onsdag 29 mars 2023

Passionsandakt 7 - Getsemane II

Påskvänner!

Rent formellt hör gripandet av Herren Jesus till Tredje akten ("vad Jesus gör och lider inför översteprästerna och Stora rådet"), men samtidigt äger det ju rum i samma olivlund (Getsemane=Olivpressen) som Andra akten utspelar sig i. Så man kunde gott kalla denna scen "Getsemane del 2" eller "Judas gör entré". Observera hur Jesus förekommer Judas kyss, som enligt Johannes´ berättelse ter sej skäligen överflödig, men han ville väl få göra skäl för sina trettio silverpenningar. Observera även att Markus aktade sej för att namnge den som brukat våld mot översteprästens tjänare (fast han bättre än de flesta visste att det var Simon Petrus), medan vännen Johannes frimodigt kunde ange förbrytaren som ju då redan var korsfäst (fast ca 30 år efter sin Mästare).

Det känns f ö märkligt att även jag en dag 1996 kom till Getsemanes olivträdslund vid foten av Olivberget, efter att ha fotvandrat över bäcken Kidron, och kunde beskåda de gamla olivträden, av vilka åtminstone något kan vara 2000 år gammalt. Från den tid då Jesus var där med sina lärjungar, alltså. "Den stunden i Getsemane / jag aldrig glömma kan", skrev E Hammond sedan han varit där. "Gud har i sin fotografiatelje / ett mörkrum som heter Getsemane", skrev Nils Ferlin. 

AKT 3, STYCKE 1: Jesus grips.

Medan Jesus ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och Judas hade tagit med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och han kom dit med svärd och stavar, lyktor och bloss. Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser, den är det. Honom ska ni gripa och föra bort under säker bevakning." Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sa till dem: "Vem söker ni?" De svarade honom: "Jesus från Nasaret." Jesus sa till dem: "Det är jag." Då vek de tillbaka och föll till marken. Åter frågade han dem då: "Vem söker ni?" De svarade: "Jesus från Nasaret." Jesus sa: Jag har sagt er att det är jag, om det alltså är mig ni söker, så låt dessa gå." Ty det ordet skulle fullbordas som han hade sagt: "Av dem som du har givit mig har jag inte förlorat någon."

Och Judas trädde nu strax fram till Jesus och sa: "Hell dig, rabbi!" och kysste honom häftigt. Jesus sa till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?" Då steg de fram och grep Jesus och tog honom fången. Då nu de som var med Jesus såg vad som var på färde, frågade de: "Herre, ska vi hugga till med svärd?" Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat, och tjänarens namn var Malkus. Då sa Jesus till Petrus: "Stick ditt svärd i skidan. Ty alla som tar till svärd ska förgöras med svärd. Eller menar du att jag inte kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar? Men hur blev då skrifterna fullbordade, som säger att så måste ske? Skulle jag inte dricka den kalk som min Fader har givit mig?" Och han rörde vid tjänarens öra och helade honom.

Sedan sa Jesus till dem som hade kommit emot honom: "Såsom mot en rövare har ni gått ut med svärd och stavar. Fastän jag varje dag har varit med er i helgedomen och undervisat, har ni inte sträckt ut era händer emot mig; men detta är er stund, och nu råder mörkrets makt. Och allt detta har askett, för att profeternas skrifter ska fullbordas."

Då övergav alla lärjungarna honom och flydde. 

Jesus, dig i djupa nöden

dina egna överger.
När du går för dem i döden
vågar de ej följa mer.
Också jag, som du har vunnit
med ditt blod som för mig runnit,
frestas lätt att liksom de
fegt min Herre överge. 

Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde som var kastat över blotta kroppen; honom grep de. Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken. Och den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grep Jesus och band honom och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfar till Kajfas, som var överstepräst för det året. Men Hannas sände Jesus bunden till översteprästen Kajfas. Och det var Kajfas som under rådplägningen hade sagt till judarna att det vore bäst om en man finge dö för folket. Och alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärda församlade sig.

"Låt Jesus dö för folket",
sa Kajfas, han var präst. 
Så lät han orden falla - 
//: "Låt en man dö för alla, 
det tycker jag är bäst ://, 

Inga kommentarer: