tisdag 23 augusti 2016

Härlig högmässa i Enånger med syrisk middag på Diakonins dag

Påskvänner!

Ett stort tacksägelseämnet är den välbesökta högmässan i Enångers gamla kyrka på Diakonins dag i söndags, efter vilken en syrisk familj bjöd på lunch i församlingshemmet, och under vilken kyrkoherden predikade både kärlekens lag och kärlekens evangelium. Stort tack! Soli Deo Gloria!

Ett tacksägelseämne är också församlingens bönegrupper i Njutångers bönhus (sic!) och S:ta Maria kyrka. I S:ta Maria är det bön varje onsdag, och i Njutånger (på den s.k. EFS-kyrkan) är det bön varannan måndag. Men nu blir det två måndagar i rad, eftersom vi går från jämna till udda veckor! Så välkomna till bönhuset nästa måndag igen! (Måndagarna då det inte är bönegrupp planeras det istället s.k. 11-kaffen, men vi får återkomma om dem).

Böneämnen saknas inte heller. Nya med-lemmar, nya (och gamla!) konfirmander - Herre, hör vår bön!

Bernsteins klassiska psalm från 1600-talet om "den inbördes kärleken"

Påskvänner!

"Lågorna är många" (SvPs 1986 nr 61) är en underbar psalm eller bibelvisa så här inför Ekumeniksöndagen. Men frågan är om inte den unge prästen Christian Andreas Bernstein (som dog vid 27 års ålder) har skapat den mest uppfordrande psalmen om "den inbördes kärleken" kristna emellan. I varje fall kommer Lina Sandells svenska översättning här i något förkortad och bearbetad form:




1. Ni kära Guds barn som för himmelen övar, 

hur är det med kärleken, om ni er prövar? 
Säg, är ni nu ett genom kärlekens band 
och brister det bandet ej sönder ibland? 
Ack, sedan ni låtit med Gud er försona, 
må Herren för söndringens ande er skona 
och kärlekens Ande i hjärtana trona! 

2. Jerusalem är vår gemensamma moder 

och varje dess barn är en syster, en broder. 
Vi har ju tillsammans, du skingrade hop, 
en Fader, en Ande, en tro och ett dop. 
Om vi av Guds kärlek rätt började brinna 
så skulle vår köttsliga tvedräkt försvinna 
och Kristus, vår Konung, mer rum bland oss finna. 

3. Vår förstfödde Broder, han älskar oss alla 

och blygs ej, o under! att syskon oss kalla. 
Han ser ej på gåvornas olika glans, 
han ser blott på ett: om vi verkligt är hans. 
Och vi är ju hans för att älska varandra 
och ej för att misstro och döma och klandra 
de kära Guds barn, som till himlen vill vandra. 

4. Nej, syskon i Kristus, till er vi nu ropar: 

kom, låt oss stå samman mot fiendens hopar, 
ej blygas för Kristus, fast ringa han är 
i alla föraktade lemmar han bär. 
Ja, må vi förenas, så gamla som unga, 
att barnsligt och glatt med ett hjärta, en tunga 
om Jesus, om Jesus vår Frälsare sjunga! 

5. O, må vi då söka av innersta hjärta 

att älska varandra i glädje och smärta, 
förenade blott i den Frälsares tro, 
vars död är vårt liv och vars ångest vår ro. 
Ja, må vi så leva alltmer till hans ära, 
vars höga och heliga namn vi får bära, 
och prisa hans nåd både fjärran och nära! 

6. Vi går dock till himlen. Där svävar ej tonen 

när syskonen samlade står inför tronen 
och sjunger till glädje för Gud och hans Krist 
och älskar varandra, men då utan brist. 
Ack, ljuvliga tanke! Min längtan du väcker, 
och redan i hoppet min ande sig sträcker 
dit upp, där den eviga morgonen bräcker!

Text: Christian Andreas Bernstein (1670-1697)

måndag 22 augusti 2016

Låt inte Etiopien svälta!

Påskvänner!

 

Info från i mars:
 

Efs har upprättat sajten Etiopien svälter för insamlingskampanjen till de delar av Etiopien som drabbats av värsta torkan på 30 år. Hela Etiopien svälter alltså inte, men över 18 miljoner människor är i rikszonen. Landet är betydligt bättre förberett än för 30 år sedan - en enorm utveckling har skett - men kris är kris och torka är torka. Och särskilt vi Efs:are med våra mångåriga kontakter med just Etiopien kan knappast stå och hänga fingrarna när detta sorgliga händer just under vår missions jubileumsår. "Allas ögon väntar efter dig och du ger dem deras mat i rätt tid" - ja, som regel även på denna syndens jord, men nu kan ju även den växande Mekane Yesus-kyrkan och våra vänner i den drabbas av svåra tvivel. Just den senaste 30-årsperioden har utmärkts av en exempellös medlemstillväxt och Guds välsignelse på alla sätt och vis - och så kommer denna prövning!

Men det är inte bara etiopierna som prövas - utan också vi. En extra jubileumsgåva till Etiopien vore väl inte fel? (Och låt oss inte glömma Eritrea som också drabbats!). Eller som det står på Efs:s hemsida:
Var med oss i kampen mot svälten genom att bidra till kampanjen. Bankgiro 900-9903 eller swish 123-602 56 62, märk gåvan “Etiopien svälter”. Du kan även ge via etiopiensvälter.se

Jag skulle vilja utmana alla Efs:are att före sommarens slut ge minst 1000 kronor var till akut hjälp åt Etiopien (med utsäde, barnbespisning m.m.). Den som inte har råd får väl ge åtminstone 100 kr och den som har råd åtminstone 10000? Så blir det i varje fall 15 miljoner i en extra jubileumsgåva. Just nu har t.ex. bara hälften av insamlingsmålet 5 miljoner till 1,7 miljoner skolluncher (3 kr/lunch för 10000 elever under ett skolår) uppnåtts. Jag vet att det kommer pengar via SIDA också, men våra trossyskon i Etiopien undrar nog hur det är ställt med "Enheten i Kristus" (nästa söndags tema) och EFS ("Evangelium För Skapelsen" EFS, Mark. 16:15) om inte just vi ställer upp på ett särskilt sätt. Gud välsigne! (Även nästa sådd och skörd).

En anmärkning dock nu när väl de flesta på Efs kansli kommit tillbaka från semestern: Det är lite dåligt att informationen är så ouppdaterad (Youtube-filmerna från i vintras är bra, men det är ju ett halvår sen)! Har sommarregnen juni-augusti kommit till torkans områden så att man kan så nu? Eller har de uteblivit även detta år - I SÅ FALL är det ju verkligen fullständigt katastrofalt. Å andra sidan, har regnen kommit är det väl roligt att få veta det?

Hursomhelst får vi sjunga med prästen Christian Andreas Bernstein, som dog vid 27 års ålder men lämnade denna sång som sitt andliga testamente:

O må vi då söka av innersta hjärta
att älska varandra i glädje och smärta,
förenade blott i den Frälsares tro,
vars död är vårt liv och vars ångest vår ro.
Ja, må vi så leva alltmer till hans ära,
vars höga och heliga namn vi får bära,
och prisa hans namn både fjärran och nära.

tisdag 16 augusti 2016

Flykten från Klockarträsk

Påskvänner!

Lars Gyllenhaals flykt från Klockarträsk verkar ha varit överkomligt svår. Men ändå en otroligt nyttig inlevelseövning, särskilt som mängder av scouter fick prova på. Bra tema att ta upp på ett läger! Hoppas det får många ringar på vattnet, både politiskt och socialt.

Och tack alla som ställt upp som ledare! (Vill gärna hedersomnämna scoutledaren Johan Lindgren i Hudiksvalls missionsförsamling, som bor här i Iggesund och gjort en stor insats för bl.a. våra barn).

fredag 12 augusti 2016

My Cross and Break the Cross

Påskvänner!

Apropå debatten om #mitt kors (jag tycker nog att Gunnar Sjöberg, som ju krupit till korset, bör få bli medlem där nu - just av pastorala skäl) bör man kanske även studera IS-propagandaskriften Dabiq, vars 15:e nummer har temat "Break the Cross." Om inte god så i varje fall nyttig läsning (i samma mening som Adolf Hitlers Mein Kampf). Åtminstone mej fick det att vilja bära korset - i fler avseenden än ett. [Tillagt 22/8: Läs gärna även Patrik Engellaus reflektioner efter läsningen]

Rakt på sak: Något så djävulskt! Och ändå har Gud i en mening tillstatt detta ske (jfr Jobs bok och förra inlägget). Jag tror inte ett ögonblick att jag särskilt frimodigt skulle bekänna Jesu namn med en kroksabel över mitt huvud. Jag är priviligierad nu, får t.o.m. avlöning för att bekänna Jesus. Men en önskan, en avsiktsförklaring är ändå Brorson-psalmen:

Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.
Skulle vi av honom lära
utan att hans smälek bära?
Kan vi bli för evigt rika
om vi ej hans namn bekänt.
Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.



torsdag 11 augusti 2016

Det mesta som står i Jobs bok är fel!



Gud själv säger ju att Jobs vänner inte har talat vad rätt är, och det är mest dom som talar i Jobs bok. (Fast ett och annat korn har ju även dessa hittat, det är helt klart). Ta gärna emot Mats Selanders hjälp vid bibelstudiet - men läs sedan denna världslitterära klassiker på nytt; skildringen av gruvnäringen är suverän! (Bortsett nu från de andliga aspekterna).

Jag vet, ja, jag är viss därpå
att ingen ofärd skall mej nå
om inte han ger lov därtill
och mej av kärlek pröva vill.

tisdag 9 augusti 2016

Missionspsalm av Fangen

Påskvänner!

Efter gårdagens missionsdag med förre distriktsföreståndaren i Västerbotten, Rune Persson, kände jag att Ronald Fangens missionspsalm hade varit fin att få sjunga. Den skrevs som jubileumskantat till Det norske Misjonsselskaps 100-årsjubileum 8-9 augusti 1942, alltså för i dagarna 74 år sedan) hade varit fin att få sjunga. De tre sista verserna finns i 2013 års norska psalmbok, 2002 års danska psalmbok, 1986 års finlandssvenska psalmbok och var på förslag även till vår rikssvenska psalmbok men togs undan i sista stund - den ståtliga koralen kom dock med till Maj Bylocks psalm "Är dagen fylld":




1. Var inte rädd, nej, gläd dig, du Guds kyrka!
Gud håller hela världen i sin hand.
Ja, frukta inte ens när jorden bävar
och satan sliter hårt i sina band!
Han är dock bunden. Gud gör vad han lovat,
hans Ande och hans ord når varje land. 

2. Se upp till Gud! Du kyrka, se din Herre!
Ja, se det stora han med dig har gjort:
han samlat dig från alla folk och stammar,
från mörkrets rike och från dödens port, 
och fört dig till den käre Sonens rike.
Stå upp, var ljus där mörkret än är stort! 

3. Guds kyrkas liv är jordens största under! 
När världens forntidsformer snabbt förgår 
är Kristus i all evighet densamme 
och på den klippan hans församling står. 
När världens välden tornas upp och störtar, 
går kyrkan fram mot sin fullkomnings vår.  

4. Så kommer dagen då allt hat ska smälta 
som is och snö för sommarsolen kär. 
Då faller drakens makt, då ska hans välde 
ge upp för dem som Lammets tecken bär. 
Med jubel ska de skörda vad de sådde, 
och saligt skåda Herren som han är. 

5. Å sköna hopp! Ja, sanna, säkra löfte 
från den som gjort det stora målet klart. 
Är natten lång och full av kamp och mörker, 
se, morgonstjärnan strålar underbart! 
Det är Guds eget ord: Här ska du prövas,  
men var frimodig! Se, jag kommer snart!


måndag 1 augusti 2016

Missionsdag på Brogården nu på söndag!

Påskvänner!

Hjärtligt välkomna till Brogården i Njutånger för att lyssna till Rune Persson under vår missionsdag på söndag eftermiddag! Kl. 14.30 blir det kaffe för tillresande, kl. 15 föredrag och kl 18 gudstjänst följd av kaffe - och däremellan middag. Priset för två kaffen och en middag (inkl. kaffe?) sattes igår till endast 80 kr, så då blir det mer utrymme för kollekt!

Välkomna, som sagt! Be till Gud och välsignelse över dagen! (Inklusive högmässor och söndagsgudstjänster på förmiddagen!). Och tipsa gärna någon som inte vet om evenemanget. Vi firar ju faktiskt 150-årsjubileum för EFS mission i år, som vår missionssekreterare påminner om:

 

torsdag 28 juli 2016

Tore Karlsson till minne

Påskvänner!

Imorgon begravs missionspastorn Tore Karlsson, Bollnäs, i Missionskyrkan där. Mycket i nekrologen känner jag igen - annat visste jag aldrig om. Hans slöjdintresset fick vår familj se många prov på - bl.a. en fantastisk brevsprättare med en mystiskt "inopererad" träkula och en namnskylt Holmberg.

Även som pensionär verkade han alltså som pastor och jag minns ännu hans ovanligt noggrant utskrivna gudstjänstordningar och psalmlappar. Liksom hur han med sin malmfyllda tenorstämma sjöng "Gören portarna höga" vid advent.

Gärna tog han upp sången:

Ett är nödvändigt: att äga en tro
som håller i liv och i död.
Ett är nödvändigt: att denna tro
får brinna av kärlekens glöd.

Och till Petrus´ bekännelse - som också var hans - skrev han följande fina melodi:



Herre, till vem skulle vi gå?
Herre, till vem skulle vi gå?
Du har det eviga livets ord
och vi tror och förstår
att du är Guds Helige.

Och den här sången skrev han - både text och melodi - till det ekumeniska påskmorgonfirandet på Onbacken i Bollnäs 2009.



1. Nu hänger vi segerkransen
upp på förnedringens kors,
nu dansar vi segerdansen,
ty Jesus har segrat för oss.
Halleluja! Halleluja!
Äran för evigt är hans.
Halleluja! Halleluja!
Nu får han sin segerkrans.

2. Nu sjunger vi livets sånger
i påskdagens flödande sol,
nu väcks vi ur syndens ångest
och frikänns vid Guds nådastol.
Halleluja...

3. Ty Frälsaren Jesus lever!
Han övervann satan och död,
befriar oss nu och för evigt
och ger oss sitt trofasta stöd.
Halleluja...



Och för Jesu skull står rättfärdighetens segerkrans redo också för honom.Frid över Tores minne!

måndag 18 juli 2016

Anders Wiberg 200 år igår

Påskvänner!

Det är inte bara C O Rosenius som fyller 200 år i år. Även baptismens banérförare i vårt land, f.ö. god vän med Rosenius, fyller 200. (Det är Anders Wiberg från byn Vi i Rogsta utanför Hudiksvall).

Igår firades hans minne på hans födelsedag med en gudstjänst vid minnesstenen i Vi kl 15 och med föredrag i Ingsta kapell kl 17. Du kan läsa föredraget här. Och en kortare beskrivning av Wiberg tillsammans med fina foton på Equmeniakyrkans hemsida. Tack Magnus Lindvall!

Säga vad man vill om baptismen: onödig och schismatisk ur de äldre samfundens perspektiv; dess doplära (men inte de själva!) fördöms av vår kyrkas bekännelseskrifter; och bemöts på ett överraskande "katolskt" sätt av frikyrkomannen Waldenström. Men glöm aldrig vad kristenhet och samhälle fått genom personer som John Bunyan och Martin Luther King!

[Tillagt 3/8: Eller genom den baptistiska pingstväckelsen. F.ö. kan baptismens reaktion mot spädbarnsdopet nog för inlevelsens skull tåla att jämföras med vår reaktion mot ortodoxa kyrkans spädbarnsnattvard. Eller med många trogna lutheraners reaktion mot den i vår kyrka nya seden (oseden?) att ge barn nattvarden redan före konfirmationsåldern. Men å andra sidan blir det ju rätt fånigt när baptistiska samfund klagar över att romerska katoliker och andra underkänner deras nattvard - de underkänner ju själva i de flesta fall dessas dop!].

Också berättelsen om Anders Wiberg är kyrkohistoriskt intressant och ett led i utvecklingen av religions- och yttrandefriheten i vårt land, som kommit även romerska katoliker och ateister till godo. På den väldiga minnesstenen över Anders Wiberg i Vi står bibelorden Matt. 28:19-20 (dop- och missionsbefallningen) samt Hebr. 13:7 (tänk på era ledare som har talat Guds ord till er).

Ur den ekumeniska psalmboksdelen (nr 69) hämtar jag följande psalm (som tyvärr inte sjöngs under den högtidliga jubileumsdagen):




Glad jag städse vill bekänna: 
jag är döpt i Jesu namn! 
Ingen tillflykt är som denna, 
öppen står min Faders famn. 
Ringa jordens skatter väga 
mot det ena, att få äga, 
klädd i dopets helga skrud, 
nåd och barnaskap hos Gud. 

Synden skall mig ej fördöma: 
jag är döpt i Jesu namn. 
Fadern all min skuld vill glömma, 
föra till den trygga hamn 
där mitt hjärta rening vinner 
och min själ hugsvalan finner. 
Mig i Jesu dyra blod 
skänkes frihet, kraft och mod. 

När jag frestas, vill jag svara: 
jag är döpt i Jesu namn. 
Honom vill jag trogen vara, 
vill ej ryckas ur hans famn. 
Han från synden ren mig tvagit 
och mig till sin egen tagit. 
Honom jag, som han mig bjöd, 
följa vill i liv och död. 

Dopets nåd mig ger i tiden 
stöd och fäste för min tro, 
skänker hopp att efter striden 
i Guds himmel finna ro. 
När min blick, mitt hjärta brista, 
vill jag säga i det sista: 
Jag är döpt i Jesu namn. 
Fader, tag mig i din famn.