Lilla katekesen med utveckling är ett hjälpmedel som inte får glömmas bort

Påskvänner!

Bo Johanneryd skriver i SPT 10/18:

Vilka hjälpmedel står då till vårt förfogande, när det gäller dogmatiken? Att Lilla katekesen med 1878 års utveckling är ett hjälpmedel som inte får glömmas bort, vill jag gärna framhålla. Katekesutvecklingen ger ju med sin noggranna logiska uppbyggnad i 268 frågor och svar ett viktigt ramverk för den kristna trosläran, sådan vi möter den i vår tradition. För varje predikotillfälle eller undervisningstillfälle går det att finna stöd och sammanhang i några av katekesutvecklingens frågor och svar.

Roligt att Bo lyfter dogmatiken och trons innehåll - och den katekesutveckling som (i Per-Olof Sjögrens bearbetning) trycktes om på 1980-talet av EFS-förlaget! Och som, ytterligare bearbetad av mej, nu, tillsammans med Luthers lilla katekes, ligger ute på nätet. Intressant att Johanneryd menar att det alltid går att anknyta till några av katekesutvecklingens frågor och svar. Jag länkar ju, som ni sett, dit lite mer "mekaniskt" och betar av fråga för fråga. Det är ju också en möjlighet!

Katekesfråga 97: I vad bestod Guds avbild?

Luther om nattvarden

Påskvänner!



Så här en timme före högmässan kan det kanske passa att påminna både oss Efs-are och andra om orden i Martin Luthers företal till lilla katekesen (1529):

Slutligen vill de inte mer gå till nattvarden, nu när påvens tyranni är avskaffat, utan föraktar den. Det är nödvändigt att förmana dem i detta avseende, men på ett sådant sätt att vi inte tvingar någon till tron eller nattvarden eller ställer upp någon lag eller bestämd tid och plats, utan predikar så att de driver sej själva till nattvarden och liksom tvingar oss präster att ge dem sakramentet. Detta gör man på det sättet, att man säger till dem: Den som inte begär eller söker sakramentet åtminstone en eller kanske fyra gånger om året, om honom måste man befara att han föraktar sakramentet och inte är någon kristen, liksom den inte är någon kristen som inte tror evangeliet eller vill höra det. För Kristus sa inte "låt det vara" eller "förakta det", utan "så ofta ni dricker, gör det" o.s.v. Han vill att det verkligen ska göras och inte alldeles underlåtas och föraktas. "Gör det" säger han.

Men om någon inte sätter värde på sakramentet, är det ett tecken på att han ingen synd har, inget kött, ingen djävul, ingen värld, ingen död, ingen fara, inget helvete, det vill säga han tror inte på något sådant, även om han sitter upp till öronen i det och två gånger om är i djävulens våld. Tvärtom har han ingen nåd, inget liv, inget paradis, ingen himmel, ingen Kristus, ingen Gud och inget gott. För om han trodde att han hade så mycket ont och behövde så mycket gott, så skulle han inte överge sakramentet, där hjälp vinns mot så mycket ont och så mycket gott ges. Man skulle inte heller behöva tvinga honom med någon lag till sakramentet, utan han skulle själv ila till det, tvinga sej själv och nödga dej att ge honom sakramentet.

Till detta behöver du inte i detta stycke ställa upp någon lag som påven. Framställ bara tydligt vilken nytta och skada, nöd och hugnad, fara och hjälp som är förknippad med detta sakrament, så ska de väl komma utan ditt nödgande. Men om de inte kommer, så låt dem fara och säg dem, att de som inte aktar på eller känner sin stora nöd och Guds nådiga hjälp, de är i djävulens våld. Men om du inte allvarligt lägger fram detta eller om du gör en lag och ett gift av det, så är det ditt fel att de föraktar sakramentet. Hur skulle de kunna vara annat än tröga, om du sover eller tiger? Ge därför akt på detta, kyrkoherde och predikant! Vårt ämbete har nu blivit något annat än det var under påven. Det har nu blivit något allvarligt och frälsningsbringande. Därför är det nu förbundet med möda och arbete, fara och anfäktelse, därtill ringa lön och tack i världen. Men Kristus ska själv vara vår lön om vi arbetar troget. 

Härtill hjälpe oss all nåds Fader, vilken vare tack och lov i evighet genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Katekesfråga 11: Varför måste Guds lag uppenbaras i ordet?

Till reformationsminnet: Lilla katekesen med 1878 års katekesutveckling.

Påskvänner!

När katekesen för snart 100 år sedan (1919) togs bort från skolornas kristendomsundervisning, gladdes säkert många åt att slippa en massa utantillplugg. Men att den dessutom alltmer försvunnit ur Svenska kyrkans konfirmandundervisning har gjort en stor del av Sveriges kristenhet dogmatiskt ryggradslös och svenska folket generellt okunnigt om kristendomens elementa. Såväl missionsförbundare som Nils Frykman, som i motsats till P P Waldenström sa sej stämma in i varje ord i katekesen (även den längre "utvecklingen" från 1878), pingstvänner som Lewi Pethrus och C-G Hjelm, som trots en baptistisk dopuppfattning gillade katekesen, samt många av Svenska kyrkans ledare, särskilt bör nämnas kyrkoherde L M Engström i Bolstad, har vittnat om katekesens halt och katekesundervisningens ovärderliga betydelse, utan att därför göra sig till talesmän för själlöst plugg.

Även jag har som konfirmand (1983-84) fått lära mig katekesens huvudstycken och Luthers förklaringar till dem (att jag frivilligt lärde mig även stora delar av 1878 års katekesutveckling får väl mera ses som en kuriositet). Och om än dr Martin Luthers lilla katekes verkligen är liten både i jämförelse med hans stora katekes och 1878 års "korta" katekesutveckling (med 268 frågor och svar, som i många stackars barns ögon säkerligen ökat den i sammanhanget oskyldige dr Luthers skuldbörda), så ser jag det som ett passande firande av den lutherska reformationen att åter publicera hans lilla katekes tillsammans med 1878 års katekesutveckling i något bearbetad form, tillsammans med de bibliska exempel som prostarna Meurling och Ottander tillfogade. Kommentarsfälten under katekesutvecklingens många frågor och svar får gärna fyllas med ytterligare frågor och kommentarer.

Katekesen återger ju evangelisk-luthersk tro och lära [med viss reservation för katekesutvecklingens framställning av sabbatsbudet, anm. 7/9]. Men en intressant fråga i vårt ekumeniska tidevarv är i vad mån den - eller för den delen Luthers psalmer - strider mot katolsk (i betydelsen allmänkyrklig) tro och lära? Kunde kanske vara intressant att samtala om, både oss "lutheraner" emellan och med någon romersk katolik. En ännu intressantare fråga är väl i vad mån den strider mot Svenska kyrkans nuvarande kyrkolednings tro, lära och bekännelse? Finns det kanske en anledning till att katekesen och dess dogmatiskt genomtänkta tillägg - liksom våra bekännelseskrifter över huvud taget - kommit så i skymundan de senaste decennierna?

Reformationsåret: Doktor Martin Luthers lilla katekes

Påskvänner!

Tolle lege - tag och läs! Och försök gärna att tillsammans med de romerska att svara på frågan: Vad i denna bok är inte lutherskt? Och vad i denna bok är inte katolskt?

(Samma frågor kan - som tidigare sagts - ställas kring Martin Luthers psalmer).

Jfr 1878 års katekesutveckling! Och Bertel Pedersons fina lilla katekespsalm!!!