Påskvänner!
15 mars är för många förknippad med mordet på Julius Caesar. Andra tänker istället på dagen när det första Efs-missionärerna landsteg i Eritrea. 155 år sedan idag.
Visar inlägg med etikett Eritrea. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Eritrea. Visa alla inlägg
måndag 15 mars 2021
lördag 24 september 2016
Se Be Ge
Påskvänner!
I kväll klockan 19 startar alltså "Se Be Ge"! Se på efsplay.nu. Passa på och lär er mer även om Malawi! Hela Afrika svälter inte (och inte hela Etiopien heller) men Malawi hör just nu till de värst torkdrabbade länderna. Vi glömmer inte Etiopien och Eritrea för den sakens skull. Men där har man tydligen i år fått fina sommarregn och kan börja hoppas på goda skördar i november. Fram till dess behövs dock en hel del ytterligare nödhjälp. Så "Se, Be och Ge"! (Går att sjunga till tonerna C, B, G i olika varianter ;o).
Bg 900-9903. Swish 123-602 56 62.
Se, en gåvoflod går fram
och Guds kärlek är dess namn!
Han som gett dej allt nu ber:
var med, var med och ge.
Det finns nöd och överflöd,
det finns svält och den finns bröd.
Vill du se Guds vilja ge,
var med, var med och ge!
Ge dej själv åt Frälsaren,
ge och se din nästa,
ge din ovän och din vän,
ge dem av ditt bästa,
ge tills du blir tom och arm,
inget ska du mista,
ge tills du blir rik och varm,
rik när allt ska brista.
I kväll klockan 19 startar alltså "Se Be Ge"! Se på efsplay.nu. Passa på och lär er mer även om Malawi! Hela Afrika svälter inte (och inte hela Etiopien heller) men Malawi hör just nu till de värst torkdrabbade länderna. Vi glömmer inte Etiopien och Eritrea för den sakens skull. Men där har man tydligen i år fått fina sommarregn och kan börja hoppas på goda skördar i november. Fram till dess behövs dock en hel del ytterligare nödhjälp. Så "Se, Be och Ge"! (Går att sjunga till tonerna C, B, G i olika varianter ;o).
Bg 900-9903. Swish 123-602 56 62.
Se, en gåvoflod går fram
och Guds kärlek är dess namn!
Han som gett dej allt nu ber:
var med, var med och ge.
Det finns nöd och överflöd,
det finns svält och den finns bröd.
Vill du se Guds vilja ge,
var med, var med och ge!
Ge dej själv åt Frälsaren,
ge och se din nästa,
ge din ovän och din vän,
ge dem av ditt bästa,
ge tills du blir tom och arm,
inget ska du mista,
ge tills du blir rik och varm,
rik när allt ska brista.
fredag 23 september 2016
Se Be Ge
Påskvänner!
I morgon kväll klockan 19 startar "Se Be Ge-galan" eller vad vi nu ska kalla det. Passa på och lär er mer även om Malawi! Hela Afrika svälter inte (och inte hela Etiopien heller) men Malawi hör just nu till de värst torkdrabbade länderna. Vi glömmer inte Etiopien och Eritrea för den sakens skull. Se Be och Ge!
I morgon kväll klockan 19 startar "Se Be Ge-galan" eller vad vi nu ska kalla det. Passa på och lär er mer även om Malawi! Hela Afrika svälter inte (och inte hela Etiopien heller) men Malawi hör just nu till de värst torkdrabbade länderna. Vi glömmer inte Etiopien och Eritrea för den sakens skull. Se Be och Ge!
söndag 22 maj 2016
Varför vi inte längre har så många missionärer
Påskvänner!
Så här med anledning av Trefaldighetsdagens evangelium måste jag få rekommendera EFS:s utomordentliga bildsvit från 150 år av "yttre mission". Den ger anledning till stor ödmjukhet och stor tacksamhet. "De som sår under tårar ska få skörda med jubel".
Bifogad statistik ger också anledning till en del reflektioner. Det är påtagligt hur långvarigt och mödosamt arbete, inemot 100 år, plötsligt under 60- och 70-talen ger en explosionsartad tillväxt med miljontals döpta medlemmar i Etiopien (ännu tidigare i Tanzania!) - men inte i t.ex. Eritrea eller det mycket folkrikare Indien, där våra systerkyrkor fortfarande får räkna medlemmar i 10 000-tal. Och hur denna tillväxt snart följs av en stor nedgång i antalet EFS-missionärer (som större delen av 1900-talet legat på strax över eller under 100 personer).
Antalet kulminerar under min barndom på 70-talet (nästan 150!) men minskar sedan enormt på 80-talet. Idag har vi inte just fler än våra söndagsskolbarn med sina söndagliga 10-öringar själva försörjde under 1950-talet (något eller några tiotal).
Vilka är egentligen orsakerna till nedgången i utsända missionärer från Sverige?
* Dels har ju EFS självt minskat betydligt på några årtionden, typ halverats, vilket föranlett åtskilliga diskussioner på årskonferensen om vi inte måste prioritera återevangelisering av Sverige för att få underlag för "yttre mission".
* Dels har det kanske, trots islams tillväxt (eller ateismens), insmugit sej en känsla av att världen nu är "färdigevangeliserad"? Eller att det i varje fall, om nu mission faktiskt fortfarande behövs, är våra systerkyrkors "tur" att dra lasset, att vi liksom har gjort vårt när åtminstone de i Tanzania och Etiopien blivit så "stora"?
* Eller handlar det om avsaknad av det fysiska mod som både män och kvinnor på 1860- och 70-talen visade, när de trots full vetskap om att missionärerna dog som flugor av sjukdomar eller dråp frivilligt gav sej ut för att "fylla luckorna i leden"?
* Eller är vi inte lika övertygade som de om att det faktiskt är så viktigt att alla får höra om Jesus, att någon t.o.m. bör försöka nå med evangeliet även till fullkomligt livsfarliga länder?
Jag vet inte. Jag vet inte. Själv har jag nog varken det fysiska eller psykiska modet eller någon missionärskallelse. Till berättelsen om martyren Per Eric Lager förmedlad av hans Bengta (Benedikta) kan fogas berättelsen om pionjären Lars Johan Lange, som trots lång utbildning i Basel inte stod ut i Ostafrika utan återvände till Sverige efter bara något år, försvagad av sjukdom (troligen malaria) och blev vanlig präst i Pjätteryd. Föga heroiskt kan tyckas, men missionsvänner på hemmaplan behövdes ju också, jämför Peter Fjellstedt, föga framgångsrik som missionär i muslimska länder (hur många har egentligen lyckats med det?) men fullkomligt lysande som insamlare och inspiratör.
Och ändå måste några ut. Några måste gå i bräschen, även om de, likt många som ville evangelisera våra folk här i Norden, skulle få lida martyrdöden.
Så här med anledning av Trefaldighetsdagens evangelium måste jag få rekommendera EFS:s utomordentliga bildsvit från 150 år av "yttre mission". Den ger anledning till stor ödmjukhet och stor tacksamhet. "De som sår under tårar ska få skörda med jubel".
Bifogad statistik ger också anledning till en del reflektioner. Det är påtagligt hur långvarigt och mödosamt arbete, inemot 100 år, plötsligt under 60- och 70-talen ger en explosionsartad tillväxt med miljontals döpta medlemmar i Etiopien (ännu tidigare i Tanzania!) - men inte i t.ex. Eritrea eller det mycket folkrikare Indien, där våra systerkyrkor fortfarande får räkna medlemmar i 10 000-tal. Och hur denna tillväxt snart följs av en stor nedgång i antalet EFS-missionärer (som större delen av 1900-talet legat på strax över eller under 100 personer).
Antalet kulminerar under min barndom på 70-talet (nästan 150!) men minskar sedan enormt på 80-talet. Idag har vi inte just fler än våra söndagsskolbarn med sina söndagliga 10-öringar själva försörjde under 1950-talet (något eller några tiotal).
Vilka är egentligen orsakerna till nedgången i utsända missionärer från Sverige?
* Dels har ju EFS självt minskat betydligt på några årtionden, typ halverats, vilket föranlett åtskilliga diskussioner på årskonferensen om vi inte måste prioritera återevangelisering av Sverige för att få underlag för "yttre mission".
* Dels har det kanske, trots islams tillväxt (eller ateismens), insmugit sej en känsla av att världen nu är "färdigevangeliserad"? Eller att det i varje fall, om nu mission faktiskt fortfarande behövs, är våra systerkyrkors "tur" att dra lasset, att vi liksom har gjort vårt när åtminstone de i Tanzania och Etiopien blivit så "stora"?
* Eller handlar det om avsaknad av det fysiska mod som både män och kvinnor på 1860- och 70-talen visade, när de trots full vetskap om att missionärerna dog som flugor av sjukdomar eller dråp frivilligt gav sej ut för att "fylla luckorna i leden"?
* Eller är vi inte lika övertygade som de om att det faktiskt är så viktigt att alla får höra om Jesus, att någon t.o.m. bör försöka nå med evangeliet även till fullkomligt livsfarliga länder?
Jag vet inte. Jag vet inte. Själv har jag nog varken det fysiska eller psykiska modet eller någon missionärskallelse. Till berättelsen om martyren Per Eric Lager förmedlad av hans Bengta (Benedikta) kan fogas berättelsen om pionjären Lars Johan Lange, som trots lång utbildning i Basel inte stod ut i Ostafrika utan återvände till Sverige efter bara något år, försvagad av sjukdom (troligen malaria) och blev vanlig präst i Pjätteryd. Föga heroiskt kan tyckas, men missionsvänner på hemmaplan behövdes ju också, jämför Peter Fjellstedt, föga framgångsrik som missionär i muslimska länder (hur många har egentligen lyckats med det?) men fullkomligt lysande som insamlare och inspiratör.
Och ändå måste några ut. Några måste gå i bräschen, även om de, likt många som ville evangelisera våra folk här i Norden, skulle få lida martyrdöden.
söndag 4 oktober 2015
Mickelsmäss
Påskvänner!
En rik dag. Först högmässa i Njutångers kyrka, där kyrkoherde Pär predikade både allvarligt och uppmuntrande om den kamp vi står i. Sedan dopgudstjänst klockan ett, där bönen för dopbarnet "skriv henne i livets bok, och bevara henne i ditt ljus nu och alltid" kändes särskilt aktuellt denna dag, då Jesus i evangelietexten anger just detta, att vara skriven i livets bok, som det främsta av alla glädjeämnen.
Och så födelsedagsfest klockan halv 3, där en familj från Eritrea fira sin treåring med pompa och ståt och, tror jag, som mest 50 personer i den lilla lägenheten! ("Finns det hjärterum..."), och där pappan ledde en lovsångsstund mellan den rikliga maten och tårtan - med tack för att familjen nu var återförenad i trygghet i vårt land. (Han kom ensam för några år sedan, då med fru och barn kvar i Afrika). Alla var nog mer än väl medvetna om att flykten till friheten inte slutar lika lyckligt för alla. Och änglarnas närvaro och beskydd i en värld som vår är inte alltid så uppenbar (läs gärna boken Om änglar kunde tala av Torgny Wirén). Men det hindrade oss inte att glädjas över det goda vi idag fick fira och njuta av.
Lite kulturkrock: mina barn undrade länge var besticken var - men man skulle ju äta med fingrarna med hjälp av "den eritreanska tunnpannkakan" i botten. Jag försökte visa men var nog inte särskilt skicklig och fick sås på fingrarna. En snäll flicka som såg bryderiet kom dock farande med några skedar åt oss mera klantiga. Bussigt!
En välsignad högtid! Tack för inbjudan!
Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara
och tecken på hans kärlek är
mång tusen änglars skara.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
oss följer och bevarar.
En rik dag. Först högmässa i Njutångers kyrka, där kyrkoherde Pär predikade både allvarligt och uppmuntrande om den kamp vi står i. Sedan dopgudstjänst klockan ett, där bönen för dopbarnet "skriv henne i livets bok, och bevara henne i ditt ljus nu och alltid" kändes särskilt aktuellt denna dag, då Jesus i evangelietexten anger just detta, att vara skriven i livets bok, som det främsta av alla glädjeämnen.
Och så födelsedagsfest klockan halv 3, där en familj från Eritrea fira sin treåring med pompa och ståt och, tror jag, som mest 50 personer i den lilla lägenheten! ("Finns det hjärterum..."), och där pappan ledde en lovsångsstund mellan den rikliga maten och tårtan - med tack för att familjen nu var återförenad i trygghet i vårt land. (Han kom ensam för några år sedan, då med fru och barn kvar i Afrika). Alla var nog mer än väl medvetna om att flykten till friheten inte slutar lika lyckligt för alla. Och änglarnas närvaro och beskydd i en värld som vår är inte alltid så uppenbar (läs gärna boken Om änglar kunde tala av Torgny Wirén). Men det hindrade oss inte att glädjas över det goda vi idag fick fira och njuta av.
Lite kulturkrock: mina barn undrade länge var besticken var - men man skulle ju äta med fingrarna med hjälp av "den eritreanska tunnpannkakan" i botten. Jag försökte visa men var nog inte särskilt skicklig och fick sås på fingrarna. En snäll flicka som såg bryderiet kom dock farande med några skedar åt oss mera klantiga. Bussigt!
En välsignad högtid! Tack för inbjudan!
Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara
och tecken på hans kärlek är
mång tusen änglars skara.
Så sjunger vi med gott behag:
Guds änglar från vår barndomsdag
oss följer och bevarar.
fredag 25 september 2015
EFS och eritreanerna
Påskvänner!
Det är inte lätt att hantera en diktatur politiskt och diplomatiskt. Men kunskap och medvetenhet är A och O. Tidningen Dagens upplysande reportage om "Kyrkan som spionerar i Sverige" är därför mycket viktigt. Man får nästan Sovjet-vibbar, ju!
Är Svenska kyrkan och EFS tillräckligt medvetna om eritreanska regimens maffiametoder och påtryckningar också mot eritreaner i Sverige? Och hur ska EFS agera tydligt och profetiskt mot en av världens värsta diktaturer - och till försvar för de pingstkarismatiska samfund regimen rent av har förbjudit! - utan att i onödan försämra situationen för trosfränder här hemma och i Eritrea?
Jag säger inte att det här är lätt. (Inte för påven heller. Eller för Anders Wejryd vid det famösa besöket hos Bashir al-Assad). Men det måste upp till diskussion. Det förvånar mej faktiskt att det varit så lite öppen diskussion kring denna förfärligt svåra balansakt.
Det är inte lätt att hantera en diktatur politiskt och diplomatiskt. Men kunskap och medvetenhet är A och O. Tidningen Dagens upplysande reportage om "Kyrkan som spionerar i Sverige" är därför mycket viktigt. Man får nästan Sovjet-vibbar, ju!
Är Svenska kyrkan och EFS tillräckligt medvetna om eritreanska regimens maffiametoder och påtryckningar också mot eritreaner i Sverige? Och hur ska EFS agera tydligt och profetiskt mot en av världens värsta diktaturer - och till försvar för de pingstkarismatiska samfund regimen rent av har förbjudit! - utan att i onödan försämra situationen för trosfränder här hemma och i Eritrea?
Jag säger inte att det här är lätt. (Inte för påven heller. Eller för Anders Wejryd vid det famösa besöket hos Bashir al-Assad). Men det måste upp till diskussion. Det förvånar mej faktiskt att det varit så lite öppen diskussion kring denna förfärligt svåra balansakt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
