tisdag 22 maj 2018

S:t Stefanus koinonia i S:t Sigfrids kyrka är sanna pingstvänner!

Påsk- och pingstvänner!

I S:t Sigfrids kyrka vid Stora Essingeleden är det som om Stora helgdöden 1772 aldrig ägt rum. Idag Tredjedag Pingst firas där mässa, kl. 18.30 visserligen, under ledning av prästen Hans-Åke Holmström. Vi andra får väl sammanlysa dagens gudstjänst till S:t Sigfrids kyrka! (Observera dock att Efs i fjol faktiskt firade högmässa på Tredjedag Pingst under sin årskonferens!).

Om vi nu inte far till Nianfors kyrka kl 19 ikväll, vill säga. Där firas väl inte mässa, men det blir en musikkväll med pingst-pastor GertOve Liw och hans vänner i bandet Homebound. Pingstandakt av kyrkoherde Pär Stenberg och psalmspel av undertecknad Andreas Holmberg.

Imorgon firas Fjärdedag Pingst med morgonbön i S:ta Maria kyrka i Iggesund kl 9. Vi kommer att läsa fjärdedagens texter enligt den evangeliebok som gällde före stora helgdöden och sjunga de på den tiden för helgdagen föreslagna psalmer som ännu finns i vår psalmbok. Välkomna!

Katekesfråga 40: Får inget arbete utföras på vilodagen?

lördag 19 maj 2018

Nu blir vi alla pingstvänner!


Andreas Holmbergs foto.

Så här skrev jag på Fb igår när jag just tagit ovanstående bild: 

Nu blir även efs-arna pingstvänner! Pingstliljan blommar utanför efs-bönhuset i Njutånger, där barnkören just haft sin våravslutning. En glad och god pingsthelg tillönskas oss allesammans! "Helige Ande, låt nu ske undret som väcker oss alla." (SvPs 161)

Katekesfråga 39: Hur visar en människa förakt för predikan och Guds ord?

torsdag 17 maj 2018

Micael Grenholm tänker med hjärnan

Påskvänner!

Jag har sagt det förut och Micael Grenholm verkar hålla med mej: frågan om böneutrop är en fråga om decibel. Störande av allmän ordning ska vi inte ha, och en muslim som kallar till bön utan högtalare eller på låg ljudnivå är knappast störande av allmän ordning i vårt bullrande motorsamhälle. Så då handlar det alltså om decibelen. Och visst tål den att diskuteras.

Katekesfråga 38: Vad förbjuds i Guds tredje bud? 

måndag 7 maj 2018

Fler som firar pingstnovena?

Påsk- och pingstvänner!

Är det fler församlingar än Luleå Domkyrkoförsamling som firar pingstnovena med samlingar varje dag? Denna viktiga pingstfastetid mellan Kristi Himmelsfärds dag och Pingstdagen - då lärjungarna höll ut i bön tillsammans med Jesu mor Maria - förtjänar absolut att uppmärksammas mer, och jag hoppas att många tar efter Luleå. (Vi är väl alla pingstvänner? Vi behöver väl alla be om den helige Ande? Eller tror vi att vi klarar oss lika bra utan?)

Liksom jag hoppas att alla församlingar återinför traditionen med passionspredikningar en gång i veckan under påskfastan - där denna ovanligt uppbyggliga sed av någon anledning upphört.

Katekesfråga 38: Vad förbjuds i Guds tredje bud?

onsdag 2 maj 2018

Välkommen till Efs´ och Salts årskonferens i Luleå!

Påskvänner!

Man kan ju inte säga annat än att trailern inför årskonferensen i Lule är proffsigt gjord på temat "Bryt ny mark"! Gillar särskilt isbrytarinslaget ( passande i Lule!). Och värmen kommer visst lagom till Kristi Himmelsfärd - hoppas alla isar är borta 10 maj  så vi gamla lulebor slipper skämmas ;o)!



Katekesfråga 37: Varför säger Gud i tredje budet "Tänk på"?

Humoresk för primitiv orgel

Påskvänner!

Med den här låten av Pietro Yon inledde vår organist Mats Hylander sin senaste orgelkonsert! Visst låter den som en vårbäck?



Katekesfråga 36: Vad är det att hålla Guds ord heligt?

tisdag 24 april 2018

Prästvig högkyrkliga igen!

Påskvänner!

När jag för några år sedan motionerade till Efs:s årskonferens om att Efs skulle verka för att prästvigningsförbudet mot högkyrkliga skulle upphöra, avfärdade styrelsen motionen med att det minsann fanns högkyrkliga som inte var kv*nn*pr*stm*tst*nd*re och därför utan problem kunde prästvigas redan som läget var.

Jaja. Men man förväntas ju skriva motioner med fart och kläm, inte teologiska utläggningar. Hade jag haft utrymme kunde jag förstås ha gått in på begreppet högkyrklig och definierat det närmare. Men styrelsen kunde förstås också ha varit schysst nog att nämna att långt fler än högkyrkliga är s.k. kv*nn*pr*stm*tst*nd*re, bl.a. Elm-Bv-are (t.ex. nu avgående missionsledaren Erik J Andersson) och laestadianer.

Vi i Efs känner oss förstås föga drabbade av prästvigningsförbudet. Men genom att vi tiger när det gäller högkyrkliga (enligt ursprunglig definition) och ämbetsfrågan, finns det väl snart inga kvar som protesterar när vi själva drabbas p g a äktenskapsfrågan eller annat? Dessutom har kh Åke Nordström i Gustav Vasa - som förespråkar en icke-teistisk kristendom - gjort rätt många gränsdragningar obsoleta. Accepterar Efs utan att mucka präster som inte tror på Gud och/eller tror att Jesus har ruttnat, kan vi väl i fridens dar inte vara med på att utestänga de högkyrkliga från prästvigningens heliga handling?

Det var min poäng i den insändare som togs in i Kyrkans Tidning förra veckan: "När kommer högkyrkliga få prästvigas igen?" (Originalrubriken var: "Prästvig högkyrkliga igen!") Någon däremot - och varför i så fall?

[Att högkyrkliga ofta begått misstaget att erkänna även uppenbara villolärare som "rätta präster", bara för att de var karlar, ger oss inte rätten att begå motsvarande misstag. Och de högkyrkliga har faktiskt inte godtagit uppenbara ateister som bättre alternativ än kvinnor i prästämbetet - inte "en karl till varje pris", alltså].

Katekesfråga nr 35: Vad befaller Gud i tredje budet?

torsdag 19 april 2018

Frälsarens kyrka

Påskvänner!

En bearbetad psalm inför konfirmationshelgerna och nationaldagen:




1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!


2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,

i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens. 

3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,

Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam, 
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.

4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.


5. Villigt en skara som väckts av Gud

kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
 

6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!



Text: Johan Alfred Eklund 1909, bearb. A.H. 2015
Musik: Gustaf Aulén 1909 


Katekesfråga 34: Varför har vilodagen givits oss?

måndag 16 april 2018

Till Sveriges folk

Påskvänner!

Detta upprop från år 1937(!), formulerat av Nya Väktarens redaktör Axel B Svensson p g a biskoplig passivitet, samlade 1142 prästerliga undertecknare! Skulle ett upprop mot "icke-teismen" (läs: a-teismen) hos kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa få några undertecknare idag?

Till Sveriges folk.

Det har tyvärr hänt, att en präst inom svenska kyrkan haft en ateist att som predikant medverka vid högmässogudstjänst, och samme prästman har i ett tidningsuttalande sagt sig själv hava kastat loss från tron på en personlig Gud.

Det har tyvärr också hänt, att en präst inom svenska kyrkan i ett offentligt tal, som refererats i de allmänna tidningarna, sagt sig icke vilja bekänna sig tro på en treenig Gud och icke kunna tala om blodet, som runnit för oss. Samme prästman sade sig även förkasta flera andra för kyrkans bekännelse konstitutiva läror och antydde, att han bland rikets prästerskap hade många meningsfränder.

Enär sådana utgjutelser och påståenden äro ägnade att icke endast framkalla sorg bland landets kristna utan även skapa en atmosfär av misstänksamhet emot prästerskapet, vilja vi undertecknade klart säga ifrån, att vi ogilla komministerns i Hosjö här ovan nämnda tilltag och uttalande. Vi ogilla också kyrkoherdens i Skepparslöv här ovan nämnda utlåtelser. Samvetstvång älska vi ingalunda, och i åtskilligt hava vi olika uppfattning, men vi äro alla därom ense, att den man, som icke tror på en personlig och treenig Gud, icke heller är skickad att vara präst i svenska kyrkan. För att undgå samvetstvång bör han, om han framhärdar i sin otro, avgå ur sin tjänst och nedlägga sitt prästämbete. Det kan icke vara god moral, att en sådan person fortfarande uppbär lön för prästerlig tjänst.

Vi taga sålunda bestämt avstånd från dessa ämbetsbröder och deras meningsfränder samt hava velat låta envar svensk få besked därom. Gud vare vår kyrka nådig! SvPs 120." [i 1819 års psalmbok, "Ack, bliv hos oss"]

[Undertecknat av 1142 präster, återgivet efter Bengtsson: Axel B Svensson, s 144ff]

August Bruhn (årsbarn med den teologiska - inte politiska - meningsfränden Emanuel Linderholm) kritiserades vid en visitation av biskop Rodhe, men fick behålla sitt ämbete och kunde sitta som kyrkoherde i Skepparslöv till sin död 1941. Axel B Svensson skrev senare:

"Undertecknad är icke längre någon ung människa, men jag har ej någonsin genom något fått min syn på svenska kyrkan så förändrad som genom det bedrövliga elände, som kan betecknas med uttrycket fallet Skepparslöv." Och: "Det vart mig så under en ångesthet, sömnlös natt plötsligt klart, att precis varenda kristen i hela Sveriges land var pliktig att medverka till kyrkans räddning undan ulvarnas klor." (Bengtsson, s. 148f).


Katekesfråga 33: Vilken är vilodagen?

lördag 14 april 2018

En alldeles underbar påskpsalm

Påskvänner!

I min amerikanske vän Howards sångbok fanns följande påskpsalm - en av de psalmer som överskridit de s k "rasbarriärerna" och blivit allmän egendom "over there", även om den fortfarande sjungs mest och ivrigast i de s k "svarta" kyrkorna (se nedan). Det finns ju fortfarande en segregation att beklaga och övervinna, och samtidigt en glädje i att redan nu få vara ett i Jesus och använda varandras sånger.

De mest extatiska uttrycken nedan kanske känns främmande för en stillsam "rosenian", men samtidigt är väl den ohämmade glädjen och hänryckningen som mest passande till påsk och till pingst? Som laestadianen sa apropå liikutuksia, de "rörelser" som inte är helt väsensskilda från de ovan nämnda: När människor kan jubla och ropa för att en boll går in mellan två stolpar, kan väl vi få göra det för att vi har fått våra synders förlåtelse?

Uppstått har Jesus - hurra, hurra! Halleluja!

 

Alt. utförande:



Alt. utförande (själva sången börjar 2 minuter in i klippet):


Alt. utförande i en mindre lokal:



1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!

2. Han sonat varje brott mot lagens bud

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

3. Vi varje dag ska dö från synd och värld

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

4. Vi går till staden Gud har pekat ut

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

5. En dag får vi stå upp som Frälsaren

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

Text och musik: Charles Price Jones 1901 (36 år), övers. A.H. 2009

C P Jones:
Bildresultat för Charles Price Jones pictures


Katekesfråga 32: Vad befaller Gud i andra budet?