Visar inlägg med etikett Öyvind Tholvsen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Öyvind Tholvsen. Visa alla inlägg

tisdag 21 oktober 2025

Det är nog inte bara Svenska kyrkan och Efs som behöver tänka igenom sin dopteologi

Påskvänner!

Inte bara Svenska kyrkan utan även baptistiska kyrkor som EFK måste nu tänka igenom vad de betraktar som ett giltigt dop. Om det inte räcker att vara "halvvöxing" eller åtminstone själv framträda som medvetet subjekt, utan man dessutom ska ha en äkta tro för att dopet ska vara giltigt, då framstår det ju som konstigt att Petrus i Apg 8 inte erbjuder trollkarlen Simon omdop utan bara omvändelse. 

Men det är från min barndom i Luleå känt att just EFK (eller Örebromissionen som Elimkyrkan tillhörde) döpte om inte bara barndöpta utan även vuxendöpta som inte kände att de hade trott "på riktigt" när de döptes. Öyvind Tholvsen och hans EFK måste alltså likaväl som Svenska kyrkan bearbeta själavårdsproblemet kring tro och dop och hur en kan veta att dopet var "på riktigt" fast insikten och bekännelsen kommer senare.

Simons dop i Apg 8 var alldeles riktigt - i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, fast hans hjärta inte var "rätt inför Gud" (vilket senare visade sej och fick Petrus att reagera skarpt). Snarare än att göra upp med dopet behöver kyrkorna göra upp med frånvaron av väckelseförkunnelse, den som både döpta och odöpta, unga och gamla behöver få höra för att inte somna in i den eviga döden.


fredag 10 oktober 2025

Öyvind Tholvsen tänker till om sekulariseringen

ledarplats i Dagen analyserar Öyvind Tholvsen hur utvecklingen mot ökat intresse för kristen tro och fler kyrkobesök inte behöver betyda minskad sekularisering.

tisdag 25 februari 2014

Stefan Hill från EFK berättar tänkvärt om EFS

Påskvänner!

Vad säger vi om Stefan Hills EFS-anekdot? (Och nej, jag vill inte sälja Brogården).

På årsmötet på Reformationsdagen fick jag en annan EFK-debattörs Dagen-artikel i näven: läs "Glädjedödaren från Norge" och gläds över glädjen över sanningen, den som ska göra oss fria. Jag gläds inte minst över viljan till djupa samtal kring djupa frågor, även om jag just därför ställer mej frågande till att alla församlingar skulle kunna vara så öppna mot varandra som Tholvsen önskar i artikelslutet. Ibland är vi verkligen inte på samma linje, och det hör också till de bittra sanningar som vi bör kunna se i vitögat och handla efter.