Grattis, Carl Adolf!

Påskvänner!

Ber att få gratulera f. stiftsadjunkten och kyrkoherden i Ovansjö Carl Adolf Murray på 100-årsdagen!  Då också hans senaste bok "Selma Lagerlöfs papyrus" släpps ut på marknaden! "Hängivenhet till hundra" är verkligen en passande rubrik på GD:s recension.

Även de 20 är det sug i,
även de 30 är det sprätt i,
även de 40 är det flört i,
även de 50 är det skämt i,
även de 60 är det växt i,
även de 70 är det sprutt i,
även de 80 lever man gott i,
även de 90 andas man fritt i,
men dem som blir 100 får man beundra.

Enligt god tradition kan man på sin födelsedag läsa en psalm ur Psaltaren med samma nummer som födelsedagen. Här alltså Psaltaren 100 (enligt Svenska Folkbibeln):

En tacksägelsepsalm.
Höj jubel till HERREN, alla länder!
Tjäna HERREN med glädje, kom inför hans ansikte med jubelrop!
Besinna att HERREN är Gud. Han har gjort oss och inte vi själva.
Vi är hans folk och får i hans hjord.
Gå in i hans portar med tacksägelse,
i hans gårdar med lov.
Tacka honom, lova hans namn!
Ty HERREN är god, hans nåd varar i evighet,
hans trofasthet från släkte till släkte. 

Vill gärna framföra en hälsning också från "180-åringen" Lina Sandell:

1. Alla Herrens vägar äro 
godhet, sanning, trofasthet. 
Även där vi intet veta 
han vårt bästa vill och vet. 
Han som räknat våra dagar 
innan någon kommen var, 
han som i all nöd och fara 
oss på starka armar bar, 
//: o, han vill allt framgent hjälpa 
som han hittills hulpit har! :// 

2. Kasta vi en blick tillbaka 
på de flydda åren, se, 
samma kärlek uppenbarad 
uti både väl och ve, 
samma kärlek, samma trohet, 
när den log mot dig och mig, 
samma kärlek, samma trohet,
när i moln den svepte sig, 
//: när den törnen eller rosor 
strödde på vår levnadsstig :// 

3. Samma kärlek, när den gav oss 
vad vi högst av allt begärt, 
liksom när den tog ifrån oss 
vad oss framför allt var kärt, 
när i nåd den undanröjde, 
vad oss än i vägen stod, 
eller kom vår mun att jubla: 
Gud mot sina barn är god! 
//: Ja, i allt vi se beständigt 
samma nåd och tålamod :// 

4. Se vi framåt, samma kärlek 
oss härefter följa skall, 
bära oss på herdearmar 
och bevara oss för fall. 
Hur vår dag sig än gestaltar, 
hur all kraft oss än förgår, 
hur det skiftar under färden 
och vår strid blir het och svår, 
//: i Guds trofasthet allena 
all vår hjälp och välfärd står :// 

5. O, så må vi ej förtvivla 
trots all egen skröplighet; 
Gud är mäktig, Gud är trofast, 
må vi ej förgäta det! 
Ej vår vaksamhet, vår trohet 
räcker till, allena hans; 
i vår egen kraft ock ännu 
aldrig någon seger vanns. 
//: Han har lovat med oss vara; 
större trygghet aldrig fanns :// 

6. Varje skiljeväg i livet 
har sin löftesstjärna fått: 
nya plikter, nya strider, 
men ock ökat nådesmått. 
Så var Herrens sätt av ålder, 
känt av mången Jesu vän, 
och uti hans vida rike 
samma sätt ju gäller än. 
//: Led oss därför, käre Herre, 
som du vill var dag igen! ://

Carl Adolf Murray - ett levande mirakel

Påskvänner!

Har ni fördomar om 98-åringar? För två veckor sedan satt jag och EFS-Margit och många fler i stiftsgården i Undersvik och lyssnade till Carl Adolf Murrays högintressanta 80-minutersföredrag om textilarbeten (bl.a. Skog- och Överhogdalstapeterna). Skogtapeten (eller -bonaden) upptäcktes samma månad som Carl Adolf föddes (sept. 1912) och beskrevs med särskilt intresse. Själv tyckte jag nog att talaren var det mest intressanta. En helt otrolig vitalitet. Ett vardagsmirakel. Tänkte skriva om det redan då, men det blev inte av förrän nu. Fattar inte att inte fler (nåja, vi var väl ett 100-tal i a f) vallfärdade till stiftsgården. Massor av turister far till Kemi gamla kyrka för att se en död präst som mest ser ut som en potatis, men en levande och både fysiskt, intellektuellt och andligt vital präst som Carl Adolf känns faktiskt betydligt mer upplivande och trosstärkande! Hans och släktens motto är: "Med kroppens och själens spänst / i livets och kärlekens tjänst." Själv behöver jag nog ta till mej av båda delarna. Stanley Sjöberg tar upp saken ur flera aspekter i Dagen idag.

Sonen Bertil har jag lyssnat till på S:t Ansgars i Uppsala under 1990-talet. En mycket god predikant och teolog. Med fler stiftsadjunkter och präster som han och fadern hade Svenska kyrkans framtid sett ljusare ut. Jodå, jag gillar även Magnus på stiftsgården och många fler, men det hjälps inte; nu är det storkris och det måste upprepas. Även av EFS och dess ledare. Fast i konstruktivt syfte. Det duger inte att mörka eller bagatellisera. Men inte heller att sura och deprimera. För att travestera Tage Danielsson: "Se här din svåra roll: / att inse kyrkans stora kris / med glädjen i behåll".

För åkrarnas gröda,
för dryck och för föda,
för vila och möda
vi tackar dej, Gud.

För vindar och vatten,
för dagen och natten,
för leken och skratten
vi tackar dej, Gud.