Påskvänner!
Jag har fått berättas för mej att bibelläraren och bibelöversättaren, missionsförbundaren och sedermera EFS-aren teol dr David Hedegård, som dog när jag var 1 år och som jag alltså inte har några egna minnen av, i sina predikningar ofta citerade ett par rader som varit svåra att återfinna någon annanstans: "På det liv jag inte levde, / på den död jag inte dog / grundar jag ett evigt liv." Nu har jag hittat raderna på engelska, i den här fina sången:
lördag 4 maj 2013
måndag 29 april 2013
Bara några veckor sedan EFS medlemsmöte bekymrat diskuterade snöläget
Påskvänner!
Vid ett medlemsmöte för några (tre) veckor sedan konstaterade vi bekymrat att det var mycket snö kvar och kort tid till valborgsmässoafton. Söndagen därefter åkte jag 6 km på skidor och rev sönder låret på skaren när jag föll.
Sedan kom våren. Och nu finns det knappt någon snö kvar, annat än i skuggiga norrslänter - typ banvallen uppe i skogen. Och lite is på sjöarna - men den far närsomhelst den också. Brogården here we come! (Tyvärr for jag till Mellansel i fredags när det var vårstädning).
Blir väl lite om detta i vårtalet också, om jag är fullt talför då (veckan har varit präglad av ohälsa).
Lite poesi nu ur J S Westmans härliga vårlåt:
Nu är sjudande vår,
nu är jublande fröjd,
nu är islossning, solsken och ljus!
Och ur Arnulf av Löwens passionerade passionspalm från 1230 ca i Per Juliussons översättning:
Därför beder jag i tårar:
låt en flod från fjärran vårar
hjärtats djupa tjäle smälta,
alla hinder undanvälta,
all min blodskuld skölja bort. (St72:47)
Och så Arne Höglunds hit som jag spelade på min brors bröllop i Karesuando juni 1997:
Vid ett medlemsmöte för några (tre) veckor sedan konstaterade vi bekymrat att det var mycket snö kvar och kort tid till valborgsmässoafton. Söndagen därefter åkte jag 6 km på skidor och rev sönder låret på skaren när jag föll.
Sedan kom våren. Och nu finns det knappt någon snö kvar, annat än i skuggiga norrslänter - typ banvallen uppe i skogen. Och lite is på sjöarna - men den far närsomhelst den också. Brogården here we come! (Tyvärr for jag till Mellansel i fredags när det var vårstädning).
Blir väl lite om detta i vårtalet också, om jag är fullt talför då (veckan har varit präglad av ohälsa).
Lite poesi nu ur J S Westmans härliga vårlåt:
Nu är sjudande vår,
nu är jublande fröjd,
nu är islossning, solsken och ljus!
Och ur Arnulf av Löwens passionerade passionspalm från 1230 ca i Per Juliussons översättning:
Därför beder jag i tårar:
låt en flod från fjärran vårar
hjärtats djupa tjäle smälta,
alla hinder undanvälta,
all min blodskuld skölja bort. (St72:47)
Och så Arne Höglunds hit som jag spelade på min brors bröllop i Karesuando juni 1997:
Etiketter:
Medlemsmöte,
Snö,
Valborgsmässoafton
tisdag 23 april 2013
Andersson i Ölsund
Påskvänner!
Till det inspirerande 100-årsminnet av EFS:s provinsombud Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913) håller jag följande föredrag i Enångers församlingsgård kl. 14 på torsdag:
DEN MUSIKALISKE BONDEN I ÖLSUND

STOLPMANUS:
* I Sionstoner 1906 hade han ett 20-tal melodier, 1935 ett 10-tal och 1972. Två av hans stora "hits" rensades bort redan 1935 - men i Finland lever de i högönsklig välmåga (se nedan)!
* Jonas Andersson föddes i vårdagjämningstider på Ölsunds gård i Forsa, Hälsingland, den 21 mars 1851. Han övertog och skötte föräldrarnas lantgård.
* Oscar Lövgren skriver i sitt Psalm- och sånglexikon från 1964: "Hans starka intresse för sång och musik, särskilt andlig sång, kom tidigt till uttryck. Han gjorde själv ett psalmodikon."

* Exkurs: PSALMODIKON - JOHAN DILLNER - SIFFERSKRIFT
* Och han började enligt Lövgren redan i tonåren att uppteckna visor och melodier.
* Vi sjunger: Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud?
* Och: Giv din ungdomsdag åt Jesus, som så älskar dig
* Snart var han också betrodd kommunalordförande samt ledamot av kyrko- och skolråd. Åren 1891-96 även ledamot av riksdagens andra kammare. (För Enångers och Forsa tingslags valkrets).
* POLITIKHISTORIA, CENTERN RESP. HÖGERN 1891-94 satt han för "Gamla lantmannapartiet" (frihandelsvänligt) och 1894-96 för lantmannapartiet. I riksdagen kallades han "Andersson i Ölsund" (senare kom en viss "Andersson i Hedsta" från samma trakt).
* Från 1903 var han Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens provinsombud.
* För Sionstoner 1889 och tillägget 1906 har A. komponerat många melodier. Han deltog för övrigt i redigeringen av musiken för tillägget 1906, men hade redan 1889 bidragit med åtskilliga melodier.
* SIONSTONER vad är det?
* Så älskar Gud att han sin son oss givit
* Vi har nu sjungit tre sånger av Lina Sandell. Observera att hennes huvudkompositör, den 19 år äldre Oscar Ahnfelt (200 år i år) var död sedan 1882, och att hon hade behov av någon som försåg hennes nya sånger med nya melodier. Här passade den 19 år yngre Jonas Andersson från Hälsingland in som hand i handske.
* En melodi av Jonas Andersson som i Sionstoner 1935 föreslogs till alla möjliga sånger och tänjdes lite hit och dit för att passa till desto fler var den här:
* Det är så gott att om Jesus sjunga
* A. avled 23 januari 1913 (Sångarbladet nr 2 1942).
* Jag är ej glömd, jag i mitt hjärta känner
* Stilla, stilla, låt din stridssång tystna
* Ingen är profet i sin fädernebygd. Jonas Anderssons folkmusikinspirerade låtar kom att "slå" främst i FINLAND (jfr Liander från Bollnäs och hans Från örtagården leder (Virsikirja 77)!):
Se Virsikirja 105 och http://evl.fi/Virsikirja.nsf/30a7d6618ce6ab81c2256ca80040e996/d2013c947106e561c2256d1700569e72?OpenDocument&Highlight=0,Jonas,Andersson#:
Virren säveltäjä Jonas Andersson (1851-1913) oli ruotsalainen maanviljelijä, kotoisin Forsasta Hälsinglandista. Jo lapsena hän oli kiinnostunut hengellisestä musiikista, ja nuorukaisena hän rakensi itselleen virsikanteleen eli psalmodikonin oppiakseen laulamaan ja soittamaan kuulemiaan sävelmiä. Andersson hoiti sekä kunnallisia että seurakunnallisia luottamustehtäviä kotiseudullaan ja oli myös valtiopäiväedustajana. Vuodesta 1903 hän toimi Evankelisen Isänmaasäätiön (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS) maakunta-asiamiehenä. Anderssonin säveltämistä hengellisistä lauluista tunnetuin on "Oi katsohan lintua oksalla puun". Reipas sävelmä, jolla lestadiolaiset ovat tätä Leonard Typön virttä laulaneet, on syntynyt EFS:n laulukirjaa Sionstoner ('Siionin sävelmiä') varten.
I lite lustig Google-översättning från finskan låter det så här:
psalm kompositören Jonas Andersson (1851-1913) var ett svenskt bonde, en inföding av Forsasta Hälsingland. Redan som barn var han intresserad av andlig musik, och en ung man, byggde han själv en harpa eller psalm psalmodikonin lära sig att sjunga och spela låtar hört från. Andersson tog hand om det liksom kommunala församlingens förtroendeuppdrag i sina hemregioner och var också den dagen en representant för staten. Sedan 1903, tjänade som han som den evangelisk Fosterland Foundation (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS), ett län agent. Andersson komponera andliga sånger, är den mest kända av "O Du ser en fågel på en gren i trädet." En rask melodi, som fundamentalisterna är Leonard Typön här låten sjungs, föddes i EFS: s sångbok Sionstoner ("Sions sånger") för.
* Melodin till "Blyges du för Herren Jesus" (Lina Sandell-sång!) sjungs nu till en finsk vårpsalm:
Och Jonas Anderssons mest kända tonsättning är i Finland (och den laestadianska väckelsen i Sverige!) den till Se fågeln som sitter på gungande gren (Oi katsohan lintua), här nedan i 4 olika versioner:
* Vad kan Jonas Andersson lära EFS-are och andra idag? Ja, kulturellt intresse och nyskapande i förening med vardagsarbete och samhällsengagemang. Men framför allt inspireras jag av honom som en broder i Herren som "talar fast han är död". (Eller snarare sjunger och spelar!). I Finland åtminstone ;o)
* Tack Gud för Jonas Andersson!
Till det inspirerande 100-årsminnet av EFS:s provinsombud Jonas Andersson i Ölsund (1851-1913) håller jag följande föredrag i Enångers församlingsgård kl. 14 på torsdag:
DEN MUSIKALISKE BONDEN I ÖLSUND
STOLPMANUS:
* I Sionstoner 1906 hade han ett 20-tal melodier, 1935 ett 10-tal och 1972. Två av hans stora "hits" rensades bort redan 1935 - men i Finland lever de i högönsklig välmåga (se nedan)!
* Jonas Andersson föddes i vårdagjämningstider på Ölsunds gård i Forsa, Hälsingland, den 21 mars 1851. Han övertog och skötte föräldrarnas lantgård.
* Oscar Lövgren skriver i sitt Psalm- och sånglexikon från 1964: "Hans starka intresse för sång och musik, särskilt andlig sång, kom tidigt till uttryck. Han gjorde själv ett psalmodikon."
* Exkurs: PSALMODIKON - JOHAN DILLNER - SIFFERSKRIFT
* Och han började enligt Lövgren redan i tonåren att uppteckna visor och melodier.
* Vi sjunger: Kan du giva ditt hjärta för tidigt åt Gud?
* Och: Giv din ungdomsdag åt Jesus, som så älskar dig
* Snart var han också betrodd kommunalordförande samt ledamot av kyrko- och skolråd. Åren 1891-96 även ledamot av riksdagens andra kammare. (För Enångers och Forsa tingslags valkrets).
* POLITIKHISTORIA, CENTERN RESP. HÖGERN 1891-94 satt han för "Gamla lantmannapartiet" (frihandelsvänligt) och 1894-96 för lantmannapartiet. I riksdagen kallades han "Andersson i Ölsund" (senare kom en viss "Andersson i Hedsta" från samma trakt).
* Från 1903 var han Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens provinsombud.
* För Sionstoner 1889 och tillägget 1906 har A. komponerat många melodier. Han deltog för övrigt i redigeringen av musiken för tillägget 1906, men hade redan 1889 bidragit med åtskilliga melodier.
* SIONSTONER vad är det?
* Så älskar Gud att han sin son oss givit
* Vi har nu sjungit tre sånger av Lina Sandell. Observera att hennes huvudkompositör, den 19 år äldre Oscar Ahnfelt (200 år i år) var död sedan 1882, och att hon hade behov av någon som försåg hennes nya sånger med nya melodier. Här passade den 19 år yngre Jonas Andersson från Hälsingland in som hand i handske.
* En melodi av Jonas Andersson som i Sionstoner 1935 föreslogs till alla möjliga sånger och tänjdes lite hit och dit för att passa till desto fler var den här:
* Det är så gott att om Jesus sjunga
* A. avled 23 januari 1913 (Sångarbladet nr 2 1942).
* Jag är ej glömd, jag i mitt hjärta känner
* Stilla, stilla, låt din stridssång tystna
* Ingen är profet i sin fädernebygd. Jonas Anderssons folkmusikinspirerade låtar kom att "slå" främst i FINLAND (jfr Liander från Bollnäs och hans Från örtagården leder (Virsikirja 77)!):
Se Virsikirja 105 och http://evl.fi/Virsikirja.nsf/30a7d6618ce6ab81c2256ca80040e996/d2013c947106e561c2256d1700569e72?OpenDocument&Highlight=0,Jonas,Andersson#:
Virren säveltäjä Jonas Andersson (1851-1913) oli ruotsalainen maanviljelijä, kotoisin Forsasta Hälsinglandista. Jo lapsena hän oli kiinnostunut hengellisestä musiikista, ja nuorukaisena hän rakensi itselleen virsikanteleen eli psalmodikonin oppiakseen laulamaan ja soittamaan kuulemiaan sävelmiä. Andersson hoiti sekä kunnallisia että seurakunnallisia luottamustehtäviä kotiseudullaan ja oli myös valtiopäiväedustajana. Vuodesta 1903 hän toimi Evankelisen Isänmaasäätiön (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS) maakunta-asiamiehenä. Anderssonin säveltämistä hengellisistä lauluista tunnetuin on "Oi katsohan lintua oksalla puun". Reipas sävelmä, jolla lestadiolaiset ovat tätä Leonard Typön virttä laulaneet, on syntynyt EFS:n laulukirjaa Sionstoner ('Siionin sävelmiä') varten.
I lite lustig Google-översättning från finskan låter det så här:
psalm kompositören Jonas Andersson (1851-1913) var ett svenskt bonde, en inföding av Forsasta Hälsingland. Redan som barn var han intresserad av andlig musik, och en ung man, byggde han själv en harpa eller psalm psalmodikonin lära sig att sjunga och spela låtar hört från. Andersson tog hand om det liksom kommunala församlingens förtroendeuppdrag i sina hemregioner och var också den dagen en representant för staten. Sedan 1903, tjänade som han som den evangelisk Fosterland Foundation (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, EFS), ett län agent. Andersson komponera andliga sånger, är den mest kända av "O Du ser en fågel på en gren i trädet." En rask melodi, som fundamentalisterna är Leonard Typön här låten sjungs, föddes i EFS: s sångbok Sionstoner ("Sions sånger") för.
* Melodin till "Blyges du för Herren Jesus" (Lina Sandell-sång!) sjungs nu till en finsk vårpsalm:
Och Jonas Anderssons mest kända tonsättning är i Finland (och den laestadianska väckelsen i Sverige!) den till Se fågeln som sitter på gungande gren (Oi katsohan lintua), här nedan i 4 olika versioner:
* Vad kan Jonas Andersson lära EFS-are och andra idag? Ja, kulturellt intresse och nyskapande i förening med vardagsarbete och samhällsengagemang. Men framför allt inspireras jag av honom som en broder i Herren som "talar fast han är död". (Eller snarare sjunger och spelar!). I Finland åtminstone ;o)
* Tack Gud för Jonas Andersson!
Etiketter:
Andersson i Ölsund,
Jonas Andersson
lördag 13 april 2013
En herde om 23 psalmen
Påskvänner!
Lyssna till Philip Kellers fina bok om herdepsalmen:
Herren min gode herde är.
Ingenting kan längre fattas mig.
Han är den som leder
mej till gröna ängar,
och till vatten där jag finner ro.
Jag fruktar inte något ont,
inte ens i dödens mörka dal.
Herre, du är med mej,
i min nöd du ser mej
och din käpp och stav, de gör mej trygg.
Då mina fiender ser på
dukar Herren upp sitt bord för mej.
Bara goda gåvor
ger han alla dagar,
evigt ska jag i hans hus få bo.
Lyssna till Philip Kellers fina bok om herdepsalmen:
Herren min gode herde är.
Ingenting kan längre fattas mig.
Han är den som leder
mej till gröna ängar,
och till vatten där jag finner ro.
Jag fruktar inte något ont,
inte ens i dödens mörka dal.
Herre, du är med mej,
i min nöd du ser mej
och din käpp och stav, de gör mej trygg.
Då mina fiender ser på
dukar Herren upp sitt bord för mej.
Bara goda gåvor
ger han alla dagar,
evigt ska jag i hans hus få bo.
söndag 31 mars 2013
William Lane Craig om Jesus´ uppståndelse
Påskvänner!
Solen på himmelen slöt sina ögon
dagen då Jesus, vår Frälsare, led.
Dubbel förmörkelse skedde den fredag
då även solen på korset gick ned.
Men så, på påskdagen, var åter funna
bägge de solar, som syntes försvunna.
Halleluja! Halleluja!
Solen på himmelen slöt sina ögon
dagen då Jesus, vår Frälsare, led.
Dubbel förmörkelse skedde den fredag
då även solen på korset gick ned.
Men så, på påskdagen, var åter funna
bägge de solar, som syntes försvunna.
Halleluja! Halleluja!
Etiketter:
Uppståndelsen,
William Lane Craig
Glad påsk!
Påskvänner!

1. Vid gryende dag
Maria begav
sej bort till sin Mästares grav.
Men häpen hon hör
av änglarna där:
"Din Herre,
din Herre
han är inte här!"
2. Av talet förskräckt,
bedrövad och stum
hon vet varken tid eller rum.
Och utan all tröst
på jorden hon är,
ty Jesus,
ty Jesus
hon finner ej där.
3. Med suckar och gråt
i tankar hon står,
från hjärtat de tårarna går.
Ty stenen togs bort,
men den hon höll kär,
försvunnen,
försvunnen
ur graven han är!
4. Maria, skall du
väl kunna få tröst
av örtagårdsmästarens röst?
Du hörde ditt namn,
du vände dej om.
"Maria,
Maria!"
Vem var det som kom?
5. Sjung halleluja,
du himmel, du jord,
och jubla med Psalmernas ord:
"Förgängelsen ej
Guds helige tär!"
Uppstånden,
uppstånden
ur graven han är!
1. Vid gryende dag
Maria begav
sej bort till sin Mästares grav.
Men häpen hon hör
av änglarna där:
"Din Herre,
din Herre
han är inte här!"
2. Av talet förskräckt,
bedrövad och stum
hon vet varken tid eller rum.
Och utan all tröst
på jorden hon är,
ty Jesus,
ty Jesus
hon finner ej där.
3. Med suckar och gråt
i tankar hon står,
från hjärtat de tårarna går.
Ty stenen togs bort,
men den hon höll kär,
försvunnen,
försvunnen
ur graven han är!
4. Maria, skall du
väl kunna få tröst
av örtagårdsmästarens röst?
Du hörde ditt namn,
du vände dej om.
"Maria,
Maria!"
Vem var det som kom?
5. Sjung halleluja,
du himmel, du jord,
och jubla med Psalmernas ord:
"Förgängelsen ej
Guds helige tär!"
Uppstånden,
uppstånden
ur graven han är!
fredag 29 mars 2013
Femte och sjätte akten
Påskvänner!
Idag läser vi särskilt femte och (ikväll) sjätte akten i Kristi lidandes historia. (Tack till Svenska Folkbibeln och Logosmappen som åter tillgängliggjort sammanställningen på modern svenska).
Ditt lidande har nått sitt slut.
O Jesus, du har kämpat ut
för oss den hårda striden.
Ej förrän frid åt oss du vann
du ville njuta friden.
Idag läser vi särskilt femte och (ikväll) sjätte akten i Kristi lidandes historia. (Tack till Svenska Folkbibeln och Logosmappen som åter tillgängliggjort sammanställningen på modern svenska).
Ditt lidande har nått sitt slut.
O Jesus, du har kämpat ut
för oss den hårda striden.
Ej förrän frid åt oss du vann
du ville njuta friden.
torsdag 28 mars 2013
Till 300-årsminnet av Johan Runius: vad Johan skriver till minne av Jesus och nattvardens instiftande
Påskvänner!
Jag får avstå från kvällens skärstorsdagsmässa - frun har bilen och är inne i Missionskyrkan i stan, och vi har en halvmil till Njutångers kyrka, plus att det här med nattvarden är lite knepigt i de blandade åldrar våra barn är i just nu. (Men att hjälpa till med nattvardsbordets avklädande hade de nog tyckt om). Våran Jonatan sa förresten när han var liten: "Idag är det stjärntorsdag. Undrar om vi får göra stjärnor på dagis idag?" Mamma. "Det heter inte stjärntorsdag utan skärtorsdag!" Jonatan: "OK, rosa saker då!"
Jag publicerar här ett "allmänt skriftermål" av lekmannen Johan Runius (1679-1713), en av Sveriges mest begåvade (och roliga!) poeter. Det är något (men verkligen inte mycket!) språkligt bearbetat och förkortat av mej. Klart vi skulle ha haft en modernare nattvardsundervisning på vers, men finns det någon nutida poet som också är så här lutherskt skarp - OCH evangelisk? Var så god och skriv i så fall!

VID ALLMÄNT SKRIFTERMÅL
1. Kom, hör och se, betänk och märk
de skönsta avskedsorden,
det allra främsta nådeverk
man hört och sett på jorden,
det största under själen vet,
det hav som högst kan svalla,
den heligaste hemlighet,
det största djup av alla
vi ändlöst djupt kan kalla!
2. Vår Herre Jesus i den natt
då han till slut förråddes,
till bords med tolv apostlar satt,
som av hans omsorg nåddes.
När framför sig han plågor ser
som själ och hjärta kränker,
se, på oss alla likväl mer
än på sig själv han tänker,
ett testamente skänker.
3. Till Faderns höga majestät
han lyfter håg och händer,
tar brödet, tackar, bryter det,
sen till de tolv sig vänder
och säger: Tag och ät nu här
de sönderbrutna bröden,
vet att min sanna kropp det är,
som nu givs ut i döden
att frälsa er ur nöden!
4. Han kalken ock i samma stund
välsignar och utskiftar,
varmed han då ett nytt förbund
och testamente stiftar.
Han säger: Drick nu av mitt blod
som blir för er utgjutet,
till bot för synd och övermod
och allt som blivit brutet!
Det gäller, det beslutet.
5. Se här, min själ, är Jesu bord
till hans och din förening.
Här är också hans klara ord
och ordens rätta mening.
Låt ej i denna handlingen
förnuftet reformera,
ej heller med förvandlingen
vidskepelsen regera,
det duger intetdera.
6. Tag ordet som det ligger här,
och tro just som det lyder.
När Jesus säger att "det är",
så säg ej: "det betyder".
Nej, tro att det är samma kropp
som för dig har måst svida,
ja, samma blod som haft sitt lopp
ur hjärtesår och sida
när Gud för oss fick lida.
7. Hur detta sker, den själv bäst vet,
som makten har att råda.
Hans vishet och allsmäktighet
är goda grunder båda.
Det är ej skämt, det är ej lek
att slå med ord den munnen,
som aldrig var med något svek
och något falskt befunnen,
ja, själva sanningsbrunnen.
8. Bröd är väl bröd, så tror vi rätt,
så har ock Skriften menat,
men på ett obegripligt sätt
med Kristi kropp förenat.
Vin är väl vin, förblir ock vin,
men därmed givs tillika
Guds blod till själens medicin,
kan ej för tvivel vika.
Guds ord kan aldrig svika.
9. När vi nu börjar att förstå
vad härligt bord här dukas,
så ligger största vikten på
hur gåvan av oss brukas,
ty denna spis ovärdiga
till andligt liv åtnjuter,
men alla obotfärdiga
sig själva utesluter
och Jesu tröst förskjuter.
10. Ja, över sin tillstängda själ
Guds dom de så ses draga,
och kroppen måste likaväl
en lika dom mottaga.
Som de i synd och säkerhet
har låtit själen somna,
så lär Guds dom, som Skriften vet,
sig över dem fullkomna
då liv och själ skall domna.
11. Vem än du är, så är det bäst
att du idag proberar
i vad för själ, du nattvardsgäst,
din Gud du härbärgerar.
Är själen full med styggelse
och du ej har bekänt det,
ej ringaste uppbyggelse
av detta sakramentet
du dig här då förvänte.
12. Se, otron är bland synders tal
en mäktig regentinna,
och den som tjänar Belial
en ryslig tjänarinna.
Där hon nu är, är också han,
där kan ej köttet tämjas,
och Kristus ju omöjligt kan
med sådant följe sämjas.
Han måste därvid vämjas.
13. Och du som låtit i förtret
med hat din själ upptända,
ack, ve dig då i evighet
om du, du oomvända,
till denna kärleksmåltid går,
du går den breda gata,
ty visst är det en dödssynd svår
med Kristi kropp sig mata,
men Kristi lemmar hata?
14. Och skulle någon tänka så:
Jag vill mig nu förnya
men strax till synden återgå,
som hunden till sin spya,
jag kan väl Gud som en god vän
på några dagar hysa,
men sedan åter fritt igen
åt gammal hemsynd mysa.
Ack, därvid må man rysa!
15. Ty hos en sådan Guds bords gäst
finns ingen tro och ånger.
Av honom blir Guds Son korsfäst
på nytt och flera gånger.
Ja, han på Kristi kropp och blod
ett fasligt mord bedriver,
och för hans stolta övermod
Guds nit och domariver
hans säkra lön då bliver.
16. Men är du tryckt och ångerfull,
med samvetssår och -sveda,
och ber om nåd för Kristi skull,
vid synden känner leda,
så skall du minnas dagen lång
den stora soningsdagen,
då för all ondska på en gång
Guds ende Son blev slagen
och vredesdomen tagen.
17. Ja, kom då hit i Jesu namn!
Gud själv vill dig då hägna.
Se, Jesus står med utsträckt famn
och vill dig väl undfägna.
Räds ej för din ovärdighet,
nej, fira glad hans minne,
ty där det finns botfärdighet
i hjärtats rum därinne,
där är ett värdigt sinne.
18. Du hjärta som av lagens hot
och hammare är krossat,
tro att han tar med fröjd emot
vad han så dyrt förlossat!
Så är ju verket väl begynt
och får ej mer förhalas.
Han ger dig själv fullgiltigt mynt
varmed din skuld betalas
och fallna barn hugsvalas.
19. Att Gud din synd förlåta vill,
på det kan du nu bygga.
På det får du nu ett sigill
som aldrig Gud vill rygga.
Den helga, dyra kropp och blod
som dig idag skall räckas,
ger kropp och själ mot döden mod,
du slipper nu förskräckas,
till liv skall du uppväckas.
20. Den som med Kristus är förent
skall evigt triumfera.
Så bed, min själ, bed tidigt, sent:
O Jesus, mig regera,
att jag mig så på denna jord
kan vid din nattvard visa,
att jag vid härlighetens bord
i himmelen får spisa
och dig med glädje prisa!
Jag får avstå från kvällens skärstorsdagsmässa - frun har bilen och är inne i Missionskyrkan i stan, och vi har en halvmil till Njutångers kyrka, plus att det här med nattvarden är lite knepigt i de blandade åldrar våra barn är i just nu. (Men att hjälpa till med nattvardsbordets avklädande hade de nog tyckt om). Våran Jonatan sa förresten när han var liten: "Idag är det stjärntorsdag. Undrar om vi får göra stjärnor på dagis idag?" Mamma. "Det heter inte stjärntorsdag utan skärtorsdag!" Jonatan: "OK, rosa saker då!"
Jag publicerar här ett "allmänt skriftermål" av lekmannen Johan Runius (1679-1713), en av Sveriges mest begåvade (och roliga!) poeter. Det är något (men verkligen inte mycket!) språkligt bearbetat och förkortat av mej. Klart vi skulle ha haft en modernare nattvardsundervisning på vers, men finns det någon nutida poet som också är så här lutherskt skarp - OCH evangelisk? Var så god och skriv i så fall!
VID ALLMÄNT SKRIFTERMÅL
1. Kom, hör och se, betänk och märk
de skönsta avskedsorden,
det allra främsta nådeverk
man hört och sett på jorden,
det största under själen vet,
det hav som högst kan svalla,
den heligaste hemlighet,
det största djup av alla
vi ändlöst djupt kan kalla!
2. Vår Herre Jesus i den natt
då han till slut förråddes,
till bords med tolv apostlar satt,
som av hans omsorg nåddes.
När framför sig han plågor ser
som själ och hjärta kränker,
se, på oss alla likväl mer
än på sig själv han tänker,
ett testamente skänker.
3. Till Faderns höga majestät
han lyfter håg och händer,
tar brödet, tackar, bryter det,
sen till de tolv sig vänder
och säger: Tag och ät nu här
de sönderbrutna bröden,
vet att min sanna kropp det är,
som nu givs ut i döden
att frälsa er ur nöden!
4. Han kalken ock i samma stund
välsignar och utskiftar,
varmed han då ett nytt förbund
och testamente stiftar.
Han säger: Drick nu av mitt blod
som blir för er utgjutet,
till bot för synd och övermod
och allt som blivit brutet!
Det gäller, det beslutet.
5. Se här, min själ, är Jesu bord
till hans och din förening.
Här är också hans klara ord
och ordens rätta mening.
Låt ej i denna handlingen
förnuftet reformera,
ej heller med förvandlingen
vidskepelsen regera,
det duger intetdera.
6. Tag ordet som det ligger här,
och tro just som det lyder.
När Jesus säger att "det är",
så säg ej: "det betyder".
Nej, tro att det är samma kropp
som för dig har måst svida,
ja, samma blod som haft sitt lopp
ur hjärtesår och sida
när Gud för oss fick lida.
7. Hur detta sker, den själv bäst vet,
som makten har att råda.
Hans vishet och allsmäktighet
är goda grunder båda.
Det är ej skämt, det är ej lek
att slå med ord den munnen,
som aldrig var med något svek
och något falskt befunnen,
ja, själva sanningsbrunnen.
8. Bröd är väl bröd, så tror vi rätt,
så har ock Skriften menat,
men på ett obegripligt sätt
med Kristi kropp förenat.
Vin är väl vin, förblir ock vin,
men därmed givs tillika
Guds blod till själens medicin,
kan ej för tvivel vika.
Guds ord kan aldrig svika.
9. När vi nu börjar att förstå
vad härligt bord här dukas,
så ligger största vikten på
hur gåvan av oss brukas,
ty denna spis ovärdiga
till andligt liv åtnjuter,
men alla obotfärdiga
sig själva utesluter
och Jesu tröst förskjuter.
10. Ja, över sin tillstängda själ
Guds dom de så ses draga,
och kroppen måste likaväl
en lika dom mottaga.
Som de i synd och säkerhet
har låtit själen somna,
så lär Guds dom, som Skriften vet,
sig över dem fullkomna
då liv och själ skall domna.
11. Vem än du är, så är det bäst
att du idag proberar
i vad för själ, du nattvardsgäst,
din Gud du härbärgerar.
Är själen full med styggelse
och du ej har bekänt det,
ej ringaste uppbyggelse
av detta sakramentet
du dig här då förvänte.
12. Se, otron är bland synders tal
en mäktig regentinna,
och den som tjänar Belial
en ryslig tjänarinna.
Där hon nu är, är också han,
där kan ej köttet tämjas,
och Kristus ju omöjligt kan
med sådant följe sämjas.
Han måste därvid vämjas.
13. Och du som låtit i förtret
med hat din själ upptända,
ack, ve dig då i evighet
om du, du oomvända,
till denna kärleksmåltid går,
du går den breda gata,
ty visst är det en dödssynd svår
med Kristi kropp sig mata,
men Kristi lemmar hata?
14. Och skulle någon tänka så:
Jag vill mig nu förnya
men strax till synden återgå,
som hunden till sin spya,
jag kan väl Gud som en god vän
på några dagar hysa,
men sedan åter fritt igen
åt gammal hemsynd mysa.
Ack, därvid må man rysa!
15. Ty hos en sådan Guds bords gäst
finns ingen tro och ånger.
Av honom blir Guds Son korsfäst
på nytt och flera gånger.
Ja, han på Kristi kropp och blod
ett fasligt mord bedriver,
och för hans stolta övermod
Guds nit och domariver
hans säkra lön då bliver.
16. Men är du tryckt och ångerfull,
med samvetssår och -sveda,
och ber om nåd för Kristi skull,
vid synden känner leda,
så skall du minnas dagen lång
den stora soningsdagen,
då för all ondska på en gång
Guds ende Son blev slagen
och vredesdomen tagen.
17. Ja, kom då hit i Jesu namn!
Gud själv vill dig då hägna.
Se, Jesus står med utsträckt famn
och vill dig väl undfägna.
Räds ej för din ovärdighet,
nej, fira glad hans minne,
ty där det finns botfärdighet
i hjärtats rum därinne,
där är ett värdigt sinne.
18. Du hjärta som av lagens hot
och hammare är krossat,
tro att han tar med fröjd emot
vad han så dyrt förlossat!
Så är ju verket väl begynt
och får ej mer förhalas.
Han ger dig själv fullgiltigt mynt
varmed din skuld betalas
och fallna barn hugsvalas.
19. Att Gud din synd förlåta vill,
på det kan du nu bygga.
På det får du nu ett sigill
som aldrig Gud vill rygga.
Den helga, dyra kropp och blod
som dig idag skall räckas,
ger kropp och själ mot döden mod,
du slipper nu förskräckas,
till liv skall du uppväckas.
20. Den som med Kristus är förent
skall evigt triumfera.
Så bed, min själ, bed tidigt, sent:
O Jesus, mig regera,
att jag mig så på denna jord
kan vid din nattvard visa,
att jag vid härlighetens bord
i himmelen får spisa
och dig med glädje prisa!
Etiketter:
Johan Runius,
Nattvarden,
Skärtorsdagen
Viktiga texter att reflektera kring under påsken
Påskvänner!
Viktigast är naturligtvis bibelläsningarna, se t.ex. Skärtorsdagens. Men även Anders Gerdmars artikel kring bibeltexterna, om en apostolisk bibelsyn kanske vi får tid att grunna på. Intressant inte minst för oss EFS-are att bita i. [Se även hans gästblogg hos Stefan Swärd!].
Och, så klart, Ulla Karlssons i fastetider ständigt aktuella texter Plocka bort talet om synd och skuld och slaktade lamm och Kyrkan har ett ärende utan försoningsoffer. För allt jag vet är människan fortfarande präst i Svenska kyrkan, och av inte så få kyrkomedlemmar (och präster?) betraktad som en modig sanningssägare. På sätt och vis är hon ju det också - hennes uppriktighet torde inte vara så alldeles vanlig ens bland liberalteologer. Hennes tankar återspeglar många nutidsmänniskors - kanske även våra egna - tvivel och frågor och måste tas på djupaste allvar även om man inte kan se hennes lära eller henne själv som kristen.
Och så förstås bollnäsrektorn Carl Gotthard Lianders skärstorsdags- och långfredagspsalm Från örtagården leder / Käy yrttitarhasta polku i såväl finsk som svensk version:
1. Från örtagården leder
till Golgata en väg
som Anden förbereder
och tecknar steg för steg.
Till paradis den vägen bär,
men en smärtornas väg det är.
2. Av kärlek till oss arma
vår Jesus den har gått.
Hans hjärta ömma, varma
sitt dödsstyng där har fått.
Till paradis...
3. Vi ser olivträdslunden,
där han i ångest ber,
i mörka midnattsstunden
sej själv till offer ger.
Till paradis...
4. Han ingen av oss glömmer,
han villigt tar på sej
de synder oss fördömer,
att frälsa dej och mej.
Till paradis...
5. De sköna himlens dräkter
så dyrt han köpte då
åt alla folk och släkter
som inför Gud ska stå.
Till paradis...
6. Kom, syskon, låt oss dröja
i tro vid korsets stam,
i andakt blicken höja
mot Frälsaren, Guds Lamm!
Till paradis...
7. Vi bara så kan lära
den evigt nya sång
till Guds och Lammets ära,
som sjungs hos Gud en gång.
Han allt för oss fullbordat har,
men en smärtornas väg det var.
Viktigast är naturligtvis bibelläsningarna, se t.ex. Skärtorsdagens. Men även Anders Gerdmars artikel kring bibeltexterna, om en apostolisk bibelsyn kanske vi får tid att grunna på. Intressant inte minst för oss EFS-are att bita i. [Se även hans gästblogg hos Stefan Swärd!].
Och, så klart, Ulla Karlssons i fastetider ständigt aktuella texter Plocka bort talet om synd och skuld och slaktade lamm och Kyrkan har ett ärende utan försoningsoffer. För allt jag vet är människan fortfarande präst i Svenska kyrkan, och av inte så få kyrkomedlemmar (och präster?) betraktad som en modig sanningssägare. På sätt och vis är hon ju det också - hennes uppriktighet torde inte vara så alldeles vanlig ens bland liberalteologer. Hennes tankar återspeglar många nutidsmänniskors - kanske även våra egna - tvivel och frågor och måste tas på djupaste allvar även om man inte kan se hennes lära eller henne själv som kristen.
Och så förstås bollnäsrektorn Carl Gotthard Lianders skärstorsdags- och långfredagspsalm Från örtagården leder / Käy yrttitarhasta polku i såväl finsk som svensk version:
1. Från örtagården leder
till Golgata en väg
som Anden förbereder
och tecknar steg för steg.
Till paradis den vägen bär,
men en smärtornas väg det är.
2. Av kärlek till oss arma
vår Jesus den har gått.
Hans hjärta ömma, varma
sitt dödsstyng där har fått.
Till paradis...
3. Vi ser olivträdslunden,
där han i ångest ber,
i mörka midnattsstunden
sej själv till offer ger.
Till paradis...
4. Han ingen av oss glömmer,
han villigt tar på sej
de synder oss fördömer,
att frälsa dej och mej.
Till paradis...
5. De sköna himlens dräkter
så dyrt han köpte då
åt alla folk och släkter
som inför Gud ska stå.
Till paradis...
6. Kom, syskon, låt oss dröja
i tro vid korsets stam,
i andakt blicken höja
mot Frälsaren, Guds Lamm!
Till paradis...
7. Vi bara så kan lära
den evigt nya sång
till Guds och Lammets ära,
som sjungs hos Gud en gång.
Han allt för oss fullbordat har,
men en smärtornas väg det var.
Etiketter:
Anders Gerdmar,
Skärtorsdagen,
Ulla Karlsson
lördag 23 mars 2013
Bachs passioner - Kristi lidandes historia
Påskvänner!
Visserligen är det i år Markusevangeliets version vi följer, men den här "Pedagogiska Matteuspassionen" (med svensk text) kan verkligen användas alla år! Fantastiskt samarbete mellan Matteus och "den femte evangelisten"! Soli Deo Gloria!
Här har ni förresten Kristi lidandes historia i Bugenhagens "kompilation" eller synopsis från de fyra evangelierna (med text från Svenska Folkbibeln). Lämplig när man ska sätta ihop s.k. påskspel. Liksom när man vill meditera kring "totalbilden". (Även om varje evangelists fokus och speciella budskap är värdefullt, som Anders Sjöberg brukar framhålla).
Och, återigen, här finns några passions- och påskpsalmer.
En god och Stilla vecka tillönskas er alla!
Nu är fred och harmoni.
"Hosianna!" sjunger vi.
Ja, men bakom hyllningsglansen
skymtar ändå törnekransen.
Bredda mantlar, fagra tal
döljer inte dödens kval.
Ändå du av glädje lyser,
kärlek till oss alla hyser.
Visserligen är det i år Markusevangeliets version vi följer, men den här "Pedagogiska Matteuspassionen" (med svensk text) kan verkligen användas alla år! Fantastiskt samarbete mellan Matteus och "den femte evangelisten"! Soli Deo Gloria!
Här har ni förresten Kristi lidandes historia i Bugenhagens "kompilation" eller synopsis från de fyra evangelierna (med text från Svenska Folkbibeln). Lämplig när man ska sätta ihop s.k. påskspel. Liksom när man vill meditera kring "totalbilden". (Även om varje evangelists fokus och speciella budskap är värdefullt, som Anders Sjöberg brukar framhålla).
Och, återigen, här finns några passions- och påskpsalmer.
En god och Stilla vecka tillönskas er alla!
Nu är fred och harmoni.
"Hosianna!" sjunger vi.
Ja, men bakom hyllningsglansen
skymtar ändå törnekransen.
Bredda mantlar, fagra tal
döljer inte dödens kval.
Ändå du av glädje lyser,
kärlek till oss alla hyser.
Etiketter:
Kristi lidandes historia,
Matteuspassionen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)