
Klavertramp i äktenskapsdebatten
Påskvänner!
Det är ingen hemlighet att jag på många plan är förtjust över Budis´ nya chefredaktör. Både i rollen som ledarskribent, journalist och Teodåra förvaltar hon arvet från den ordglade Per-Erik Lund väl. Dessutom berikar hon Budis ytterligare genom sin teologiska kompetens och förmåga att inte bara resonera utan också ta ställning och argumentera för det.
Men jag vill samtidigt inte bli vänskapskorrumperad. Det är ingen hemlighet att ledaren i Budis juni-nummer väckt kritik, inte bara av vänner till enkönade äktenskap. Jag hör själv till dem som reagerat i brev till chefredaktören, även om jag inte skrev i form av en insändare. Det är bra att Erika i julinumret tog in just Anna Tobiassons kritik för besvarande, eftersom den förmodligen är representativ för ganska många Budisläsare, inte minst bland Ume-EFS:are. Men jag tror att det har sitt värde att jag här publicerar även utdrag ur mitt (i övrigt mer privata) brev till Erika, för att visa att man inte behöver dela Annas syn i övrigt för att vara kritisk mot vissa formuleringar i Erikas ledare. [Jag publicerar alltså detta för att jag inte tycker att Erika ens i sin replik till Anna lyckades reda ut trasslet - jag ville vänta till julinumret och se den utlovade utredningen innan jag gick ut med kritiken på denna blogg - men också för att jag i själva sakfrågan håller med Erika och därför är extra noga med hur vår ståndpunkt presenteras!]. Så här skrev jag till Erika (med mer privata brevdelar strukna och med några smärre språkjusteringar p.g.a. det):
Nu, Erika, måste jag få ge både ros och ris för äktenskapsnumret.
Bra att du ger tydliga signaler och låter äktenskapet lysa i all sin glans så här inför midsommar! Budis lever och mår, och du har fått väldigt mycket "cred" också från skeptiker nu efter nyår. Värvningen av dej var ett rent kap!
...men...
...du kommer nog tyvärr, med rätta anser jag, att få kritik från fler än mej för det stycke i din ledare där du plockar in Engla Höglund- och Elisabeth Fritzl-fallen. Jag hann knappt läsa det nu i kväll förrän min fru sa vad jag själv tänkte: gränser mot våld och övergrepp - självklara för de allra, allra flesta - berör ju knappast frågan om gränserna för vad vuxna människor frivilligt bör göra med varandra. Ledarartikeln, den annars som vanligt mycket välskrivna, lyckas inte frammana en grundläggande samhörighet kring självklart gemensamma normer, utan verkar insinuera att några av oss velat plocka bort också gränserna mot våld och övergrepp men kanske kommit på andra tankar efter Stjärnsund och Amstetten.
Det är dock knappast Stjärnsund och Amstetten som ger oss i Sverige någon större anledning att ompröva våra rätt lössläppta gränssättningar på erotikens område, och våra homosexuella vänner och det könsneutrala äktenskapets vänner förstår knappast vad du skriver om på det stället. Exempelvis far-/dotterparet i Australien - som Emanuel Karlsten på Dagen fick sota ordentligt för när han skrev om - känns betydligt relevantare som "utmanare". Om än de inte (hittills) blivit lika exponerade i media. Eller Birgitta Stenbergs "polyrörelse".
Jag uppskattar som sagt både journalisten och teologen Erika mycket. Jag uppskattar även att hon liksom Jesus i Matteus 19 tydligt lyfter fram äktenskapet mellan man och kvinna som prioriterad sexuell samlevnadsform (även om vi säkert ibland måste kunna diskutera pastorala undantag, som vi t.ex. gjort när det gäller polygami på missionsfälten). Åtminstone som prioriterad samlevnadsform alltså - i alla fall för dem som faktiskt kan tända på det motsatta könet, dit även alla de s.k. bisexuella hör.
Samtidigt tycker jag att Erikas svar på Annas kritik är alltför "obotfärdigt". Det positiva är hennes uppmuntrande attityd till åsiktsbrytningar inklusive mothugget från Anna, det negativa är att hon inte riktigt svarar på Annas och min kritik mot själva Amstetten- och Stjärnsundsexemplen, där jag menar att Erikas formulerings- och konkretionsglädje skenade iväg med henne. (För att nu formulera det snällt). Även om Erika aldrig påstod att de som tänker annorlunda än hon i sexualmoraliska frågor sympatiserat med eller ens bäddat för gubbarna Fritzl eller Eklund, skapar exemplen ändå en obehaglig "guilt by association-känsla". Ungefär som när motsidan ibland helt sant konstaterar att Hitler minsann också var motståndare till enkönade äktenskap. (Det behöver inte sägas mer rent ut - vi vet att han dessutom dräpte ut en massa homosexuella och dit leder, förmodligen, motståndet mot enkönade äktenskap. (Eller?)).
Det är alltså vanskligt att anföra alltför drastiska exempel. Det kan slå tillbaka mot en själv. OM man nödvändigtvis tycker sej vilja anföra dem, måste man åtminstone markera med "utan alla jämförelser i övrigt" eller liknande. Men det är inte säkert att det hjälper.
Återkommer säkert i själva grundfrågan om äktenskapet. Vill dock gärna redan nu säga att jag helt står på Erikas sida där, inklusive i hennes respekt för många långvariga, trofasta enkönade relationer. Det viktiga är dock här, liksom i t.ex. abortfrågan, att nödfallsundantagen får bekräfta den bibliska regeln. Inte förändra den.
Mitt tal det falle så att jag det kan försvara,
fåfänglig ord ej må ifrån min mun utfara.
Men när jag tala bör, hjälp att jag talar rätt.
O Herre, tungan rör och lär det bästa sätt. (SvPs 1937:398 v 3)
Det är ingen hemlighet att jag på många plan är förtjust över Budis´ nya chefredaktör. Både i rollen som ledarskribent, journalist och Teodåra förvaltar hon arvet från den ordglade Per-Erik Lund väl. Dessutom berikar hon Budis ytterligare genom sin teologiska kompetens och förmåga att inte bara resonera utan också ta ställning och argumentera för det.
Men jag vill samtidigt inte bli vänskapskorrumperad. Det är ingen hemlighet att ledaren i Budis juni-nummer väckt kritik, inte bara av vänner till enkönade äktenskap. Jag hör själv till dem som reagerat i brev till chefredaktören, även om jag inte skrev i form av en insändare. Det är bra att Erika i julinumret tog in just Anna Tobiassons kritik för besvarande, eftersom den förmodligen är representativ för ganska många Budisläsare, inte minst bland Ume-EFS:are. Men jag tror att det har sitt värde att jag här publicerar även utdrag ur mitt (i övrigt mer privata) brev till Erika, för att visa att man inte behöver dela Annas syn i övrigt för att vara kritisk mot vissa formuleringar i Erikas ledare. [Jag publicerar alltså detta för att jag inte tycker att Erika ens i sin replik till Anna lyckades reda ut trasslet - jag ville vänta till julinumret och se den utlovade utredningen innan jag gick ut med kritiken på denna blogg - men också för att jag i själva sakfrågan håller med Erika och därför är extra noga med hur vår ståndpunkt presenteras!]. Så här skrev jag till Erika (med mer privata brevdelar strukna och med några smärre språkjusteringar p.g.a. det):
Nu, Erika, måste jag få ge både ros och ris för äktenskapsnumret.
Bra att du ger tydliga signaler och låter äktenskapet lysa i all sin glans så här inför midsommar! Budis lever och mår, och du har fått väldigt mycket "cred" också från skeptiker nu efter nyår. Värvningen av dej var ett rent kap!
...men...
...du kommer nog tyvärr, med rätta anser jag, att få kritik från fler än mej för det stycke i din ledare där du plockar in Engla Höglund- och Elisabeth Fritzl-fallen. Jag hann knappt läsa det nu i kväll förrän min fru sa vad jag själv tänkte: gränser mot våld och övergrepp - självklara för de allra, allra flesta - berör ju knappast frågan om gränserna för vad vuxna människor frivilligt bör göra med varandra. Ledarartikeln, den annars som vanligt mycket välskrivna, lyckas inte frammana en grundläggande samhörighet kring självklart gemensamma normer, utan verkar insinuera att några av oss velat plocka bort också gränserna mot våld och övergrepp men kanske kommit på andra tankar efter Stjärnsund och Amstetten.
Det är dock knappast Stjärnsund och Amstetten som ger oss i Sverige någon större anledning att ompröva våra rätt lössläppta gränssättningar på erotikens område, och våra homosexuella vänner och det könsneutrala äktenskapets vänner förstår knappast vad du skriver om på det stället. Exempelvis far-/dotterparet i Australien - som Emanuel Karlsten på Dagen fick sota ordentligt för när han skrev om - känns betydligt relevantare som "utmanare". Om än de inte (hittills) blivit lika exponerade i media. Eller Birgitta Stenbergs "polyrörelse".
Jag uppskattar som sagt både journalisten och teologen Erika mycket. Jag uppskattar även att hon liksom Jesus i Matteus 19 tydligt lyfter fram äktenskapet mellan man och kvinna som prioriterad sexuell samlevnadsform (även om vi säkert ibland måste kunna diskutera pastorala undantag, som vi t.ex. gjort när det gäller polygami på missionsfälten). Åtminstone som prioriterad samlevnadsform alltså - i alla fall för dem som faktiskt kan tända på det motsatta könet, dit även alla de s.k. bisexuella hör.
Samtidigt tycker jag att Erikas svar på Annas kritik är alltför "obotfärdigt". Det positiva är hennes uppmuntrande attityd till åsiktsbrytningar inklusive mothugget från Anna, det negativa är att hon inte riktigt svarar på Annas och min kritik mot själva Amstetten- och Stjärnsundsexemplen, där jag menar att Erikas formulerings- och konkretionsglädje skenade iväg med henne. (För att nu formulera det snällt). Även om Erika aldrig påstod att de som tänker annorlunda än hon i sexualmoraliska frågor sympatiserat med eller ens bäddat för gubbarna Fritzl eller Eklund, skapar exemplen ändå en obehaglig "guilt by association-känsla". Ungefär som när motsidan ibland helt sant konstaterar att Hitler minsann också var motståndare till enkönade äktenskap. (Det behöver inte sägas mer rent ut - vi vet att han dessutom dräpte ut en massa homosexuella och dit leder, förmodligen, motståndet mot enkönade äktenskap. (Eller?)).
Det är alltså vanskligt att anföra alltför drastiska exempel. Det kan slå tillbaka mot en själv. OM man nödvändigtvis tycker sej vilja anföra dem, måste man åtminstone markera med "utan alla jämförelser i övrigt" eller liknande. Men det är inte säkert att det hjälper.
Återkommer säkert i själva grundfrågan om äktenskapet. Vill dock gärna redan nu säga att jag helt står på Erikas sida där, inklusive i hennes respekt för många långvariga, trofasta enkönade relationer. Det viktiga är dock här, liksom i t.ex. abortfrågan, att nödfallsundantagen får bekräfta den bibliska regeln. Inte förändra den.
Mitt tal det falle så att jag det kan försvara,
fåfänglig ord ej må ifrån min mun utfara.
Men när jag tala bör, hjälp att jag talar rätt.
O Herre, tungan rör och lär det bästa sätt. (SvPs 1937:398 v 3)
måndag 26 maj 2008
EFS en nomineringsgrupp inför kyrkovalet 2009?
Kära påskvänner!
Chefredaktör Erika Cyrillus på Budis framför i sin blogg en intressant tanke:
Varför är/har EFS inte en nomineringsgrupp inför kyrkovalet? Varför ställer EFS, kort sagt, inte upp i kyrkovalet som tydlig, inomkyrklig rörelse? "Partiprogrammet" är ju som Erika påpekar redan skrivet i de 5 huvudsyften som EFS anger för sin verksamhet.
Intressant fråga, som sagt. Vad tycker ni? Det är väl så att många EFS:are ställer upp till kyrkomötet under andra "fanor", t.ex. Frimodig kyrka, FISK et c.
Men nog tycker man väl att EFS, "Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen", vore en väl så naturlig gruppering i ett kyrkoval som FISK, "Folkpartister i Svenska kyrkan". (Och den sistnämnda grupperingen skulle ändå påstås vara ett försök att bryta partipolitikens inflytande - men varför i hela fridens dar kallar man sej då folkpartister???!!!).
Eller är EFS för lite av åsiktsgemenskap för att kunna bilda kyrkomötesgrupp? För spretigt helt enkelt? (Vilket i o f s kanske är en del av vitsen med EFS). Men som sagt: vad tycker ni?
Han som gav livet för sin hjord
än med sin Ande och sitt ord
är när oss alla dagar.
Chefredaktör Erika Cyrillus på Budis framför i sin blogg en intressant tanke:
Varför är/har EFS inte en nomineringsgrupp inför kyrkovalet? Varför ställer EFS, kort sagt, inte upp i kyrkovalet som tydlig, inomkyrklig rörelse? "Partiprogrammet" är ju som Erika påpekar redan skrivet i de 5 huvudsyften som EFS anger för sin verksamhet.
Intressant fråga, som sagt. Vad tycker ni? Det är väl så att många EFS:are ställer upp till kyrkomötet under andra "fanor", t.ex. Frimodig kyrka, FISK et c.
Men nog tycker man väl att EFS, "Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen", vore en väl så naturlig gruppering i ett kyrkoval som FISK, "Folkpartister i Svenska kyrkan". (Och den sistnämnda grupperingen skulle ändå påstås vara ett försök att bryta partipolitikens inflytande - men varför i hela fridens dar kallar man sej då folkpartister???!!!).
Eller är EFS för lite av åsiktsgemenskap för att kunna bilda kyrkomötesgrupp? För spretigt helt enkelt? (Vilket i o f s kanske är en del av vitsen med EFS). Men som sagt: vad tycker ni?
Han som gav livet för sin hjord
än med sin Ande och sitt ord
är när oss alla dagar.
måndag 19 maj 2008
Cyrillus blogg - och vår Fader
Påskvänner!
Ooops, så fel det kan bli! Efter att ha samlat några bloggare som jag gillar (men inte alltid håller med) under rubriken "Länkar", så har jag använt denna blogg som språngbräda till dem.
Och nu hade chefredaktör Erika på Budis lagt av som bloggare, tyckte jag det såg ut som. Och mejlade henne med en liten påstötning (majnumret måste ha varit förfärligt jobbigt, tänkte jag). Det är ju viktigt att fortsätta den fina traditionen från Lund i denna stund, tycker jag.
Så visar det sej att Erika bloggat flitigt hela maj, med bl.a. väderrapport om snön i Byn. Det var jag som lagt in felaktig länk så att jag hela tiden hamnade i bloggposten med rubriken "vad far gör är alltid det rätta" eller något liknande, kanske var det en fråga istället ;o). Vad jag gör är i varje fall inte alltid rätt, det är ett som är säkert.
Vår himmelske Far får vi tro bättre om, men vi behöver inte tycka att Gud alltid handlar - eller icke-handlar - rätt. (Det är en viss skillnad). Kanske är det Guds "underlåtenhetssynder" som känns värst. Varför får vi inte åtminstone alla barn leva i ett paradis redan nu? Och jag tycker inte att vare sej snöfall syttende mai, cykloner i Burma eller jordbävningar i Kina verkar särskilt "rätt".
Men jag vet på vem jag tror. En som verkligen kan stoppa både tsunamier och jordbävningar - hör du det K-G Hammar? - och som för evigt ska göra det en dag. Men som inte gör det än. Vilket är och förblir en gåta för oss människor. Men som Kierkegaard skriver finns det också en stor tröst i att "mod Gud ha vi alle urett." Vi får både klaga på honom och lita på honom. Vi får både be till honom och göra det han bett oss om.
Jesus, uppstånden är du ibland oss,
du som lever lider på jorden nu.
Våra ögon är till för att se dej,
forma våra händer till tjänst och bön.
Ooops, så fel det kan bli! Efter att ha samlat några bloggare som jag gillar (men inte alltid håller med) under rubriken "Länkar", så har jag använt denna blogg som språngbräda till dem.
Och nu hade chefredaktör Erika på Budis lagt av som bloggare, tyckte jag det såg ut som. Och mejlade henne med en liten påstötning (majnumret måste ha varit förfärligt jobbigt, tänkte jag). Det är ju viktigt att fortsätta den fina traditionen från Lund i denna stund, tycker jag.
Så visar det sej att Erika bloggat flitigt hela maj, med bl.a. väderrapport om snön i Byn. Det var jag som lagt in felaktig länk så att jag hela tiden hamnade i bloggposten med rubriken "vad far gör är alltid det rätta" eller något liknande, kanske var det en fråga istället ;o). Vad jag gör är i varje fall inte alltid rätt, det är ett som är säkert.
Vår himmelske Far får vi tro bättre om, men vi behöver inte tycka att Gud alltid handlar - eller icke-handlar - rätt. (Det är en viss skillnad). Kanske är det Guds "underlåtenhetssynder" som känns värst. Varför får vi inte åtminstone alla barn leva i ett paradis redan nu? Och jag tycker inte att vare sej snöfall syttende mai, cykloner i Burma eller jordbävningar i Kina verkar särskilt "rätt".
Men jag vet på vem jag tror. En som verkligen kan stoppa både tsunamier och jordbävningar - hör du det K-G Hammar? - och som för evigt ska göra det en dag. Men som inte gör det än. Vilket är och förblir en gåta för oss människor. Men som Kierkegaard skriver finns det också en stor tröst i att "mod Gud ha vi alle urett." Vi får både klaga på honom och lita på honom. Vi får både be till honom och göra det han bett oss om.
Jesus, uppstånden är du ibland oss,
du som lever lider på jorden nu.
Våra ögon är till för att se dej,
forma våra händer till tjänst och bön.
lördag 16 februari 2008
Rachav och Som sand i ökenvinden
Den som vill ta del av den nya chefredaktörens skrivande i övrigt kan, förutom gamla nummer av Dagen 2006 och Världen idag 2007, försöka låna boken Låt tingen tala (Verbum, tyvärr slutsåld). Man kan också köpa långnovellerna/kortromanerna Rachav och Som sand i ökenvinden på Vulkan.
Åtminstone Som sand i ökenvinden (som jag med viss förtjusning läst två gånger) är en både frispråkig, vacker och spännande text, som ger nytt liv åt en av Gamla Testamentets mest fantasieggande gestalter: Drottningen av Saba. Som vi får följa på vägen till "vad som är mer än Salomo".
Det är alls ingen dum idé att teologer som ändå läst in sej på den bibliska historien och vad därtill hör gestaltar sina studieresultat i romanform, även om konjunkturen för sådana romaner av förlagen kanske bedöms som låg. Det finns många lysande biroller i bibeln som kan ge nya, fräscha perspektiv åt dess välkända dramer.
Prosten Harry Holm i Ljusdal tacklade för 30 år sedan Salomos tid ur kopparsmeden Hirams perspektiv (Salomos kopparsmed, Gummessons), men jag måste nog säga att den romanen - med alla sina förtjänster - ter sej fnösktorr vid en jämförelse med romanen om Drottningen. Läs den senare så förstår ni varför!
Åtminstone Som sand i ökenvinden (som jag med viss förtjusning läst två gånger) är en både frispråkig, vacker och spännande text, som ger nytt liv åt en av Gamla Testamentets mest fantasieggande gestalter: Drottningen av Saba. Som vi får följa på vägen till "vad som är mer än Salomo".
Det är alls ingen dum idé att teologer som ändå läst in sej på den bibliska historien och vad därtill hör gestaltar sina studieresultat i romanform, även om konjunkturen för sådana romaner av förlagen kanske bedöms som låg. Det finns många lysande biroller i bibeln som kan ge nya, fräscha perspektiv åt dess välkända dramer.
Prosten Harry Holm i Ljusdal tacklade för 30 år sedan Salomos tid ur kopparsmeden Hirams perspektiv (Salomos kopparsmed, Gummessons), men jag måste nog säga att den romanen - med alla sina förtjänster - ter sej fnösktorr vid en jämförelse med romanen om Drottningen. Läs den senare så förstår ni varför!
Cyrillus bloggar
Den kan ju inte bli som Lund i denna stund. Men nya chefredaktörens blogg kan ändå bli intressant att följa.
PS. Om man hållit tänderna fräscha och fina brukar det gå bra att bita upp de helsvetsade förpackningarna. DS.
PS. Om man hållit tänderna fräscha och fina brukar det gå bra att bita upp de helsvetsade förpackningarna. DS.
Nya arbetslaget på Budis
Titta - det blev ett litet arbetslag på Budis även efter nedskärningarna! I och med att Daniel Wistrand och Jonas Nimmersjö nu börjat arbeta tillsammans med chefredaktör Erika Cyrillus, så är det nya laget komplett.
Två 60-talister (Erika och Jonas) och en 80-talist (Daniel). Två killar (Daniel och Jonas) och en tjej, f´låt dam. Låter som en spännande kombination. Fast hur ska man bedöma den ur jämställdhetssynvinkel? Kvinnorepresentationen i arbetslaget har minskat från 3 av 4 till 1 av 3. Men å andra sidan är det denna gång kvinnan i gänget som är själva (kyrk-)tuppen!
Eller med en ståtligare bild från djurens rike får vi kanske säga: "En, men ett lejon"!
Två 60-talister (Erika och Jonas) och en 80-talist (Daniel). Två killar (Daniel och Jonas) och en tjej, f´låt dam. Låter som en spännande kombination. Fast hur ska man bedöma den ur jämställdhetssynvinkel? Kvinnorepresentationen i arbetslaget har minskat från 3 av 4 till 1 av 3. Men å andra sidan är det denna gång kvinnan i gänget som är själva (kyrk-)tuppen!
Eller med en ståtligare bild från djurens rike får vi kanske säga: "En, men ett lejon"!
måndag 28 januari 2008
Budis idag
Kul med nynya Budis, eller hur? Även om jag absolut saknade Per-Erik Lund, Lage Lekman och övriga i det gamla gänget. Liksom det uteblivna "mittmånadsnumret". Ser dock att autogiroavgiften (ni prennar väl via autogiro?) reducerats från 40 kr till 30 kr.
Och 30 spänn tycker jag faktiskt att numret var värt! Många intressanta texter, bl.a. debatten mellan förre missionsföreståndaren Bertil Johansson och Simon Jonsson i Kustkyrkan (Jävre) samt Tomas Nygren i EFS:s styrelse. Tillfällige chefredaktören Torbjörn Stolpe har gjort ett bra jobb. Bland annat genom att låta nya chefredaktören (fr.o.m. 1 februari) Erika Cyrillus presentera sej så väl. Både i en intervju och i en längre text hon helt själv fått skriva.
Vi har fått en ny vass och intressant journalist/teolog/skribent till Budbäraren! Passa på att prenumerera, ni som inte gjort det! Gärna via autogiro!
Och 30 spänn tycker jag faktiskt att numret var värt! Många intressanta texter, bl.a. debatten mellan förre missionsföreståndaren Bertil Johansson och Simon Jonsson i Kustkyrkan (Jävre) samt Tomas Nygren i EFS:s styrelse. Tillfällige chefredaktören Torbjörn Stolpe har gjort ett bra jobb. Bland annat genom att låta nya chefredaktören (fr.o.m. 1 februari) Erika Cyrillus presentera sej så väl. Både i en intervju och i en längre text hon helt själv fått skriva.
Vi har fått en ny vass och intressant journalist/teolog/skribent till Budbäraren! Passa på att prenumerera, ni som inte gjort det! Gärna via autogiro!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
