tisdag 20 november 2018

Till minne av Amanda Sandborg-Waesterberg och Maria Johansson

Påskvänner!

I år är det 100 år sedan Amanda Theresa Sandborg-Waesterberg (sign A. S-g.) avled här i Hälsingland (Bergvik). Hon är en av väckelsens stora kompositörer, antagligen den efter Oscar Ahnfelt som komponerat flest melodier till våra sångböcker, men ganska bortglömd idag. Jag vill hedra hennes minne genom  att publicera några youtube-klipp med ett urval av hennes originella melodier (till texter av Lina Sandell, Eric Bergquist och Carl Boberg), tolkade av Carola Häggkvist, Einar Ekberg, Göran Stenlund och Maria Johansson. Sjung gärna med och tacka denna höst Gud för S:ta Amanda ("den älskvärda", även namnet på Stagnelius´ sångmö) och för vad hon givit vår svenska kristenhet.

Det är även, ser jag nu, 100 år sedan Maria Johansson (se nederst) med "Marias enmansorkester" föddes i Ånimskog i Dalsland. Hennes mångåriga insats som sångarevangelist på "plattan" (Sergels torg) är också synnerligen värd att minnas och hedra. Fastän oskolad berörde hennes röst många människor. Och gör så än. Tack Gud för S:ta Maria Johansson!




Katekesfråga 96: Hurdana skapade Gud de första människorna?

söndag 18 november 2018

Alla söndagar är söndagar före domedagen

Påskvänner!

Jag tycker om tanken att varje söndag är en liten påskdag. (Jfr SvPs 490:2 som vi sjöng i bönhuset idag). Jag tycker också om tanken att alla söndagar är små domssöndagar. Eller i varje fall söndagar före domedagen. Som det står i en psalm: "Döm mitt hjärta hjärta här i tiden / innan världen döms av dig / och när tiden är förliden / i ditt domslut fria mig."

Gud vill att alla människor ska bli räddade och komma till insikt om sanningen (1 Tim. 2:4). Och ett av de sätt han använder för att om möjligt nå sitt mål är uppenbarligen att varna oss för att gå evigt förlorade! Jesus gör det och apostlarna gör det (men ingen så mycket som Jesus). Det finns alltså en reell risk - annars vore ju vår Frälsare bara okunnig eller sadistisk. Och den risken måste alltså lika tydligt lyftas fram av hans kyrka, annars gör den inte sin plikt. Och vi måste ju även som kristna - om vi vill vara seriösa och inte bara hobbyreligiösa - ta varningarna ad notam själva. Däremot får vi tack och lov lämna själva domen åt Herren.

(Det är dessutom en både biblisk och folklig sanning att det finns grader i helvetet - liksom f ö i den himmelska härligheten - så den förkunnare som rakt upp och ner beskriver helvetet som värre än den värsta tortyrkammare på jorden, dessutom utdragen i evighet, har inte Skriften - nej, inte ens Dante - på sin sida. Däremot kan en kristen med fog betänka C S Lewis tankar i boken "Lidandets problem", att ifall det finns något som liknar njutningar i helvetet är de förfärliga, och ifall det finns något som liknar lidanden i himmelen är de eftersträvansvärda).

Följande sånger sjöngs på Efs idag (tack Sigrid förresten som ledde mötet och valde psalmer - och Mats som predikade):

Gud, du är här
Herre, när din dag är inne
Ge Jesus äran
Nu dagen är till ända (jfr Nu upp och håll er vakna)
Innanför eller utanför
Guds Son en gång i morgonglans
Att få vara försonad med himmelens Gud
Gud, du är inte i min värld (skriven av en 13-åring norsk vis jungfru - OBS referenserna till dagens psaltarpsalm, nr 139!).

Katekesfråga 95: Vad tror och bekänner du att Gud har givit dig i skapelsen?

torsdag 15 november 2018

Gamle Grundtvig och Svein Ellingsen

Påskvänner!

Inför kyrkoårets sista, ofta alltför dåligt besökta, helger - varav nästa firas på Efs i Njutånger, välkomna på söndag! - kommer här gamle Grundtvig med sin i Sverige okända text "Res upp ditt huvud o kristenhet", tillsammans med Cora Nygaards vackra koral. Grundtvig lyfter särskilt fram vikten av förbön under den yttersta tiden, förbön t o m för Sodom och Babel ("sök den stads bästa"...), och naturligtvis ska vi då både be och arbeta för vår vackra jord, ja för hela skapelsen, även om den är lagd under förgängelsen.

Vi har fortfarande många böneämnen - och äppelträd att plantera. Men han kan komma idag...




1. Res upp ditt huvud, du kristenhet! 
Lyft upp din blick, slå den inte ned!
I himlen hör du hemma.
Där är ditt hjärta, där är din skatt,
och därifrån kommer han som glatt
dej med sin varma stämma.

2. Res upp ditt huvud, av hjärtat säg

till korsets Hövding: "O tänk på mej,
där du är i ditt rike!"
Då faller fjällen från ögat ner,
du paradiset då plötsligt ser,
dess glädje utan like.

3. Där ser vid floden du livets träd

och himlens fåglar i solvarmt lä
du hör så livligt sjunga
om herrefärden i högan sky,
om jord och himmel så splitter ny,
om kristna evigt unga. 

4. Ej mer du fruktar för domens dag,

du vet att domaren gjort din sak
till sin och lösning funnit.
Dess mer du längtar var morgon ny,
tills Herren dagas i himlens sky
och natten helt försvunnit.  

5.  Och när då för varje årsring här

du ser att konungens tecken är
i solar och i månar,
nog glimmar glatt dina ögon då,
och käckt ditt huvud du reser så,
fast stjärnor dör och dånar.

6. Men fast du längtar, o kristenhet,

så glöm dock inte att du ju vet
vad Herren väntar efter,
du ber ju inte, på kärlek tom,
om blixt från ovan, om pilsnabb dom,
om himlens slutstridskrafter.

7. Du är ju konungen underställd,

som inte gärna med himlens eld
sin nåd i straffdom byter.
Som vännen dristigt för Sodom bad, 
så be du själv för din stora stad,
tills Gud själv staven bryter.

8. Ja, be för Babel, tills klart du ser

att bön och suckar ej hjälper mer
mot undergångens bölja!
Då ropar Herren: Jag kommer snart!
Och bruden svarar: Med blixtens fart
i skyn jag dej ska följa!

9. Då skallar hornet för sista gång,

då nalkas facklor och bröllopssång,
Gud själv bland oss vill trona!
Då omgjuts himmel såväl som jord
i reningslågor på Herrens ord,
då strålar livets krona!

Psalm 174 i svenska psalmboken, av norske Svein Ellingsen, måste man ju också säga passar rätt bra så här års (jag fattar inte varför den sjungs så sällan - är det nån som fått för sej att den är svår eller vad är det?):




Katekesfråga 94: Förblev alla änglar i sin medskapade härlighet?

torsdag 8 november 2018

Fientligt övertagande

Påskvänner!

Vad sägs om Fredrik Sidenvalls ledarartikel i tidningen Kyrka och Folk? (En ledarskribent som även förre budisredaktören Per-Erik Lund rekommenderade som läsvärd och intressant, oavsett om en håller med eller ej).

Själv brukar jag nog hellre jämföra Svenska kyrkans öde med det relativt vänliga övertagande av SAP som skett under 1900-talet, där vi socialliberaler - inte bara Carl Tham - alltmer infiltrerat arbetarpartiet och fått den att avstå inte bara från ren statssocialism utan också från löntagarfonder, kollektivanslutning till LO m m. Kände ni inte till denna konspiration ;o)?

Ingen tvekan om att den grundläggande ideologin svikits, precis som den evangelisk-lutherska bekännelsen i Svenska kyrkan, och det inte bara så att den marxistiska idén om revolution ersatts av reformism, utan så att ingen partiledare efter Ingvar Carlsson ens tagit ordet "socialism" i sin mun.

Men Sidenvalls mer drastiska jämförelse kan också vara tänkvärd. Och i vilket fall måste de politiska partierna och deras avläggare ut ur Svenska kyrkan NU. Jag tål inte att se dem där ett kyrkoval till! De bryr sej ju uppenbarligen inte om huruvida prästerna tror att Jesus ruttnat eller ej - eller tror att Gud finns som "ett från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmiskt väsen". Det enda partierna ser till är att de inte gör öppet motstånd mot kvinnoprästreformen eller favoritidén om det könsneutrala äktenskapet. Sen får de tro och predika om Gud, Jesu uppståndelse och den yttersta domen ungefär vad de vill. Har jag fel?

(Tänk på vilken annonsvånda Budis kommer att få i kyrkovalet 2021 - ska de politiska partiernas närvaro i kyrkovalet få leda till att alla nomineringsgrupper portas från att annonsera i Budis? Ungefär som den redan lett till att nomineringsgrupperna inte kan informera om kyrkovalet på kyrkans egna bokbord och i församlingshemmens foajéer, men de politiska partierna har bevars andra kanaler...).

Katekesfråga 93: Vad är änglarna?


fredag 2 november 2018

Glad Allhelgonahelg!

Påsk- och pingstvänner!

Tack Urban! Tack ungdomar! Tack Jesus:




Katekesfråga 92: Vilka är de förnämsta varelser som Gud har skapat?

tisdag 30 oktober 2018

Gråtkväden från Karelen

Mycket intressant kan en får höra i radion medan en diskar. I P1 i eftermiddags talades det om gråterskor och gråtkväden från Karelen. Hittar inte igen programmet nu, men den här artikeln i Hufvudstadsbladet verkar handla om samma sak. Tänker lite grann på samernas jojk - visst borde vi kristna kunna ta vara också på dessa kulturella uttryck, även om de (likt det mesta vi betraktar som värdefullt) förekom även på hednatiden. Allt "hedniskt" var ju inte dåligt. Mycket var ju helt enkelt allmänmänskligt.

Och den finska damen i P1 berättade så fint om hur hon brukade läsa sin bibel och använde sina gråtkväden som en form av inlevelsefull förbön för sina medmänniskor.

Katekesfråga 91: Vad innebär det att Gud är himmelens och jordens skapare?

Abstinensbesvär?

Påskvänner!

En Efs-are jag känner uttryckte att den led av abstinensbesvär sedan Dag Sandahl på sin 70-årsdag för drygt två veckor sedan meddelade att Bloggardag i och med bemärkelsedagen upphör. Sandahls blogg var ju verkligen en äkta blogg, d v s en dagbok eller en loggbok på nätet. Under det dryga decennium han höll på (ungefär lika länge som jag, faktiskt!) hann han publicera flera tusen blogginlägg, ungefär ett per år som gått från kung Salomos tid till idag ;o).

Och jag får väl skriva ungefär som Budbärarens förre chefredaktör Per-Erik Lund skrev om Kyrka och Folks chefredaktör Fredrik Sidenvall (i sin blogg "Lund i denna stund") att hans texter alltid var välskrivna och intressanta, oavsett om en höll med honom eller inte.

Men någon större abstinens känner jag inte personligen. (Vi har ju fortfarande Rosenius dagbetraktelser att tillgå på morgonkvisten ;o). Dag stack hål på mycken uppblåsthet i biskopskollegium och övrig kyrkoledning, men kunde förstås - liksom jag! - ibland upplevas som väl uppblåst och dryg själv (inte minst gentemot oss Efs-are). Ibland träffade han mitt i prick i sin kritik, och han kunde även skriva strålande uppbyggliga texter, t ex till det fullständiga, evangelisk-katolska (allmänkyrkliga) högmässofirandets försvar. Ibland var han bara retsamt eller rent av obehagligt provokativ.

Det senare ordet var iofs ett honnörsord för Sandahl, som ofta betonade dess ursprungsbetydelse av att locka fram folks röster och åsikter, vilket ju verkligen skedde i det föga sovrade kommentarsfältet. Jag tror att Sandahl själv fick sagt det han ville ha sagt, och hans texter finns ju kvar på nätet. (Ibland dubbelt intressanta ett decennium senare). Bara att börja omläsningen, således.

I väntan på memoarerna.

Katekesfråga 90: Vad bekänner du med de orden "Jag tror på Gud Fader"?

söndag 28 oktober 2018

En dansk psalm och två svenska präster

Påskvänner!

Efs-are har kanske inte varit kända för att hålla det särskilda prästämbetet särskilt högt. (Även om många faktiskt har gjort det). Svenska kyrkan generellt har, att döma av vår psalmbok åtminstone, inte heller riktigt gjort det. Ibland anklagas ju den lutherska reformationen för att ha missat något här. Men lutheranen Kingo i Danmark har ju givit den danska och norska kyrkan en rejäl psalm (se nedan) om det särskilda prästämbetet, en psalm som också betonar "fårens" eller hela församlingens ansvar.

Psalmen kan kanske behövas i en tid när vår kyrka - under lika lång som pinsam ledning av politiska partier som Socialdemokraterna, Centerpartiet och nu Sverigedemokraterna - förvägrar högkyrkliga och elmbv-are och laestadianer prästvigning. Men däremot, till synes utan problem och protester, prästviger sådana som domkyrkolektor Sabina Koij och kyrkoherde Åke Nordström, som nu alldeles fritt (nb inom vår evangelisk-lutherska kyrka!) får distribuera sina hårresande förnekelser!

Danska kyrkan hade ju för några år sedan sin gudsförnekande präst Thorkild Grosböll att tampas med, men då blev det åtminstone en rejäl debatt med biskopsingripande. Präster som nått bortom tron på Gud som en "från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk kraft" (Å Nordström) måste väl i hela fridens namn lämna prästämbetet godvilligt eller i annat fall avkragas - snarare än den sant evangelisk-lutherske prästen Bengt Ådahl som ser sitt ansvar för svensk kristenhet när de etablerade biskoparna (läs: stiftscheferna) inte gör det!

Ja, nog kan vi, även inom Efs, behöva sjunga och be en psalm som Kingos:



1. Guds kyrka, öppna nu din mun

och låt din lovsång klinga,
så att ditt tack ur hjärtats grund
du till din Gud kan bringa
för livets underbara ord,
för dopets bad och nådens bord,
låt sångens klocka ringa!

2. För att vi Herrens nåd ska se,

han lärare oss sänder.
Guds ord och sakramenten de
har fått i mun och händer
och med förmaning till envar
de för vår själ nu ansvar har,
så vi vår synd bekänner.

3. Det ämbetet så härligt är,

må vi dess kraft besanna
och dem som så oss tjänar här
i bön och godhet famna
och leva som Guds menighet
i samvetsfrid och enighet
och sist i himlen hamna.

4. Må Jesu glädje i oss bo

och bön i hjärtat brinna
så vi i oro och i ro
kan skäl till lovsång finna.
Må vi ej stå hans Ande mot,
men av allt hjärta tro hans ord
och så vårt väl besinna.

5. Ge oss, o Gud, din Ande god

så att vi noga prövar
vart lärdomsväder och med mod
i kamp för tron oss övar.
Hjälp oss i kärlek säga nej,
så vi med osund lära ej
din Ande mer bedrövar.

6. Må fridens Gud i kärlek, hopp

och tro oss samman binda,
så vi tillsammans i vårt lopp
kan livets krona vinna,
så ande, själ och kropp en dag,
fullkomliga till Guds behag,
kan saligheten finna!

Katekesfråga 89: Hur har den treenige Guden uppenbarat sig i förhållande till oss?

onsdag 24 oktober 2018

Två tänkvärda inlägg om etik och människovärde

Påskvänner!

Som sagt - en behöver inte skriva så mycket själv längre. Stefan Gustavsson och Alf Svensson skriver tankeväckande och aktuellt om människovärde och etik. Följ länkarna och läs deras texter! (Men kommentera gärna här ändå!). Jag tror nog att det går att engagera sej positivt i båda frågorna samtidigt - även som man. Ja, och även som kvinna. Att livet och valen inte alltid är enkla innebär ju inte att alla val är likvärdiga. Eller att allt handlar om etiska dilemman. Ibland ja - men ibland inte!

Om detta må vi diskutera, också inom Efs, och även vi män och pappor. Det berör ju lagens alla tre bruk, både 1) den borgerliga rättfärdighetens område - den vi någorlunda borde kunna uppfylla eller hjälpa varandra uppfylla i egen skapelsegiven kraft - och 2) den ånger och förkrosselse som, när allt går som det ska, driver oss till Kristus OCH 3) den frukt av tron, den nya villighet att leva efter Guds lag och heliga vilja som också med nödvändighet påverkar förhållandet till det motsatta könet och våra eventuella barn, med eller utan särskilda handikapp, liksom till flyktingar och deras livssituation, vare sej de räknas om barn eller har barn eller varken eller.

Katekesfråga 88: Vad kallas därför Fadern, Sonen och den helige Ande i vår kyrkas bekännelse?

lördag 20 oktober 2018

Ruts bok

Påskvänner!

Rut samlar säd på Boas åker.

På söndag om 8 dagar ska vi i Efs Njutånger studera Ruts bok tillsammans kl 17 under ledning av Sigrid Lundqvist. Välkomna till bönhuset! Rut är ju en s k "festrulle", den bokrulle som förelästes vid pingst. Men för mej är den en "julrulle", berättelsen utspelar sej ju till största delen i Betlehem och handlar om Davids gammelfarmor (Isais farmor). Så det passar otroligt bra att läsa boken nu inför julen (vi träffas på Efs vid två tillfällen).

Jag kan rekommendera Ingemar Rådbergs bok om Rut: "Flickan från Moab" (Efs-förlaget 1989). Och jag kan rekommendera att man läser boken högt på egen hand - det tar föga mer än en kvart. Eller för någon annan, som Benjamin Franklin lär ha gjort i Paris´ litterära salonger på 1700-talet. Han presenterade visst Ruts bok som en "orientalisk novell" och gjorde stor succé i de föga bibelsprängda kretsarna!

Jag kan inte rekommendera Jehovas Vittnens bibelöversättning ("Nya Världens"), men just beträffande Ruts bok tycker jag att den verkar helt okej. Om man nu inte störs av att "Herren" översätts "Jehova" förstås. Om inte annat är den utmärkt upplästa texten nedan en nog så bra bibelparafras som de flesta barnbiblar och "levande biblar" jag träffat på.




Katekesfråga 87: Vad är det för skillnad mellan Fadern, Sonen och den helige Ande inom gudomsväsendet?