Påskvänner!
Jag har ju med Gunvor Vennberg i blogglistan till höger, men nu måste jag bara få länka ordentligt till det hon skriver om Tid som bön. Och själv träffad inser jag att det är tid att koppla ner, om än jag inte har Gabriel Fjellanders fina app i mobiltelefonen... Jag far ut och åker 200-metersskidspåret på allmänningen med lillpojken och "kopplar upp" vår Herre under tiden - också en form av meditation. Före kvällens "soppa och sinnesro-gudstjänst".
Ta tid till att bedja, sök stillhet och ro.
I Frälsarens närhet du alltid ska bo.
När tillvaron uppfylls av stress och av strid,
sök vila hos Jesus. Han själv är din frid.
tisdag 14 februari 2012
Jag tror jag dör...
Påskvänner!
Nä, så lätt ger jag inte upp, men "Borgerlig Samling" som "ny" nomineringsgrupp - tjoflöjt! Det är ju precis lika dumt som om Socialdemokraterna först drog sej ur kyrkovalet (ja, gör det snälla!) och sedan dök upp igen som gubben i lådan under namnet "Socialistisk samling!" Äsch, släpp dom där politiska kategorierna, kära förtroendevalda - det är en kyrka ni förväntas engagera er i, inte i nån filial av statsapparaten! Hellre nomineringsgrupper som "Liberalteologiska förbundet" och "Skrifttrogna stötar" - men ännu mycket hellre EFS, förstås!!! - än dessa förbenade lämningar av statskyrkotiden.
Jag tror jag måste citera mej själv från kommentarsfältet i Kyrkans Tidning:
Guds kyrka, fri från världens makt,
består i alla tider.
Lik Herren, avklädd jordisk makt,
hon segrar när hon lider.
Nä, så lätt ger jag inte upp, men "Borgerlig Samling" som "ny" nomineringsgrupp - tjoflöjt! Det är ju precis lika dumt som om Socialdemokraterna först drog sej ur kyrkovalet (ja, gör det snälla!) och sedan dök upp igen som gubben i lådan under namnet "Socialistisk samling!" Äsch, släpp dom där politiska kategorierna, kära förtroendevalda - det är en kyrka ni förväntas engagera er i, inte i nån filial av statsapparaten! Hellre nomineringsgrupper som "Liberalteologiska förbundet" och "Skrifttrogna stötar" - men ännu mycket hellre EFS, förstås!!! - än dessa förbenade lämningar av statskyrkotiden.
Jag tror jag måste citera mej själv från kommentarsfältet i Kyrkans Tidning:
"Borgerlig"!!!! Och vilken relevans har detta ökänt politiska begrepp i en kristen kyrka??? Det är ju lika enfaldigt som om man i hustruns missionsförsamling skulle agitera för att ombudet till GF-kyrkans konferens i Linköping bör vara just borgerligt! Vad har det för relevans i andliga frågor? Jag kan dra noll slutsatser om en persons kyrkosyn av att höra att hon är socialdemokrat eller "borgerlig". (Men jag förstår att man inte kunde välja "Kyrklig Samling" - för det är ju upptaget!).
Äsch, moderater och centerpartister och sossar (samt Fiskare, Viskare och Krrrrr): Lägg av - lägg ner! Det finns tre bra nomineringsgrupper som företräder mest hela det kyrkoideologiska fältet att engagera sej i: Öppen kyrka, Posk och Frimodig kyrka. (Jag hoppas att även EFS väljer att ställa upp som nomineringsgrupp). Isolera Sverigedemokraternas Fädernas kyrka - som också är djupt obehöriga - och dra er ut före kyrkovalet 2013!
Reclaim the church! Reformation 2017!
Guds kyrka, fri från världens makt,
består i alla tider.
Lik Herren, avklädd jordisk makt,
hon segrar när hon lider.
Etiketter:
Borgerlig samling,
Kyrkans Tidning,
Moderaterna
måndag 13 februari 2012
Det brustna hjärtat
Påskvänner!
Urban Thoms skriver så fint i Dagen om Whitney Houston (1963-2012) och hennes brustna hjärta. Läs och berörs. R.I.P. Det är så mycket som verkar gå tragiskt snett i hennes liv, vid sidan av alla obetalbara succéer som vi inte heller ska glömma (vilken röst!). Är det framgångens pris, kan man undra ibland, när man ser andra deformerade världsstjärnor...
Samtidigt har vi ju alla - förutom kanske "One moment in time"? - våra sprickor och mer eller mindre hemliga tragedier. Och ingen av oss har något hopp inför evigheten förutom det som mennonitkören sjunger så himmelskt vackert om här nedan. Finns det hopp för Andreas Holmberg finns det hopp för Whitney Houston (R.I.P.). Och för dej som hör det här:
Urban Thoms skriver så fint i Dagen om Whitney Houston (1963-2012) och hennes brustna hjärta. Läs och berörs. R.I.P. Det är så mycket som verkar gå tragiskt snett i hennes liv, vid sidan av alla obetalbara succéer som vi inte heller ska glömma (vilken röst!). Är det framgångens pris, kan man undra ibland, när man ser andra deformerade världsstjärnor...
Samtidigt har vi ju alla - förutom kanske "One moment in time"? - våra sprickor och mer eller mindre hemliga tragedier. Och ingen av oss har något hopp inför evigheten förutom det som mennonitkören sjunger så himmelskt vackert om här nedan. Finns det hopp för Andreas Holmberg finns det hopp för Whitney Houston (R.I.P.). Och för dej som hör det här:
Två utmaningar så här under "Reformationsdagsveckan"
Påskvänner!
Två utmaningar så här i "reformationsdagsveckan" når oss via tidningen Världen idag från Ulf Ekman och Stefan Gustavsson. Bibelläsningen och det äktenskapliga samlivet - hur är läget? En utmaning för alla oss gifta och särskilt för oss som har barn. En utmaning till re-formation.
Han väcker var morgon mitt öra
att lyssna på lärjungasätt.
Han väcker mej upp till att höra
det ord som ska leda mej rätt.
Två utmaningar så här i "reformationsdagsveckan" når oss via tidningen Världen idag från Ulf Ekman och Stefan Gustavsson. Bibelläsningen och det äktenskapliga samlivet - hur är läget? En utmaning för alla oss gifta och särskilt för oss som har barn. En utmaning till re-formation.
Han väcker var morgon mitt öra
att lyssna på lärjungasätt.
Han väcker mej upp till att höra
det ord som ska leda mej rätt.
Etiketter:
Bibelläsning,
Reformation,
Stefan Gustavsson,
Ulf Ekman,
Äktenskapet
söndag 12 februari 2012
Betty Ehrenborg predikar på Sexagesima
Betty Ehrenborg - tillsammans med Amelie von Braun och Per Palmqvist söndagsskolpionjär i vårt land - får predika för oss i dag på Guds ords särskilda söndag. Och leda oss i bön.
1. Jag var den trampade vägen,
1. Jag var den trampade vägen,
där såningsmannen god
gick fram, barmhärtig och trägen
och sådde med tålamod.
2. De små, den många förhinder
förstörde sådden skön.
De borttog ordet ur hjärtat,
som fåglarna plockar frön.
3. Jag var den steniga marken,
jag hörde ordet glad,
men när det kostade smärta
jag snart mej den undanbad.
4. Ty hjärtat lät sej ej krossas
av Herrens heliga lag.
Blott ytligt ville det fröjdas
åt frälsningens klara dag.
5. Jag var det törniga snåret.
Vid ordets rikedom all
mitt hjärta ville sej dela
åt Kristus och Belial.
6. De tunga, jordiska sorger
och världslig lustas brand
förkvävde gyllene axet
som knoppats i hjärtats land.
7. Men du har ännu ej tröttnat,
du trogne såningsman!
Du kommer än till det hjärta
där du sådan otack fann.
8. Så ge mej nåd att behålla
din gåva, Herre god,
ta till mej ordet och bära
dess frukter i tålamod.
Etiketter:
Betty Ehrenborg-Posse,
Sexagesima
fredag 10 februari 2012
Vad som behöver fullkomnas
Påskvänner!
En hälsning från biskop Franzén inför Reformationssöndagen:
Guds ord förändras ej. Vad Kristus lärde
behöver ej fullkomnas, blott förstås.
Kan någon konst förhöja pärlans värde?
Då hon skall slipas, hon blott sönderslås.
Infattas må hon dock av mänskohanden,
och tydas må Guds ord av mänskovett:
Men icke så, att det förlorar anden,
som ger det liv, som det sitt ursprung gett.
Om hon berövas allt det himlaburna,
vad blir vår religion? Jo, lik den sten,
där alla dagens timmar äro skurna,
när den blir flyttad undan solens sken.
Fullkomna dina verktyg och din prövning,
du stolta vishet! — Gå så långt du kan
med dina synglas, med din tankeövning
och med den insikt, du i sekler vann.
Med din oktant tag höjden utav polen,
och med ditt prisma ljusets strålar klyv.
Men att du kan fullkomna själva solen,
med sådant anspråk dig ej dårligt yv!
En hälsning från biskop Franzén inför Reformationssöndagen:
Guds ord förändras ej. Vad Kristus lärde
behöver ej fullkomnas, blott förstås.
Kan någon konst förhöja pärlans värde?
Då hon skall slipas, hon blott sönderslås.
Infattas må hon dock av mänskohanden,
och tydas må Guds ord av mänskovett:
Men icke så, att det förlorar anden,
som ger det liv, som det sitt ursprung gett.
Om hon berövas allt det himlaburna,
vad blir vår religion? Jo, lik den sten,
där alla dagens timmar äro skurna,
när den blir flyttad undan solens sken.
Fullkomna dina verktyg och din prövning,
du stolta vishet! — Gå så långt du kan
med dina synglas, med din tankeövning
och med den insikt, du i sekler vann.
Med din oktant tag höjden utav polen,
och med ditt prisma ljusets strålar klyv.
Men att du kan fullkomna själva solen,
med sådant anspråk dig ej dårligt yv!
onsdag 8 februari 2012
Förbereder kyrkoledningen ny reträtt?
Queeraktivisten Lukas Romson har genom ett blogginlägg från den 24 januari uppmärksammat mej på att Sveriges största ideella organisation, Svenska kyrkan, med dagens nyspråk är anhängare av tvångssteriliseringar (jfr Maciej Zarembas bok "De rena och de andra" från 1999), ja, t.o.m. av tvångskastreringar enligt Kyrkostyrelsens remissvar från 2007!
På den tiden (2007) trodde Svenska kyrkan alltså fortfarande inte att män kunde föda barn (alltså att någon kan vara far till barnet den föder), men fem år är ju en evighet i de här sammanhangen och man kan väl misstänka att ärkebiskopen - kyrkans egen Juholt - ligger startklar för en reträtt. Nu när Svenska kyrkan sedan 2009 officiellt hävdar att det inte finns någon speciell vits med att ha en mamma. Vilket ju passar som hand i handske med dogmen att även män kan föda barn, jfr Bitte Assarmos artikel Svenskarna har tappat kontakten med verkligheten.
För ÄB kan väl ändå inte tänka sej att den här gången kunna hålla emot när den riksdagsmajoritet som har majoritet även i kyrkomötet hävdar att män visst kan föda barn? (En del män i alla fall). I så fall borde väl han, biskopsmötet och kyrkostyrelsen för länge sen ha trätt upp på Kristdemokraternas sida i debatten? Har han tur hinner han - tack vare KD:s fördröjande aktiviteter i regeringen - avgå med pension innan frågan om queergnosticismens definitiva genomförande kommer upp i kyrkomötet...
Etiketter:
Kyrkostyrelsen,
Könstillhörighet,
Lukas Romson,
Ärkebiskopen
Det stora i det lilla
Påskvänner!
Härligt att Jonas Helgesson är ny krönikör i Dagen! Läs och njut!
Glad att få leva, att bara få finnas
i denna Guds sällsamma värld,
glad att få känna hur livet fungerar...
Härligt att Jonas Helgesson är ny krönikör i Dagen! Läs och njut!
Glad att få leva, att bara få finnas
i denna Guds sällsamma värld,
glad att få känna hur livet fungerar...
Förbereder kyrkoledningen ny reträtt?
Queeraktivisten Lukas Romson har genom ett blogginlägg från den 24 januari uppmärksammat mej på att Sveriges största ideella organisation, Svenska kyrkan, med dagens nyspråk är anhängare av tvångssteriliseringar (jfr Maciej Zarembas bok "De rena och de andra" från 1999), ja, t.o.m. av tvångskastreringar enligt Kyrkostyrelsens remissvar från 2007!
På den tiden (2007) trodde Svenska kyrkan alltså fortfarande inte att män kunde föda barn (alltså att någon kan vara far till barnet den föder), men fem år är ju en evighet i de här sammanhangen och man kan väl misstänka att ärkebiskopen - kyrkans egen Juholt - ligger startklar för en reträtt. Nu när Svenska kyrkan sedan 2009 officiellt hävdar att det inte finns någon speciell vits med att ha en mamma. Vilket ju passar som hand i handske med dogmen att även män kan föda barn, jfr Bitte Assarmos artikel Svenskarna har tappat kontakten med verkligheten.
För ÄB kan väl ändå inte tänka sej att den här gången kunna hålla emot när den riksdagsmajoritet som har majoritet även i kyrkomötet hävdar att män visst kan föda barn? (En del män i alla fall). I så fall borde väl han, biskopsmötet och kyrkostyrelsen för länge sen ha trätt upp på Kristdemokraternas sida i debatten? Har han tur hinner han - tack vare KD:s fördröjande aktiviteter i regeringen - avgå med pension innan frågan om queergnosticismens definitiva genomförande kommer upp i kyrkomötet...
På den tiden (2007) trodde Svenska kyrkan alltså fortfarande inte att män kunde föda barn (alltså att någon kan vara far till barnet den föder), men fem år är ju en evighet i de här sammanhangen och man kan väl misstänka att ärkebiskopen - kyrkans egen Juholt - ligger startklar för en reträtt. Nu när Svenska kyrkan sedan 2009 officiellt hävdar att det inte finns någon speciell vits med att ha en mamma. Vilket ju passar som hand i handske med dogmen att även män kan föda barn, jfr Bitte Assarmos artikel Svenskarna har tappat kontakten med verkligheten.
För ÄB kan väl ändå inte tänka sej att den här gången kunna hålla emot när den riksdagsmajoritet som har majoritet även i kyrkomötet hävdar att män visst kan föda barn? (En del män i alla fall). I så fall borde väl han, biskopsmötet och kyrkostyrelsen för länge sen ha trätt upp på Kristdemokraternas sida i debatten? Har han tur hinner han - tack vare KD:s fördröjande aktiviteter i regeringen - avgå med pension innan frågan om queergnosticismens definitiva genomförande kommer upp i kyrkomötet...
Etiketter:
Lukas Romson,
Queerretorik,
Svenska kyrkan
måndag 6 februari 2012
Fin helg i Njutånger
Påskvänner!
Det är ganska roligt med EFS i Njutånger. Inte jättemånga medlemmar, men två kyrksalar, dels inne i byn och dels på Brogården. Och framför allt en mycket go´ och välkomnande bönhusatmosfär, som kom det 40-talet besökande till del nu i helgen. Då kom Lars-Göran Sundberg från Johannelund med sex elever: ett par präst- och ett par diakonkandidater + ett par som ännu inte visste vad det skulle bli av dem ;o). Men Kjell Kroon ledde en dryg timmes utfrågning med den äran, och de sex eleverna både presenterade sej väl och gav intressanta svar på de kluriga frågorna, t.ex. "Vad är en församling?"
Efter en underbar julbordsliknande middag (tack kära vänner för stek och gratäng och sallad) och kaffe blev det lovsångsgudstjänst med vittnesbörd av ungdomarna. (Jag kommer nog mest ihåg Kims härliga sång på finska till mobiltelefonens symfoniorkester).
På söndagen ledde ungdomarna även högmässan i Njutångers 1200-talskyrka tillsammans med prästen Arne Selander. Både predikan - bl.a. om Jesus´ sanna gudomlighet - och förbön och lovsång och textläsning höll de i. Det rannsakande skriftermålet hölls dock av Carl Olof Rosenius (jo det är sant, läs det själva här liksom högläsaren Arne gjorde!). Och själv fick jag spela orgel till några psalmer och liturgiska sånger.
Som postludium sjöng gästerna tillsammans Ingemar Johanssons "Alltid på väg":
Efteråt serverades en underbar köttfärssoppa i S:t Olofs-gården (tack Monica!) och hade jag varit lite snabbare i vändningarna hade vi sjungit nedanstående bibelvisa till avslutning. Men Johannelundseleverna hade en lång resa till Uppsala framför sej och ville ta vara på dagsljuset. Så jag vidarebefordrar versen så här istället:
//: Låt oss vandra i ljuset liksom han är ljus,
vandra i Guds ljus ://
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds kärleks ljus.
Det är ganska roligt med EFS i Njutånger. Inte jättemånga medlemmar, men två kyrksalar, dels inne i byn och dels på Brogården. Och framför allt en mycket go´ och välkomnande bönhusatmosfär, som kom det 40-talet besökande till del nu i helgen. Då kom Lars-Göran Sundberg från Johannelund med sex elever: ett par präst- och ett par diakonkandidater + ett par som ännu inte visste vad det skulle bli av dem ;o). Men Kjell Kroon ledde en dryg timmes utfrågning med den äran, och de sex eleverna både presenterade sej väl och gav intressanta svar på de kluriga frågorna, t.ex. "Vad är en församling?"
Efter en underbar julbordsliknande middag (tack kära vänner för stek och gratäng och sallad) och kaffe blev det lovsångsgudstjänst med vittnesbörd av ungdomarna. (Jag kommer nog mest ihåg Kims härliga sång på finska till mobiltelefonens symfoniorkester).
På söndagen ledde ungdomarna även högmässan i Njutångers 1200-talskyrka tillsammans med prästen Arne Selander. Både predikan - bl.a. om Jesus´ sanna gudomlighet - och förbön och lovsång och textläsning höll de i. Det rannsakande skriftermålet hölls dock av Carl Olof Rosenius (jo det är sant, läs det själva här liksom högläsaren Arne gjorde!). Och själv fick jag spela orgel till några psalmer och liturgiska sånger.
Som postludium sjöng gästerna tillsammans Ingemar Johanssons "Alltid på väg":
Efteråt serverades en underbar köttfärssoppa i S:t Olofs-gården (tack Monica!) och hade jag varit lite snabbare i vändningarna hade vi sjungit nedanstående bibelvisa till avslutning. Men Johannelundseleverna hade en lång resa till Uppsala framför sej och ville ta vara på dagsljuset. Så jag vidarebefordrar versen så här istället:
//: Låt oss vandra i ljuset liksom han är ljus,
vandra i Guds ljus ://
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds kärleks ljus.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)