Skilsmässa bättre än mord

Påskvänner!

Ja, att det ska behöva sägas...

Vi ska väl inte vara strängare än Moses? "För era hjärtans hårdhets skull". Inte minst männens.

Hittills har jag tyckt att historien om intervjun med guldbröllopsparet var mest rolig. Nu vet jag inte längre...

"Har ni aldrig funderat på skilsmässa?"

"Nej aldrig - men mord många gånger."

Tänker på laestadianmatriarken Maj-Lis Palo (d. 2007) som betonade att "Kristi kyrkolag" även gäller äktenskapet (tyvärr kom det kapitlet inte med i hennes annars utmärkta bok om Äktenskapet). Bättrar sej inte en otrogen eller misshandlande make (i förekommande fall maka), så kommer man till den punkt där gemenskapen måste brytas och maken betraktas som "hedning eller publikan". Man ska inte separera lättvindigt, men processen får heller inte dra ut så på tiden att människor fortsätter bli misshandlade, ja, dödade.

Värre än en hedning

Påskvänner!

Det finns ingen anledning att förhäva sej. Både äktenskapsproblem i släkten och egna erfarenheter ger vid handen att "there, but for the grace of God (and my wife), goes Andreas Holmberg."

Men aposteln Paulus skriver att den som inte drar försorg om sin egen familj är "värre än en hedning". Och det kanske inte är en så god idé att vara borta från fru och tre barn (minderåriga får man förmoda) i fyra sommarmånader - ens för att stå i spetsen för en väckelse? (Vi kan gärna be för familjen i fråga, och även för församlingen som kallat och överutnyttjat förkunnaren i fråga. Och för alla de tiotusentals människor som har lyssnat till honom).

För både väckelseledare och oss mera vardagliga syndare rekommenderas norrbottniskan, förra 1:e vice ordföranden i kd och en av den östlaestadianska väckelsens andliga ledare Maj-Lis Palos alldeles ovanligt utmärkta bok Äktenskapet (Kyrkliga Förbundets Bokförlag, scrolla ner en bit på hemsidan så ser du den). Den är ett ord i rätt tid. Rakt in i vår tid. Maj-Lis gick hem till Herren förra året, men "genom tron talar hon ännu fast hon är död". Både med sina ord och med sitt liv. Det är fint att gifta sej - apropå gårdagens bloggpost - men ännu finare att hålla ihop så väl som hon och Birger.

Kom ihåg: Jesus älskar alla. Inte bara väckelseledare utan även hedningar. Och dem som är värre än så. Men vi behöver å andra sidan inte ställa till det så gräsligt för oss för att få ta emot hans kärlek och syndernas förlåtelse. Och vi får ö.h.t. inte medvetet synda på nåden. Då har vi den inte. Våra medmänniskor - särskilt ev. livskamrater - ska inte behöva utsättas för vad som helst.

Här levs ej blott i rosengård...

Skriv brev till Elisabeth och önska en staty!

Påskvänner!

Jag har som historielärare alltid tyckt att vi svenskar slöat till på statyresandets område. (Är det jantelagen som spökar?). I Norge, jantelagens hemland, verkar det ju dock vara mycket vanligare än här att framstående kommunpolitiker eller kulturpersonligheter får en staty eller byst i hembygden även i modern tid. Och då ska naturligtvis även kvinnor kommas ihåg. Att t.ex. järnvägshotellgrundaren Wilhelmina Skog ännu inte fått en staty här i bollnästrakten - trots flitiga propåer - är mer eller mindre skandalöst, tycker jag.

Men nu har tidningen Amelia startat ett upprop - eller uppror - för fler statyer föreställande svenska kvinnor (endast 10% av de svenska statyerna över historiska, påklädda personer föreställer kvinnor), och tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har hakat på. Jag också. (Med reservation för den minst sagt fjantiga idén att förse alla "manliga" statyer med ett rosa pärlhalsband. Egen "utsmyckning" av offentlig konst är inte något man bör uppmuntra, tycker jag som själv plockat bort en ölburk ur näven på biskop Frans Michael Franzén i Härnösand. Till plastkonen på Esaias Tegnérs huvud i Lund nådde jag inte upp :o).

Vilken svensk kristen kvinna vill DU se som staty? Skriv till Elisabeth på adressen elisabeth.sandlund@dagen.se

Själv skrev jag ett mejl till henne med förslagen att

I) Maria Elisabet (Maja-Lisa) Söderlund (1794-51), evangelist och andlig mor till C O Rosenius, bör få en staty/byst vid Solviks folkhögskola i Frostkåge,

II) Amelie von Braun (f. 1811) söndagsskolpionjär och resetalare, staty/byst i Karlshamn,

III) Märta Jansson ("Svegs Märta", 1829-1920), evangelist i Härjedalen och Hälsingland samt fångskjutsåkare innan konventikelplakatet avskaffades, staty/byst i Sveg eller Segersta,

IV) Maj-Lis Palo (1939-2007), förste vice ordförande i kristdemokraterna, matriark inom östlaestadianska väckelsen och flitig skribent, staty/byst i Sattajärvi, Pajala eller Luleå.

Men mejlet hackades av någon kines (det dök i alla fall upp en massa kinesiska skrivtecken!) och gick inte att återskapa, så nu skriver jag den här bloggposten istället. Hoppas att Elisabeth läser den och att många fler skickar in tips till henne. Ni får också gärna kommentera här på bloggen!

Stor är skaran av kvinnor som bådar glädje.