Pilgrimsvandrare på väg

Påskvänner!

Så har jag då skickat iväg min fru och ett 15-tal andra deltagare på pilgrimsvandring mellan Vevlingestrand i Bollnäs och Segersta kyrka. Det är en vandring på omkring 20 kilometer, och den beräknas ta hela dagen, andakter och måltidsraster inberäknade. Vid helgsmålstid ikväll blir det pilgrimsmässa i Segersta kyrka, vars komminister Magnus deltar i vandringen.

Jag och barnen var med vid morgonsamlingen i Vevlinge kl. 8.30 i morse. Vi ska även betjäna med lunch i Bäckänge missionshus klockan 1, så det är snart dags att fara dit. Återkommer med erfarenheter från dagen! Jag tror som sagt att pilgrimsvandringar är ett utmärkt hjälpmedel för andlig utveckling - när de genomsyras av Bibelns ord och gemenskap i bön, sång, tystnad och samtal.

Idag har vi t.o.m. en luthersk helgongrav vid målet: Svegs Märta (1829-1920), eller Märta Jansson som hon egentligen hette, ligger begravd alldeles utanför kyrkans sakristia. "Ett undantag i Guds rike", kallade Carl Olof Rosenius henne. Jag ska berätta mer om henne senare.

O hur saligt att få vandra
hemåt vid vår Faders hand!

Kristet tält på Bollnäs höstmarknad

Påskvänner!

Det första hösttecknet har kommit till Bollnäs - höstmarknaden har dragit igång! (Höst 8-10 augusti! Det måste vara rekord!). Och i år finns ett Jesustält med på marknadsgatan. Det gillar jag - i princip. Det är bra att kyrkorna syns på stan och jag har gärna deltagit i arrangemang på Brotorget. Att det sedan ligger framme en massa konstig svärmisk litteratur (den där Don Piper som var 90 minuter i himlen har nu efterföljts av en som var typ 30 minuter i helvetet) i Jesustältet har jag dock personligen väldigt svårt för och aktualiserar på sitt sätt hela kristen-samverkanproblemet.

Om vi t.ex. verkligen vill att Svenska kyrkan lika väl som Livets Ord, ja, alla som kallar sej kristna ska delta i Jesusmanifestationen - ja, då måste vi också acceptera att det jag brukar kalla pride-evangelium och mycket annat tvivelaktigt gods (alltifrån liberalteologi till svärmisk framgångsteologi) gör sej gällande på olika sätt. Eftersom principen för manifestationen är att vara "positiv" kan det ju bli svårt att avgränsa sej mot falska jesusbilder inom kyrkorna. Eller hur?

Jag vill inte vara onödigt negativ, men jag ser riskerna. Ändå är jag beredd att acceptera - och delta i - en ny Jesusmanifestation med ännu bredare uppslutning än i år. Det handlar ju inte om församlingsgemenskap utan om att sätta Jesus och sanningsfrågan i fokus. (Vilket ju t.o.m. ateister som t.ex. Lena Andersson och Christer Sturmark kan bidra till). Och jag hoppas och tror att det bibliska budskapet om honom kommer att dominera också i kommande Jesusmanifestationer, eftersom engagemanget för att evangelisera nog ändå förblir starkast där förtroendet för bibelns evangelium är störst.

Ditt ord vill jag bekänna och göra vad du sagt,
ej vika eller rädas för någon världslig makt,
ej genom ord och handling mig draga bort ifrån
din levande församling och Jesus Krist, din Son.

Du ska inte binda munnen till på oxen som tröskar

Påskvänner!

Har just hittat igen en obetald faktura till Din bok i Göteborg. Den gällde andra delen av söndagsskolmaterialet På Väg. Jag skäms och ska genast betala.

Men är kristna sämre på att betala räkningar - eller kräva in betalningar? (Man började ju onekligen undra i samband med alla turer kring församlingen Karisma). Det är klart oroväckande att den kristne ståuppkomikern Mackan Andersson haft så svårt att få betalt för ett uppträdande i vintras inför hundratals konfirmander. Man tycker ju att Sensus - av alla organisationer - borde kunna föregå med gott exempel.

"Du ska inte binda munnen till på oxen som tröskar" står det ju i Gamla Testamentet. Och enligt Paulus gäller detta även förkunnare. Rimligen då också kristna ståuppkomiker. Anser man dem inte förtjänta av rimlig ersättning - i tid! - bör man naturligtvis inte anlita deras tjänster.

Apropå det som ursäktande brukar kallas "slarv" men som i realiteten lätt urartar till "stöld" tar jag personligen åt mej orden hos Paulus om hur man inte bör leva "utan ordning". Livet är kanske för kort för att levas dammfritt (och "hellre lite skit i hörnen än ett rent..."). Men med en lätt travesti på bibelorden om den som inte vill arbeta skulle man kunna säga att "den som inte betalar - och betalar i tid - ska inte heller köpa".

Gud, låt ditt ord i mitt liv få råda,
att andra där din kärlek kan se.
Gud, låt ditt ord i mitt liv få råda,
då kan din vilja ske.

Tillbaka på fastlandet

Påskvänner!

Trots både regn och storm (familjen Holmberg på cykelsemester...) hade vi en fin vecka på Åland. Värsta ovädersdagen tog vi betäckning på Kastelholms slott. Och i onsdags sken solen på eftermiddagen, när vi cyklade runt Finlands minsta kommun Sottunga (120 invånare ca).

Återkommer med kommentarer och reflektioner när vi hunnit "landa".

En gång var det nära till gråten
när vågorna slog över båten
men Jesus var med och han tystade ned
hela stormen med bara tre ord.
Alls inga bekymmer nu gör dej,
din Fader i himmelen hör dej.
Han ger mycket mer än du hoppas och ber,
han vet om dej och tänker på dej.

300 veckoläsare - nu drar jag till Åland

Påskvänner!

Just när "EFS idag" enligt Bloggtoppen för första gången nått över 300 besök på en vecka (räkneverket nollställs natten mot måndag) överger jag denna trogna läsekrets för cykel- och båtluffarsemester på Åland. Eftersom jag inte vet hur det är med uppkopplingsmöjligheter - eller blogglust - under dessa dagar i havsbandet, flaggar jag härmed för att det kanske inte blir något skrivet på denna blogg förrän nästa helg, då vi återvänt till Hälsingland.

Jag får kanske säga "på återseende"? Och medan jag är borta, kan ni ju passa på att kommentera lite extra - det är verkligen stimulerande med läsarkommentarer! Bloggen är er!

Skapelsemorgon - nu genom regnet,
havsbruset, vinden, Guds röst oss når.
Tack Gud för marken, skogarnas grönska,
varje ny morgon ny är din nåd.

K-G Larssons sommarblogg på Dagen

Påskvänner!

Jag har ju en liten ambition att "ligga i framkant" och tipsa om/kommentera EFS-anknutna saker så tidigt som möjligt. Ofta misslyckas jag förstås grovt, mycket beroende på att jag inte har hela överblicken. Inte ens allt här i Hälsingland har jag koll på - skulle naturligtvis ha skrivit om barnlägret på Brogården i Njutånger t.ex. Och ibland är jag bara sen - som t.ex. med länken till Patrullriks i Mjösjöliden. Nä, det är bara att acceptera, det går inte att ersätta EFS:s hemsida och Budis (om jag nu hade trott det ;o). Ni får ta bloggen för vad den är.

Med K-G Larssons sommarblogg på Dagen är det som med Patrullriks i Mjösjöliden - den pågår fortfarande men går mot sin avslutning. Så ni som inte har följt den under veckan har missat... NEJ! Det har ni inte! Det kanske t.o.m. är en fördel att kolla in sommarbloggen nu när (i stort sett) alla inlägg är skrivna. K-G lägger ut texten ganska rejält om sitt förhållande till Svenska kyrkan resp. pingstkyrkan.

Mycket är tankeväckande. Annat är bara dumt - som t.ex. påståendet att vi nu(!) vet att man inte kan lämna Svenska kyrkan och fortfarande vara präst i Svenska kyrkan!!! Vad trodde människan egentligen? Sen har han ju alldeles rätt i att man kan fara ungefär hur bortitok som helst läromässigt (bortsett från ämbets- och dopfrågan då kanske) utan att fördenskull mista kappa och krage.

Nåväl - bloggen har både sitt uppbyggelse- och underhållningsvärde. Jag hajade till inför följande CV: först 33 år uppe i norr (Kiruna kanske), sedan 1 år i Skellefte, några viktiga år i Hortlax, 25 år i Övik och 7 år i Alingsås. Hur gammal är karln egentligen? Sen förstod jag (faktiskt!) att han räknade bl.a. Övik till "norr" - och som bollnäsbo kan jag numera begripa det. (Under min uppväxt i Lule var det stört omöjligt).

Led oss alltmer, o Jesus, i ordet in,
och öppna våra ögon för nåden din.
Det djup av idel kärlek som bor i dig
låt över varje hjärta få gjuta sig.

Herrens nåd är var morgon ny

Påskvänner!

När nordanvinden sveper över landet med moln och kyla kan det kännas lite komiskt att öva på kyrkoherdens psalmförslag inför gudstjänsten i morgon (jag varnade honom faktiskt för det söndagsväder jag sett på femdygnsprognosen). "Över berg och dal som en mjuk koral / drar sommarn över vårt land" och "Nu är det härligt att leva / nu är det tid för musik" kan ju kännas lite malplacerade en sån här gång, ungefär som "En vänlig grönskas rika dräkt" vissa pingstar i Lule.

Men vi kör väl så här om jag inte får kontraorder. Sommar är det ju fortfarande, och visst är det härligt att leva, också när tillståndet i världen och kyrkan kan tyckas kritiskt. Och, som pappa brukade sjunga även ovanligt dystra måndagsmorgnar:

Herrens nåd är var morgon ny,
varför skulle vi sörja?
Jordens skuggor, hur snart de fly,
må vår lovsång då börja:
Pris ske Gud, vi mot målet ila,
Jesus följer oss trofast än idag,
bjuder här allt Guds välbehag
och därhemma sin vila.

Kuria till Uppsala?

Påskvänner!

På sin blogg gör Budis´ chefredaktör den 31 juli ett intressant inlägg om behovet av en läronämnd i Svenska kyrkan värd namnet. Under rubriken "Kuria till Uppsala" diskuterar hon bekännelsekyrkor vs bekännarekyrkor, och konstaterar att bekännelsekyrkor (som Svenska kyrkan och romersk-katolska kyrkan) rimligen borde vårda sej om sin bekännelse.

Så sant. Svenska kyrkans läronämnd godkänner dock ungefär vilka läror som helst - det som brukar vålla uppståndelse är om någon döper om sej (hur var det nu med K-G Larsson förresten, varför är det en hemlis om han blivit omdöpt eller ej?) eller, framför allt, om någon har svårt att acceptera ordningen med kvinnliga präster. Övriga avvikelser från den lutherska bekännelsen eller kyrkliga ordningen brukar inte beivras särskilt starkt, och är man biskop eller ärkebiskop får man säga ungefär vad som helst.

Det är som när norska kyrkomötet 1957 karaktäriserade Hamarbiskopen Kristian Schjelderups förnekande av den eviga fördömelsen som "avvikande från bekännelsen men på en punkt som inte var central och därför inte föranledde någon åtgärd". (Han hade angripit Ole Hallesbys radiopredikan 1953 och därmed initierat den s.k. "helvetesstriden"). Visserligen brukar läran om rättfärdiggörelsen framställas som den Centrala lutherska läran, men hur man - liksom i vår kyrka i dag f.ö. - kunde framställa det som att det inte är så centralt vad kyrkan lär om vårt eviga öde, ja, det kommer jag nog aldrig att begripa. ("Sicken petitess?").

Å andra sidan vill vi väl inte tillbaka till den lutherska "ortodoxismens" ständiga makt- och ordstrider för 400 år sedan. Det är onekligen viktigt att omdömesgilla personer sitter i läronämnden/"kurian" - men t.ex. romersk-katolska kyrkans läromedvetenhet innebär ju inte att den sparkar ut tvivlande medlemmar, bara att den har hyfsad koll på vad dess präster lär och förkunnar. Och det skulle Svenska kyrkan också ha haft bättre koll på under 1900-talet. Så hade läget i biskopsmöte och läronämnd varit mindre pinsamt idag. Några har helt enkelt varit för lite vaksamma och trogna mot bekännelsen i ett tidigare skede. (Varför bekännelsen inte har reviderats allt eftersom kyrkan i praktiken antagit nya läror kommer jag aldrig att begripa. Ser man den som ett rent historiskt dokument förlorar den ju all praktiskt relevans. Själv vill jag ha bort läran om påven som antikrist och några tveksamma tolkningar av enskilda bibelverser, men annars är jag nöjd).

Det kan verka hyggligt att vara tolerant mot allt möjligt, men allt man tolererar och släpper fram bland präster på lägre nivå får man också vara beredd att acceptera på högsta nivå (som dominerande lära). Det man inte vill att Svenska kyrkans ledning ska tro, lära och förkunna får man inte tillåta någon präst på lokal nivå att tro, lära och förkunna. För också små frön sprider sej lätt. Den insikten och inställningen har ju Svenska kyrkans ledning faktiskt nått till sist - gentemot motståndare till ordningen med kvinnliga präster...

Med dig vår kyrka väl består
när hon för dig vill strida.
Av dig välsignelse hon får,
ej minst när hon får lida.
Så giv oss kraft i kyrkans famn,
lär oss bekänna rätt ditt namn.
Väck upp vårt folk och kalla
till helig tjänst oss alla.

Scouternas vecka - Patrullriks i Mjösjöliden pågår

Påskvänner!

Denna vecka är EFS-scouternas vecka! Jag har påmint om den förut, men mitt i allt grubbel över hur man som EFS-are och s.k. lutheran ska förhålla sej till olika typer av regnbågsrörelser och -festivaler är det ju en lisa för själen att få göra en virtuell utflykt till Patrullriks i norrbottniska Mjösjöliden. Jag tror inte att det förekommer några svårartade konflikter inom EFS om värdet av detta arrangemang. Och det är ju skönt bara det! (Därmed inte sagt att alla bra arrangemang måste vara okontroversiella).

Mina tre barn är snart i scoutåldern (nyingålder åtminstone) och både de och jag ser fram emot många roliga hajker. Det blir lätt för mycket innesittande både för barn och vuxna, och vi behöver verkligen hjälpa varandra att ta oss ut. Både "i denna ljuva sommartid" och mer utrustningskrävande årstider. T.ex. utomhussöndagsskolan i Furubergskyrkan i Munksund (samarbetskyrka EFS/Pite lands) tycker jag är ett stort föredöme i det avseendet.

Den här veckan är det Mjösjöliden som gäller för EFS-scouter, alltså. Trots svåra tågförseningar kom alla scouter fram till slut och en härlig vecka i sol och värme kunde ta sin början (lite svalare nu mot slutet). Missa inte den härliga kortfilmen Nu drar vi igång - tonår på Mjösjöliden 2008 med den skenbara bryggkollapsen. Eller den sköna lägertidningen Sulan!

Herre, din Son var en timmerman,
välsigna alla som bygger!
Vinden blåste och solen brann.
Yxan låg i hans breda hand.
Bördor bar han på ryggen.
Bördor bar han på ryggen.

Jesus var med i ett arbetslag
av galileiska bröder,
slet och sjöng och tog hårda tag.
Gud, välsigna vår arbetsdag
och det dagliga brödet,
och det dagliga brödet.

Regnbågsrörelsernas vecka

Påskvänner!

Så har vi gått in i augusti. Ännu någon dag består högsommarvärmen här i Bollnäs, men till helgen kommer nordliga vindar farande (de nådde bror i Kiruna redan igår).

Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite lustigt att två så olika och varandra ogillande regnbågsrörelser som HBTQI-rörelsen och Livets Ord har sin stora festival samma sommarvecka. Dessutom har båda festivalerna Europabeteckning.

Några Livets Ord-flaggor lär dock inte Uppsala kommuns bussar köra omkring med - de har faktiskt nobbat även RFSL-flaggorna - men även om LO:s syn på homosexualitet och en del annat absolut kan och bör diskuteras står de faktiskt lika mycket som RFSL (vars syn på promiskuitet absolut kan och bör diskuteras) för alla människors lika värde. Ulf Ekman skrev en ledarartikel i LO-tidningen (nej inte det LO ;o) Magazinet med rubriken "Stoppa våldet mot homosexuella". Det hade inte varit ur vägen med fler ledarartiklar i Världen idag och Dagen - eller EFS:s Missionstidning Budbäraren - på det temat.

Som pastor Matthew Barnett (eller var det Carl-Henric Jaktlund) på Europafestivalen säger: När man ser Jesus kors, måste man även se dem vid hans sida.

Men gör vi det? Bl.a. apropå den andra festivalen...

[OBS för övertydlighetens skull (och man kan inte vara nog tydlig i dessa känsliga frågor): vi är ALLA som rövarna vid Jesus sida och erbjuds räddning av bara nåd. Poängen var inte att peka ut vissa som mer rövare än andra, poängen var att den som i andakt betraktar Jesus kors också får (eller bör få) de övriga korsen i vår värld i blickfånget. "Mina älskade, om Gud har älskat oss så, då är också vi skyldiga att älska varandra" (1 Joh. 4:11) Tillagt 1/8 2008].

Med Noa räddad ur sin ark
från stormigt hav till vårlig mark,
med Moses, lyft ur floden opp,
vi firar fest med nyfött hopp.