En av Lewi Pethrus´ finaste sånger är den här, med motiv från Höga Visan. Folk undrade om det var baptisterna han menade med "mina bröder" i sången, men den är knappast polemiskt menad. Själv associerar jag till Josef som ju hamnade riktigt illa till "vid sina bröders hjordar", men tolkningen är fri. Det här är i varje fall först och främst en sång om den gode herden.
Haffners ökända koralbok fyller 200 år i år. "Ett hot mot vår nationella tonkonst" kallades den av somliga. Haeffners vision var fyrstämmig församlingssång - ett ideal som väl bara förverkligats i Estland? - och för att lättare uppnå denna förenklade han koralerna melodimässigt. Stolpiga tyckte många att de blev, men harmoniken var erkänt fin och Johan Dillner i Östervåla både övade in koralerna med kyrkokör och församling OCH sålde det ensträngade instrumentet "psalmodikon" på något slags postorder, om jag förstår saken rätt - och så småningom sjöngs de nya koralversionerna in, inte minst i Efs- och Sionstonersammanhangen. Även om s k "dalakoraler" levde kvar vid sidan om s a s.
Haeffner hade inte komponerat särskilt många melodier själv i sin koralbok, bara ett par. Men den här koralen som vunnit burskap i vårt grannland Norge, till en advents- eller julpsalm från Danmark, visar att Haeffner kunde komponera riktigt fint och melodiöst. Att sedan norrmannen Odd Nordstoga gjorde en ännu mer populär melodi kan ju inte Haeffner lastas för (se nedan)! Texten är en uppmaning och en julbön (jfr Fil. 4:7) som väl även en Efs:are av idag stämmer in i?
1. Upp, gläd er alla, gläd er nu, ja, gläds åt julens glädjebud, i Herren Jesus gläd er! Och se hur nära himlen är, när han som håller världen kär i kött och blod sej kläder!
2. Betryck och bitterhet, försvinn! Guds glädje må vi släppa in, så att han glad får lyssna till hjärtats bön och tack och tro, ja, får hans glädje i oss bo ska sången aldrig tystna.
3. Gud, låt din frid, som högre är än vårt förstånd kan fatta här, vårt hjärta väl bevara i Kristus Jesus, så att vi kan få en jul med glädje i som aldrig bort ska fara!
Göran Stenlund hann ju faktiskt uppleva "Nya Psalmbokens" ankomst 1986 (jag är dock osäker på om han hann uppleva "Nya Segertoner" som kom 1988, samma år som han dog vid midsommartid).
En av de nytillkomna psalmerna där var "Halleluja, sjung om Jesus", en helt underbar psalm som går att sjunga året om, även om den passar bäst kring påsk och himmelsfärdsdag. Hör här:
Det behövs så klart - och finns! - mer nyskrivna sånger för församlingarnas barn- och ungdomsarbete. Men S:ta Linas välsignelse följer arbetet med barn och unga på gator och gränder, i slott som koja. Så här skrev hon en gång till lärare och föräldrar:
VID LÄRARE- OCH FÖRÄLDRAMÖTEN 1. Samla dem alla, samla dem alla, samla till Jesus de små! Samla dem in från gator och gränder, där de i mörker får gå. Samla till Jesus de små! 2. Samla dem alla, samla dem alla, samla till Jesus de små! Han dem ju söker, Herren, vår herde, ska du då likgiltig gå? Samla till Jesus de små! 3. Samla dem alla, samla dem alla, säg dem Guds frälsande ord! Säg dem att Jesus dog för oss alla, alla på hela vår jord. Säg dem Guds frälsande ord!
Göran Stenlund hann även sjunga in en del modernare andliga sånger. T ex Andrae Crouchs (1942-2015) klassiska "Min Gud tillhör äran" - alltid lika aktuell, oavsett om man valts in i "Hall of fame" eller ej:
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!