En sång av Charles Wesley i Tomas Boströms tolkning. Fin. Jag missade Tomas när han var i Järvsö Efs för några år sedan, men jag tycker att många av hans egna visor och inte minst "Ad populum", skivan med hans Wesley-tolkningar är alldeles underbara!
Vi hade kanske inte riktigt samma musiksmak, men vi jobbade för samma "koncern". Och vem berörs inte av inledningssången i gudstjänsten ovan, där stora och små, med brister och fel, vill samlas för att prisa vår Herre som är trofast och sann! Carin Hyving, jämnårig med min fru, lovsångsledare i Betel Runemo, är nu hemma hos Herren. I tacksamt minne bevarad här på jorden.
Gud välsigne maken Håcan (han med elgitarren) och deras tre barn. De är visserligen stora nu men saknaden efter Carin måste vara enorm. Jag kan inte ens tänka tanken att mista min Anna-Karin redan, även om vi tror på ett återseende. Döden är förfärlig. Men den är inte det sista.
Sången "En grind av kärlek står på glänt" som Tomas Boström sjunger (fritt efter Charles Wesley) och bibelordet "Bra gjort!" känns helt rätt i Carins fall. Frälsningen är helt av nåd, men det står om de saliga att "deras gärningar följer dem efter". Så tror jag att det är med Carin också. Inte minst med hennes sånger och böcker som vi har kvar.
Jag tänder ett ljus till hennes minne. Hon dog sista dagen med "vintertid" - och vårt hopp och vår tro är att den eviga sommartiden nu brutit in för henne. Den som aldrig hotas av någon "tidsomställning". (SvPs 324). Här fylls vi nu av sorg och saknad - "men så ska där ej vara / för glädjen bor hos Gud", som det står i en norsk psalm.
[Tillagt 21/2 2022: Ca 28.30 in i sändningen ovan sjunger Carin & c:o lite oväntat den gamla läsarsången "Var finner man ro under möda och strid? Hos Jesus, endast hos Jesus." "Var finnes det vatten som själen ger liv? Hos Jesus, endast hos Jesus?" Och med den triumferande sista versen: "Var samlas de blodtvagna skaror en gång? Hos Jesus, hemma hos Jesus. Då skola de sjunga sin jublande sång hos Jesus, evigt hos Jesus. Hos Jesus, hos Jesus, där trives min själ så osägligt väl. Det kan ej förklaras, det kan blott erfaras hur saligt det är hos Jesus."]
Själv är jag på konfirmandläger i närbelägna Undersviks stiftsgård. Det blir bl a högmässa kl 11 på söndag i Undersviks kyrka, där ungdomarna medverkar.
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!
Inlägg
