Gångedag 1 med bönevandring

Påskvänner!

I 700 år efter Sveriges kristnande var denna "Annandag Bönsöndag" allmän helgdag, då församlingen bad framför allt om god årsväxt. Under medeltiden ofta, därav namnet gångedag, med processioner runt åkrarna (särskilt när den som i år sammanföll med Erik-dagen) och psalmsång. Efter reformationen firades den åtminstone med en gudstjänst kl 8 (enligt 1686 års kyrkolag den stipulerade högmässotiden) varefter ordspråket "Bed och arbeta" fick sin fulla tillämpning genom arbete ute på åkrarna (varför helgdagarna också kallades "lätthelgdagar" i motsats till de som var belagda med arbetsförbud).

Trots att "gångedagarna" (tre eller två) mellan Bönsöndagen och Kristi Himmelsfärdsdag alltså inte hindrade bondens arbete över hövan, i varje fall inte om man bodde i närheten av kyrkan, försökte riksdagen och då särskilt borgarna och prästerna(!) under 1700-talet få dem avskaffade. Första gången det lyckades var 1741, men efter strax därefter timad missväxt återinfördes de 1743 och blev kvar resten av frihetstiden, tills Gustav III och riksdagen 1772 "lyckades" få bort ett tjugotal helgdagar, däribland även apostladagarna, i det som kallats "Stora helgdöden".

Helg eller inte, men perioden Bönsöndag-Pingst kan gärna får vara präglade av bön och förbön. Både för god årsväxt och annat aktuellt i vårt land och vår värld. Allt enligt mönsterbönen:

Fjärdedag Pingst

Påsk- och pingstvänner!

Idag kan vi trotsa Gustav III och fira Fjärdedag Pingst i S:ta Maria kyrka med de textläsningar och psalmförslag som användes före Stora helgdöden. (I övrigt får väl våra gudstjänster sammanlysas till S:t Sigfrids kyrka vid Stora Essingeleden, där det blir fjärdedagsmässa kl 18.30).

Det är säkert sant att pingstfirandet på många håll urartade i dryckenskap (det var ju före nykterhetsrörelsens tid). Säkert stämmer det att det var mycket folk i kyrkan på själva Pingstdagen och även Annandagen, medan Tredje- och Fjärdedagarna (även vid jul och påsk) blev mer av en allmän helgledighet (förutom de sysslor som i bondesamhället var mer än vanligt påträngande och ouppskjutbara så här års)."Drick er inte druckna av vin, utan låt er fyllas av Anden", skriver ju aposteln. Och just för dem som faktiskt ville och kunde (med närhet till kyrkan eller goda kyrkstugor) fira långhelg och kyrkhelg blev säkert även Tredje- och Fjärdedag Pingst en välsignad tid. Åtminstone kunde man ju - även vid hemmavaro - läsa de föreskrivna texterna och bönerna, som vi ska göra om en halvtimme i S:ta Maria.

Glad Fjärdedag Pingst på er alla!

Katekesfråga 41: Vem är vår nästa?

Glad Fjärdedag Påsk!

Påskvänner!

Idag Fjärdedag Påsk trotsar vi Gustav III (han är ju död!) och stora helgdöden 1772 och läser med våra förfäder och förmödrar Apostlagärningarna 3:12-20 (men läs gärna kapitlet ut så Petrus får predika färdigt!). Samt ur Johannesevangeliet 21:1-14 om hur Jesus uppenbarar sej för lärjungarna vid Tiberias sjö (och "bjuder tillbaka" på bröd och fisk, samma måltid som han själv blev bjuden på i gårdagens läsning ur Lukas).

Föreslagna psalmer i 1697 års psalmvalslista för Fjärdedag Påsk är
I dödens bojor Kristus låg,
Nu kommen är vår påskafröjd,
Jesus är min vän den bäste och
Så ljuvligt och så gott det är.

Bön från 1697 (lätt bearbetad): O Herre Jesus Kristus, du som efter din uppståndelse ifrån de döda uppenbarades för dina lärjungar vid Tiberias sjö i det stora fiskafänget! Vi ber dej att du ville välsigna också vårt arbete som vi uträttar efter din vilja. Och att du ville ge oss din helige Ande, så att han upplyser och regerar oss till att alltid lyda din befallning och så att vi såsom dina lärjungar lär känna dej av dina underverk och välgärningar och därför är dej tacksamma och inte låter någon fara hålla oss ifrån dej. Du som lever och regerar med din Fader och den helige Ande, sann Gud och sann människa, välsignad i evighet. Amen!

Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 4 april (min dopdag) inte illa alls!