onsdag 20 juni 2007

Wejryd om lagens område

I senaste Budbäraren skriver Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd om lagen och det som har med lagens område i livet att göra. Hans tes är att endast frågor som rör evangeliet och frälsningen bör vara avgörande för kyrkogemenskap och ekumenisk samverkan - frågor på lagens område, som t.ex. äktenskapet och dess tillämpning, borde enligt Wejryd aldrig ha den digniteten att de skulle skilja kristna och kyrkor åt.

Inte dåligt presenterad tes. Här gör Wejryd en lika skicklig retorisk prestation som föregångaren Hammar när han gjorde sin berömda "skräpkammartolkning" och plötsligt fick sin ganska kraftfulla bibelkritik att framstå som en ren plattityd (nämligen att allt i Bibeln inte har sin omedelbara tillämpning i alla tider). Wejryd framstår nu som en äkta lutheran i motsats till dem som rör upp himmel och jord på grund av t.ex. frågan om samkönade äktenskap.

Men håller Wejryds tes för mitt "reciprocitetstest"? D.v.s. är resonemanget tänkt att tillämpas "åt båda håll" eller är det bara de konservativa som inte ska bry sej så mycket om de liberalas etik? Kommer Wejryd att med milt överseende betrakta utfall av Åke Green-typ eftersom de ju ändå bara "rör sej på lagens område"? Eller skulle han på 1960-talet velat ha kyrkogemenskap med en sydafrikansk apartheidkyrka?

Knappast. Men Wejryd kan hävda att han är konsekvent ändå. Principen om "frihet på lagens område" kan beskrivas som principen om "frihet att predika frihet på lagens område", och innebär enligt den tolkningen ingen frihet för "försnävningar" och stränga tolkningar, bara frihet att sudda ut gränser och bejaka allas möjligheter till frivilliga val - allt i det övergripande kärleksbudets anda eller i vissa fall mera dess påstådda anda.

Nåväl - detta är mycket sympatiskt och begripligt. Men säg det rakt ut, Anders! Försök inte påskina att du själv fäster mindre vikt vid lagen och dess tillämpningar. De kan absolut vara och måste ibland bli kyrkoskiljande. Inte minst för kärlekens skull.

...men för lite av "husbondens röst"?

Vid årsmötet i Karlshamn i maj hade tydligen Eva-lotta Kjellberg synpunkter på tidningens innehåll. Enligt Budbäraren efterlyste hon mer av "husbondens röst", men jag vet inte om den formuleringen var hennes egen eller reporterns. Begreppet "husbondens röst" klingar närmast stalinistiskt i mina ögon - åtminstone i mediasammanhang - men om vi med "husbondens röst" menar "Guds röst" eller "Guds ord" så borde ju Eva-lottas önskemål inte vara kontroversiellt.

Och i EFS:s fall handlar det också, menar jag, om en trostolkning i någotsånär linje med de lutherska bekännelseskrifternas. Man kan naturligtvis i vissa delar komma till andra slutsatser än dessa, också utifrån en ärlig kristen tro och bibelläsning, men blir skillnaderna alltför stora kanske det är inom andra verksamhetsfält än EFS man bör engagera sej?

Ibland känns faktiskt Budbäraren - det måste jag hålla med om - mer som en allmän reportagetidning om tro och religion än som en Missionstidning med ett Ärende. Särskilt temanumret i fjol om helvetet reagerade jag på. Den grundläggande frågan: "finns det någon risk för mej att gå evigt förlorad?" gavs inget ordentligt svar. Hela temat behandlades mest akademiskt, föga existensiellt och personligt, trots en del korta vad-tycker-du-kommentarer. Men EFS som rörelse och Budbäraren som tidning måste kunna svara ett tydligt Ja på en sådan fråga - och visa på den enda utvägen: Jesus!

Nya Budbäraren ett grafiskt lyft

Vill även här få framföra mina gratulationer till redaktionen för tidningen Budbäraren! Efter tre "sommarnummer" med den nya formgivningen kan jag bara konstatera att tidningen känns fräschare än någonsin. Om än det kanske är lite ont om plats i den? I varje fall känns det som om t.ex. insändarsidan är hårdare beskuren än tidigare. Nånå, vi får vässa våra pennor desto bättre och "kill our darlings" (känt författarmotto som låter väldigt brutalt på svenska).

Lycka till, Budis!

Välkommen till samtal kring EFS roll idag

Det här är en blogg där jag kommer att lägga ut en del egna tankar om missionsorganisationen EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen eller, om man så vill, Evangelium För Skapelsen, se Mark. 16:16).

Alla som vill är välkomna att kommentera här eller mejla mej på andreas.holmberg@skutan.smf.se