Jag håller visserligen med om segrarlinjens frimodiga inställning, att vi måste kunna trotsa hela världen om så krävs, ifall vi har gott samvete och vet med oss att vi har Guds ord och löfte med oss i våra beslut. (Jfr Anna-Sara Walldéns (C) utmärkta inlägg i inledningen av gårdagens kyrkomötesdebatt). Ekumeniska hänsyn kan inte vara avgörande, lika lite som hänsyn till stat och folkmajoritet i vårt eget land.
Ändå kan det vara av intresse att ta del av de officiella reaktionerna från romersk-katolskt och ortodoxt håll. (Själv tycker jag nog att reaktionen är mycket modest - ett skarpare, mera demonstrativt avståndstagande hade inte alls förvånat).
Nu storma, o tider!
Hans kyrka står fast.
Som ljuset sej sprider
hans lära med hast.
Ut går i all världen
hans utsända bud
och vittnar bland svärden
och bålen om Gud,
och vittnar om honom,
o tröst i all nöd
som, död för vår synd,
blev genom sin död
vår segrande Herre.
Halleluja!
Hans kyrka står fast.
Som ljuset sej sprider
hans lära med hast.
Ut går i all världen
hans utsända bud
och vittnar bland svärden
och bålen om Gud,
och vittnar om honom,
o tröst i all nöd
som, död för vår synd,
blev genom sin död
vår segrande Herre.
Halleluja!
Inlägg
