fredag 20 juli 2018

200-årsdag på söndag



Påskvänner!

Vill bara påminna om Katarina Elisabet Ehrenborgs, S:ta Elisabets om man så vill, 200-årsdag nu på söndag. Den 22 juli blev även hennes "himmelska födelsedag", då hon avled på sin 62-årsdag 1880. Dagen högtidlighålls lämpligen genom att man i söndagens gudstjänst sjunger hennes mest älskade psalm "Så älskade Gud världen all".

Den och övriga psalmtexter av hennes hand finns, något bearbetade, här. Men glöm inte att hon som översättare introducerade även "Morgon mellan fjällen", "När juldagsmorgon glimmar", "Klippa du som brast för mig", "Här en källa rinner" och, sist men inte minst, "Blinka lilla stjärna där".

Oloph Bexell skriver intressant om "Betty" här.

onsdag 4 juli 2018

68-kyrkan och Efs

Påskvänner!

Har som sommarläsning läst om förre distriktsföreståndaren och Budbärar-redaktören Knut Björks memoarer "Den unga Björk i skogen" från 1968 (utg. 1969). Karln kunde skriva, det är helt klart. Det är intressant med både hans barndomsminnen och hans syn på Efs roll i kyrkan under 1960-talet. Men han kommenterar inte världskyrkomötet i Uppsala 1968, idag för 50 år sedan. Kanske medgav inte utrymmet detta. Kanske få Efs:are var representerade eller tyckte att mötet var så viktigt. (Någon som har minnen därifrån får gärna kommentera). Men helt klart har marxismen och politiska partiers närvaro i kyrkans beslutande församlingar betytt en hel del för Svenska kyrkans utveckling under slutet av 1900-talet - och därmed indirekt för Efs!

F. ärkebiskopen Anders Wejryd skriver intressant på DN debatt utifrån en jämförelse med "18-kyrkan", som naturligtvis också, om än under annan beteckning men med all rätt, har ifrågasatts bl a av just "68-kyrkan". Håkan Sunnliden har ett delvis annat perspektiv. Jag håller själv med Håkan om att särskilt Socialdemokraternas roll i kyrkan inte kan negligeras; forna försyndelser och olyckliga fraterniseringar med makten ursäktar inte nya.

Och på Gotland gick debatten så här.

Hur är det: ska det vara så svårt för Efs att enas om linjen att politiska partier inte ska styra i Svenska kyrkan och därmed också i praktiken i Efs?

Katekesfråga 54: Hur ska vi enligt femte budet behandla vårt eget liv?

fredag 22 juni 2018

Lulepojkens sommarpsalmer

Påskvänner!

Midsommarfirandet på Brogården blev en lyckad tillställning, mycket tack vare att solen åter bröt fram vid 15-tiden och att gradantalet också uppgick till ungefär 15. Men naturligtvis också tack vare en hel del "volontärer" från Efs, och prästparet Mats och Elisabet Sandström som talade resp. sjöng och spelade. Mats läste bl.a. ur Jobs bok om också de små krypens betydelse.

Jag kom då att tänka på lulesonen och herrnhutaren, kyrkoherden i Hedvig Eleonora (1756-65) Anders Carl Rutström som lärde Carl Michael Bellman att skriva (han som sjöng om "minsta kräk i kärr och syra"), och som bara blev 50 år (men fyller 300 år den 30 november 2021)! Ingen av Rutströms (eller hans elevs!) psalmer kom med i den svenska psalmboken, men de har ändå frimodigt sjungits - ofta till folkmelodier och "dalakoraler" - i vårt land i flera hundra år. Inte minst inom Efs och i t ex Carl Olof Rosenius´ familj.

Med stor glädje och stor versteknisk, nästan bellmansk, skicklighet besjöng Rutström även skapelsens skönhet under den svenska sommaren. Skulle t ex gärna vilja få tag i hans dikt "Vallbarnens midsommars-lek i Resilla", tryckt 1763. Här följer några andra exempel, båda ur Sions Nya Sånger, utg 1778. Texterna är något, men inte kraftigt, bearbetade av bloggaren. Melodierna i Youtubeklippen är till andra texter men passar även till Rutströms (den första är också uttryckligen anbefalld till texten i Sions Nya Sånger):




1. Välsignade dag
och lustfyllda lag! 
Vi njuter den tid 
då eviga solen 
är jorden så blid 
att plantor kan få 
runt iskalla polen 
så grönskande stå! 

2. Vi gläds också åt 

den härliga låt, 
allt skönt tidsfördriv 
av fåglarnas kvitter, 
ack, lustiga liv! 
och allt som så väl 
i vattnena spritter 
upplivar vår själ. 

3. Se ängar och fält 

som Skaparn dem ställt! 
Du saliga folk, 
se skogen och gräsen, 
de är ju hans tolk. 
Han allting har gjort, 
beskåda hans väsen 
i litet och stort. 

4. Om den lovar Gud 

som inte har ljud, 
som tala ej kan, 
vad gör då ej bruden 
som älskar sin man? 
Lovsjunge nu den 
till bröllops är bjuden 
sin käraste vän: 

5. För kärlekens flod, 

din pina, ditt blod, 
din ångest och nöd, 
din avlelse, födsel, 
din marter och död, 
för nådens bevis, 
för solsken och skötsel, 
dej, Jesus, ske pris! 









VID EN HÄLSOBRUNN

1. Guds Lamm, hör, hela jorden

vill hedra din person:
din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är himlarymden full
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

2. Du själv är hälsobrunnen

där livets flod upprann.
Dess like är ej funnen,
kom, drick här, alle man!
Här måste mörkret vika,
här livas kropp och själ:
kom, fattiga och rika,
och må för evigt väl!

Har jag då ingen nyare sommarpsalmsfavorit? Jodå, Fride Gustavssons, nr 753 i psalmbokstillägget, är rätt svårslagen - dessutom den enda sommarpsalm jag vet som även hyllar det livsnödvändiga regnet:




Katekesfråga 53: Vad befaller Gud i femte budet?

tisdag 19 juni 2018

Barnsångarläger på Brogården

Påskvänner!

Idag börjar sommarens första barnsångarläger på Brogården. Be gärna för deltagare och ledare! Och välkomna, ni som kan, på avslutningen imorgon kväll kl 18.00 - det blir mycket sång och musik törs jag lova! Tema: Jesus, världens ljus.

Och på fredag kl 15 blir det sedvanligt midsommarfirande. Välkomna även då!


Bildresultat för Brogården bilder


Katekesfråga 52: Har då Gud inte givit någon människa makt över andras liv?

söndag 17 juni 2018

Psalm av Johan Runius

Påskvänner!

Johan Runius´ psalmer är kanske lite väl långa (det är nog därför som de inte tagits in i någon papperspalmbok). Men jag tycker att de är både roliga och tänkvärda. Här en för Tredje söndagen efter Trefaldighet med temat "Förlorad och återfunnen" och texter ur Lukas 15:

 


1. Alla ni som er anfäktar
med den stora livets bok,
som i ångest snart försmäktar
under syndens tyngd och ok,
i Guds hand lägg nådavalet,
drunkna ej i samvetskvalet.

2. Låt nu all förtvivlan fara,
ty ni löfte fått om nåd:
Satan må förtvivlad vara,
som sej vet alls intet råd,
men ni mänskor kan er trösta,
ty ni är ju återlösta!

3. Ädla själ, du himlasmycke,
som din Gud så dyrt betalt;
du har inte kostat mycke,
utan kostat honom allt,
ty med Anden du ju döptes
och med ende Sonen köptes.

4. Skulle han då vilja mista
det han höll så dyrt och värt?
Skulle ej hans hjärta brista
för det barn som är så kärt,
att det mycket tyngre väger
än allt härligt som han äger.

5. Efter dej har Gud ju letat,
efter dej han letar än.
Gud har sej till döds arbetat,
att han dej skall få igen.
Och när du på nytt bortrymmer,
han dej söker med bekymmer.

6. Hör hur ljuvligt härom talar
allas vår Förmyndare,
märk hur sött han dej hugsvalar,
han som mottar syndare:
vill dej vid allt kärt förlikna,
att din tro skall kunna kvickna!

7. Gud nu först en herde lik är,
en som äger hundra får.
När så ett från hjorden viker
och i marken vilse går;
tänk, det enda som då fattas
mer än hela hjorden skattas!

8. Ty de nittinie fåren
lämnar han i öknen kvar,
och går strax på friska spåren
efter det han bortmist har,
gläds när han till sist det funnit,
så som den stort byte vunnit,

9. bär det hem, och dem han känner
skickar han ett bud åstad,
säger: kom nu, grannar, vänner,
hjälp mej nu att vara glad,
ty mitt får jag återfunnit,
det som hade helt försvunnit!

10. Samma sak, när en sej bättrar
blir en obeskrivlig fröjd:
fröjd att en slapp syndens fjättrar
blir det då i himlens höjd,
mer än över nittinie,
den från synden skenbart frie.

11. Vill dej denna tröst ej smaka,
ty du ej som fåret gjort,
trått och längtat strax tillbaka
till din Herde, hjord och ort,
utan varit lik en penning,
kall och livlös utan känning,

12. så vill Gud bli lik en kvinna,
som en peng av tio mist.
För att den nu återfinna
ingen flit hon spar förvisst,
ty hon tänder strax upp ljuset,
sopar och rannsakar huset.

13. Sina vänner och grannkvinnor,
när hon pengen funnit har,
hon med muntra fröjderinnor
bjuder hem och håller kvar.
Där blir sjunget, där blir klappat:
det är funnet som var tappat!

14. Sammalunda, när det händer
att en enda syndig själ
sig från synd till Gud omvänder
och besinnar så sitt väl,
skall det för Guds änglar bliva
fröjd som ingen kan beskriva.

15. Men du gör en ny invändning:
du är inget menlöst får
eller någon livlös penning;
de har inga samvetssår,
de har ingen nåd förskjutit,
men du har frivilligt brutit.

16. Ack! då är ju felen stora,
men förtvivla likväl ej:
i den son som var förlorad
har du då ditt konterfej.
Är du´n lik i syndavikten,
likna´n ock i tillförsikten!

17. Tänk hur han sej dock invävde,
tänk i vad för syndagarn,
pockad´ ut mens Fadern levde
allt sitt arv, det sorgebarn:
Fadern måste´n från sej skilja,
han drog bort mot Faderns vilja,

18. slöste bort i fjärran länder,
mitt i dagligt sus och dus,
allt det som han fått om händer
på galej och skökohus.
Efter de utvalda vinen
fick han ej ens drav med svinen.

19. Då begynte han besinna
hur i barndomshemmet var,
och sej drängarna påminna
som gick hemma hos hans far,
ej som han med tomma magar
men i ständigt goda dagar.

20. På en bön av några rader
han då strax betänker sej:
Jag har syndat, käre Fader
emot himlen och mot dej.
Barns rätt jag ej värd är längre,
låt mej gå som legodrängen.

21. Under! att han hemgå tordes,
under! att han där fick tröst,
ty ett sådant barn ju borde
med all rätt bli arvelöst,
ja, med hårda ord avspisas
och från Faderns ögon visas.

22. Men istället att förstöta´n,
fast han snöplig kom till byss,
ville likväl Fadern möta´n
båd´ med famntag och med kyss!
Gullring och de skönsta kläder
gav den frommaste bland fäder.

23. Han lät slakta och anställa
gästabud med dans och sång,
lät ej heller hos sej gälla
avundstal och dom så vrång;
det var nog: hans son var funnen,
som var död, ja, helt försvunnen!

24. Så är ock Guds hjärta sinnat
mot dem som omvänder sej.
Sådant skall du också finna´t,
det må du försäkra dej,
fast det när ditt samvet´ vaknar
tycks som Gud dej föga saknar.

25. Skulle han ej räkna fåren,
skulle han ej sakna dej,
han som räknar huvudhåren
och om dem bekymrar sej,
dina tårar noga gömmer,
ej ditt minsta steg förglömmer.

26. Lovad, prisad och välsignad
vare Gud i evighet,
att en själ som ligger dignad
sej en sådan tillflykt vet
i den öppna fadersfamnen,
den förunderliga hamnen!

27. Men vem tillhör denna trösten,
som så nådigt till oss kom?
Jo, de ångerfulla brösten,
ty man måste vända om
och ej obekymrat snava.
Bättring, bättring vill Gud hava!


Text: Johan Runius (1679-1713), ngt bearb. och förkortad av A.H. 2011
Musik: Nürnberg 1731 ("Lova vill jag Herran, Herran")


J Runius:


Katekesfråga 51: Vad förbjuder Gud i femte budet?

onsdag 6 juni 2018

Fosterlandsstiftelsen och fosterlandet

Påskvänner!



Vi i Efs brukar ju nuförtiden närmast skämmas över uttydningen "Evangeliska Fosterlandsstiftelsen". Många tycker att det låter nationalistiskt i överkant. Men "fosterland" är väl i alla fall mindre patriarkalt än "fädernesland"? Och idag på Sveriges nationaldag kan vi väl vara stolta över vår fosterländska anknytning och be för Sverige med Runebergs ord (han hade visserligen Finland i åtanke)? Jag har här gjort ett annat strofurval än det i SvPs 593, som jag tycker känns hopplöst föråldrad efter den genomgripande sekulariseringen och upplösningen av enhets- och bondesamhället:




1. Bevara, Gud, vårt fosterland!
Håll över det din starka hand
och var dess hägn i strid som frid,
i sorgens som i glädjens tid.

2. Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

3. Välsigna varje trofast själ,
som önskar det av hjärtat väl,
men slå vart ondskans uppsåt ned,
som vill dess fall och stör dess fred.

4. Låt det få bli och vara ditt,
befolkat, tryggat, glatt och fritt,
på kärlek bördigt som på råd
och uppfyllt av din Andes nåd.

5. Du hjälpte det ur mörker opp
liksom en blomma ur sin knopp,
så låt det ock till tidens slut
mitt i ditt ljus få vecklas ut.

6. Det ljuset är ditt helga ord,
en sol för himmel och för jord.
Giv att det klart oss lysa må
och aldrig mer ifrån oss gå.


Text: Johan Ludvig Runeberg 1857 (53 år)
Musik: König 1738
(För alternativ strofkonstellation, se 1986 års psalmbok nr 593)

Annars kan vi (åtminstone här i Norrland) med fördel sjunga Bo Lundmarks nyskrivna nationaldagspsalm (tack Bo!):




1. Tack Herre för vårt hem i nord 

som du har skapat med ditt ord 
så skönt från fjäll och dal till hav och sjöar.  

2. Här vandrar älg och ren sin stråt, 

från bäcken hörs en vårlig låt 
och uven ropar natten lång i fjärran.  

3. Rikt skördar vi av skog och malm 

och sjunger dig vårt hjärtas psalm 
när mörkret flyr och dagen åter randas. 

4. Din nåd är större än vår nöd,

du ger oss fritt av livets bröd 
och sänder oss att dela det med andra.

5. Se livets väv är utan söm! 

Gud hjälp oss att kämpa för vår dröm 
tills fred och frihet famnar jordens länder.

Text och copyright: Bo Lundmark 1998




Katekesfråga 50: Vilken är den största timliga gåva som Gud har givit oss?

söndag 3 juni 2018

Nikodemus och vi - Bonde och Linderot

Påskvänner!

Idag på Första söndagen efter Trefaldighet (borde den inte firas med vit färg som "Trefaldighetsdagens oktav"?) när ämnet är "Vårt dop" läser vi texten om Nikodemus från Johannesevangeliets tredje kapitel. När Johannes - efter alla andra - skrev sitt evangelium, tyckte tydligen den helige Ande och han (och Nikodemus?) att även detta remarkabla samtal under Jesus´ vandring här på jorden borde återges till vår uppbyggelse. Så nu har vi det (precis som samtalet med den samariska kvinnan i efterföljande kapitel).

Jag låter Anna Sophia Bonde och Lars Linderot utlägga texten för oss idag - på prosa och vers. Redliga förkunnare ska vi vara rädda om - deras karriärer brukar bli lidande, även om de inte som sin Mästare (eller som Petrus) blir uppspikade på ett fysiskt kors.

Idag får vi trots allt säga till varandra: Glad Dopdag! Sjung gärna några doppsalmer!

Katekesfråga 49: Vad förbjuder Gud i fjärde budet?

fredag 1 juni 2018

Hans Lindholm till Njutånger

Påskvänner!

Bildresultat för Hans Lindholm pictures

Nu är det juni och sommar även i almanackan! Nästa helg (den 10 juni) kommer vår biskop eller resepredikant Hans Lindholm till Njutånger och har några samlingar. Först en mer intern för Efs mitt på blanka eftermiddagen och så ett offentligt möte kl 18. Välkomna! (Även till högmässan kl 11 i Njutångers kyrka så klart).

Katekesfråga 48: Vilket löfte har Gud förenat med fjärde budet?


tisdag 29 maj 2018

Efs-möten på bönhuset och på Brogården

Påskvänner!

Igår förmiddag var det 11-kaffe på bönhuset, det sista för säsongen tror jag. Efter sedvanligt gofika med både smörgås och glass höll Torbjörn Bodare ett föredrag under rubriken "Hört på sockna" - om ett ruskigt sprängmord i Delåkvarn där en viss Bruzell på fyllan sprängde ihjäl halva familjen (frun och två av de fem barnen), om en tragisk flygolycka i Iggesunds skärgård alldeles vid krigsslutet 1945 och om mordet på gästgivargården i Iggesund hösten 1793 som aldrig blev uppklarat.

Igårkväll var det så föreningsmöte på Brogården. Även våra 90-åringar Eskil och Hans kunde vara med, och jag och Katarina som bara är drygt hälften så gamla kände oss riktigt unga ;o). Många viktiga Efs-frågor dryftades i Österstugan, och samtidigt höll vägföreningen ett möte inne i huvudbyggnaden (matsalen). Bland mycket annat kollade vi ljusstyrkan på de nya lamporna i gårdskyrkan och fick en rapport från Efs-konferensen i Luleå.

Katekesfråga 47: Vad är det att ha föräldrar och överordnade för ögonen?

söndag 27 maj 2018

Glad Missionsdag!

Påskvänner!

Det slår mej att Heliga Trefaldighets dag ju även (sedan 1983) kallas Missionsdagen. Funderar lite på om Efs är särskilt aktivt med att presentera sin mission den här helgen. Trettondedag Jul har ju på många håll fått en starkt försvagad ställning som kyrkhelg, och kanske vi nuförtiden borde satsa lika mycket på Trefaldighetsdagen som på Trettondedagen?

Jag vill i varje fall så här på Missionsdagen påminna om insamlingen En miljon för mission som just nu passerat 800 000 kr men alltså fortfarande har en bit kvar till målet! Låt oss denna helg hjälpas åt att nå miljonen!

Idag konfirmeras förresten vår son Jonatan - i Missionskyrkan Hudiksvall. (Lämpligt namn på kyrkan en dag som denna, tycker även en Efs:are!).

Glad Missionsdag på er alla!

Katekesfråga 46: Vad befaller Gud i fjärde budet?

Budis som diskussionsunderlag

Påskvänner!

Läste senaste Budbäraren först nu. Återigen ett välmatat nummer med spännande intervjuer. Tydligen ökar Efs:s medlemstal nu igen, men det är väl pga nyanslutna församlingar typ United. (Eller?). Roligt hursomhelst, särskilt om det finns många nykristna med i statistiken.

Men jag får återkomma om det stimulerande innehållet - Budbäraren är egentligen ett utmärkt diskussionsunderlag om än inte (längre) ett utmärkt diskussionsforum.

Katekesfråga 45: För vilket ändamål har Gud givit våra föräldrar och överordnade makt över oss?

Peter Stolpestad in memoriam

Påskvänner!

Min generationskamrat (t.o.m. årskamrat), slagverkaren och länsmusikchefen i Östergötland, Peter Stolpestad, har omkommit i en singelolycka på smålandsvägarna - på väg hem till Karlskrona. Lång väg att pendla, tänker jag. Kanske var han trött. Jag vet inte. Men jag vet att livet fort kan ta slut, även i vår ålder.

Jag länkar till Peters sista julkrönika i Blekinge läns tidning om favoritjulsången "Giv mig ej glans".

Katekesfråga 44: Vilka kallas här våra överordnade?

torsdag 24 maj 2018

Harriet Löwenhjelm in memoriam

Påskvänner!



Idag är det 100 år sedan konstnären och författaren Harriet Löwenhjelm avled i TBC på Romanäs sanatorium utanför Tranås. Hennes egenartade, ibland spexartade, diktarstil med sin blandning av humor och allvar, gyckleri och andlig hängivenhet, och därmed med sina många avsiktliga stilbrott, har inspirerat bl a Hjalmar Gullberg. Här är några av hennes bästa dikter i alfabetisk ordning:

Advent, advent
Aldrig skall den breda hopen 
Belsassar är drucken av vin och mätt
Bön mot fariséerna
Du vida jord i fager klädebonad
Jakt på fågel
Nu har, till sist, jag blitt så sjuk och ledsen
Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta.
Vem kan längre hålla vakt
Är jag intill döden trött

Katekesfråga 43: Vad menas i fjärde budet med far och mor?

Nicenska trosbekännelsen inför Heliga Trefaldighets dag

Påskvänner!

När jag var barn har jag tydliga minnen av att Nicenska trosbekännelsen användes på "stora högtidsdagar". Och när jag studerade i Lund minns jag att Nicenska trosbekännelsen användes varje söndag på Laurentiistiftelsen! (Den s.k. Apostoliska trosbekännelsen användes enbart vid dop, som dopbekännelse).

Som vuxen inser jag att Nicenska trosbekännelsen, som är ungefär dubbelt så lång som den Apostoliska men också den står längst bak i psalmboken, har många uppbyggliga kvaliteter som borde göra den till "standardbekännelse" också inom Efs (även om det är bra att barn och ungdomar i första hand får lära sej den apostoliska utantill!).

Dels innehåller den på två ställen referenser till bibeln. Det talas om att Jesus uppstått "efter Skrifterna" och att den helige Ande "talat genom profeterna." Dels innehåller den på två ställen evangeliets kärnord "för oss": Guds Son blev enligt bekännelsen människa / tog mandom "för oss människor", och blev även korsfäst "för oss".

Så här lyder hela Nicenska trosbekännelsen - må vi även inom Efs lära känna den och använda den, t ex nu på Heliga Trefaldighets dag:

"Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader,
skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son,
född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,
född och icke skapad, av samma väsen som Fadern,
på honom genom vilken allting är skapat;
som för oss människor och för vår salighets skull
har stigit ned från himmelen och tagit mandom
genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus,
lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått,
efter skrifterna, och stigit upp till himmelen
och sitter på Faderns högra sida;
därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda,
på vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den helige Ande, Herren och livgivaren,
som utgår av Fadern (och Sonen)*,
på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras
och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse,
och förväntar de dödas uppståndelse
och den tillkommande världens liv.
Amen."

Det första "och Sonen", "filoque" på latin, bekänner vi lutheraner tillsammans med påven. I det andra "och Sonen" - att Anden tillbedes och äras tillika med Fadern och Sonen - instämmer även de ortodoxa kyrkorna. Jfr även den Apostoliska trosbekännelsen, nedan i moderniserad form (men "kroppens uppståndelse" bekänns verkligen sedan över 1000 år i den bekännelsen, "de dödas uppståndelse" är här i Sverige knyckt från Nicenska sedan bara omkring 100 år och här är Apostoliska i grunden starkare):



Katekesfråga 42: Hur ska vi älska vår nästa?

onsdag 23 maj 2018

Fjärdedag Pingst

Påsk- och pingstvänner!

Idag kan vi trotsa Gustav III och fira Fjärdedag Pingst i S:ta Maria kyrka med de textläsningar och psalmförslag som användes före Stora helgdöden. (I övrigt får väl våra gudstjänster sammanlysas till S:t Sigfrids kyrka vid Stora Essingeleden, där det blir fjärdedagsmässa kl 18.30).

Det är säkert sant att pingstfirandet på många håll urartade i dryckenskap (det var ju före nykterhetsrörelsens tid). Säkert stämmer det att det var mycket folk i kyrkan på själva Pingstdagen och även Annandagen, medan Tredje- och Fjärdedagarna (även vid jul och påsk) blev mer av en allmän helgledighet (förutom de sysslor som i bondesamhället var mer än vanligt påträngande och ouppskjutbara så här års)."Drick er inte druckna av vin, utan låt er fyllas av Anden", skriver ju aposteln. Och just för dem som faktiskt ville och kunde (med närhet till kyrkan eller goda kyrkstugor) fira långhelg och kyrkhelg blev säkert även Tredje- och Fjärdedag Pingst en välsignad tid. Åtminstone kunde man ju - även vid hemmavaro - läsa de föreskrivna texterna och bönerna, som vi ska göra om en halvtimme i S:ta Maria.

Glad Fjärdedag Pingst på er alla!

Katekesfråga 41: Vem är vår nästa?

tisdag 22 maj 2018

S:t Stefanus koinonia i S:t Sigfrids kyrka är sanna pingstvänner!

Påsk- och pingstvänner!

I S:t Sigfrids kyrka vid Stora Essingeleden är det som om Stora helgdöden 1772 aldrig ägt rum. Idag Tredjedag Pingst firas där mässa, kl. 18.30 visserligen, under ledning av prästen Hans-Åke Holmström. Vi andra får väl sammanlysa dagens gudstjänst till S:t Sigfrids kyrka! (Observera dock att Efs i fjol faktiskt firade högmässa på Tredjedag Pingst under sin årskonferens!).

Om vi nu inte far till Nianfors kyrka kl 19 ikväll, vill säga. Där firas väl inte mässa, men det blir en musikkväll med pingst-pastor GertOve Liw och hans vänner i bandet Homebound. Pingstandakt av kyrkoherde Pär Stenberg och psalmspel av undertecknad Andreas Holmberg.

Imorgon firas Fjärdedag Pingst med morgonbön i S:ta Maria kyrka i Iggesund kl 9. Vi kommer att läsa fjärdedagens texter enligt den evangeliebok som gällde före stora helgdöden och sjunga de på den tiden för helgdagen föreslagna psalmer som ännu finns i vår psalmbok. Välkomna!

Katekesfråga 40: Får inget arbete utföras på vilodagen?

lördag 19 maj 2018

Nu blir vi alla pingstvänner!


Andreas Holmbergs foto.

Så här skrev jag på Fb igår när jag just tagit ovanstående bild: 

Nu blir även efs-arna pingstvänner! Pingstliljan blommar utanför efs-bönhuset i Njutånger, där barnkören just haft sin våravslutning. En glad och god pingsthelg tillönskas oss allesammans! "Helige Ande, låt nu ske undret som väcker oss alla." (SvPs 161)

Katekesfråga 39: Hur visar en människa förakt för predikan och Guds ord?

torsdag 17 maj 2018

Micael Grenholm tänker med hjärnan

Påskvänner!

Jag har sagt det förut och Micael Grenholm verkar hålla med mej: frågan om böneutrop är en fråga om decibel. Störande av allmän ordning ska vi inte ha, och en muslim som kallar till bön utan högtalare eller på låg ljudnivå är knappast störande av allmän ordning i vårt bullrande motorsamhälle. Så då handlar det alltså om decibelen. Och visst tål den att diskuteras.

Katekesfråga 38: Vad förbjuds i Guds tredje bud? 

måndag 7 maj 2018

Fler som firar pingstnovena?

Påsk- och pingstvänner!

Är det fler församlingar än Luleå Domkyrkoförsamling som firar pingstnovena med samlingar varje dag? Denna viktiga pingstfastetid mellan Kristi Himmelsfärds dag och Pingstdagen - då lärjungarna höll ut i bön tillsammans med Jesu mor Maria - förtjänar absolut att uppmärksammas mer, och jag hoppas att många tar efter Luleå. (Vi är väl alla pingstvänner? Vi behöver väl alla be om den helige Ande? Eller tror vi att vi klarar oss lika bra utan?)

Liksom jag hoppas att alla församlingar återinför traditionen med passionspredikningar en gång i veckan under påskfastan - där denna ovanligt uppbyggliga sed av någon anledning upphört.

Katekesfråga 38: Vad förbjuds i Guds tredje bud?

onsdag 2 maj 2018

Välkommen till Efs´ och Salts årskonferens i Luleå!

Påskvänner!

Man kan ju inte säga annat än att trailern inför årskonferensen i Lule är proffsigt gjord på temat "Bryt ny mark"! Gillar särskilt isbrytarinslaget ( passande i Lule!). Och värmen kommer visst lagom till Kristi Himmelsfärd - hoppas alla isar är borta 10 maj  så vi gamla lulebor slipper skämmas ;o)!



Katekesfråga 37: Varför säger Gud i tredje budet "Tänk på"?

Humoresk för primitiv orgel

Påskvänner!

Med den här låten av Pietro Yon inledde vår organist Mats Hylander sin senaste orgelkonsert! Visst låter den som en vårbäck?



Katekesfråga 36: Vad är det att hålla Guds ord heligt?

tisdag 24 april 2018

Prästvig högkyrkliga igen!

Påskvänner!

När jag för några år sedan motionerade till Efs:s årskonferens om att Efs skulle verka för att prästvigningsförbudet mot högkyrkliga skulle upphöra, avfärdade styrelsen motionen med att det minsann fanns högkyrkliga som inte var kv*nn*pr*stm*tst*nd*re och därför utan problem kunde prästvigas redan som läget var.

Jaja. Men man förväntas ju skriva motioner med fart och kläm, inte teologiska utläggningar. Hade jag haft utrymme kunde jag förstås ha gått in på begreppet högkyrklig och definierat det närmare. Men styrelsen kunde förstås också ha varit schysst nog att nämna att långt fler än högkyrkliga är s.k. kv*nn*pr*stm*tst*nd*re, bl.a. Elm-Bv-are (t.ex. nu avgående missionsledaren Erik J Andersson) och laestadianer.

Vi i Efs känner oss förstås föga drabbade av prästvigningsförbudet. Men genom att vi tiger när det gäller högkyrkliga (enligt ursprunglig definition) och ämbetsfrågan, finns det väl snart inga kvar som protesterar när vi själva drabbas p g a äktenskapsfrågan eller annat? Dessutom har kh Åke Nordström i Gustav Vasa - som förespråkar en icke-teistisk kristendom - gjort rätt många gränsdragningar obsoleta. Accepterar Efs utan att mucka präster som inte tror på Gud och/eller tror att Jesus har ruttnat, kan vi väl i fridens dar inte vara med på att utestänga de högkyrkliga från prästvigningens heliga handling?

Det var min poäng i den insändare som togs in i Kyrkans Tidning förra veckan: "När kommer högkyrkliga få prästvigas igen?" (Originalrubriken var: "Prästvig högkyrkliga igen!") Någon däremot - och varför i så fall?

[Att högkyrkliga ofta begått misstaget att erkänna även uppenbara villolärare som "rätta präster", bara för att de var karlar, ger oss inte rätten att begå motsvarande misstag. Och de högkyrkliga har faktiskt inte godtagit uppenbara ateister som bättre alternativ än kvinnor i prästämbetet - inte "en karl till varje pris", alltså].

Katekesfråga nr 35: Vad befaller Gud i tredje budet?

torsdag 19 april 2018

Frälsarens kyrka

Påskvänner!

En bearbetad psalm inför konfirmationshelgerna och nationaldagen:




1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!


2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,

i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens. 

3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,

Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam, 
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.

4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.


5. Villigt en skara som väckts av Gud

kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
 

6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!



Text: Johan Alfred Eklund 1909, bearb. A.H. 2015
Musik: Gustaf Aulén 1909 


Katekesfråga 34: Varför har vilodagen givits oss?

måndag 16 april 2018

Till Sveriges folk

Påskvänner!

Detta upprop från år 1937(!), formulerat av Nya Väktarens redaktör Axel B Svensson p g a biskoplig passivitet, samlade 1142 prästerliga undertecknare! Skulle ett upprop mot "icke-teismen" (läs: a-teismen) hos kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa få några undertecknare idag?

Till Sveriges folk.

Det har tyvärr hänt, att en präst inom svenska kyrkan haft en ateist att som predikant medverka vid högmässogudstjänst, och samme prästman har i ett tidningsuttalande sagt sig själv hava kastat loss från tron på en personlig Gud.

Det har tyvärr också hänt, att en präst inom svenska kyrkan i ett offentligt tal, som refererats i de allmänna tidningarna, sagt sig icke vilja bekänna sig tro på en treenig Gud och icke kunna tala om blodet, som runnit för oss. Samme prästman sade sig även förkasta flera andra för kyrkans bekännelse konstitutiva läror och antydde, att han bland rikets prästerskap hade många meningsfränder.

Enär sådana utgjutelser och påståenden äro ägnade att icke endast framkalla sorg bland landets kristna utan även skapa en atmosfär av misstänksamhet emot prästerskapet, vilja vi undertecknade klart säga ifrån, att vi ogilla komministerns i Hosjö här ovan nämnda tilltag och uttalande. Vi ogilla också kyrkoherdens i Skepparslöv här ovan nämnda utlåtelser. Samvetstvång älska vi ingalunda, och i åtskilligt hava vi olika uppfattning, men vi äro alla därom ense, att den man, som icke tror på en personlig och treenig Gud, icke heller är skickad att vara präst i svenska kyrkan. För att undgå samvetstvång bör han, om han framhärdar i sin otro, avgå ur sin tjänst och nedlägga sitt prästämbete. Det kan icke vara god moral, att en sådan person fortfarande uppbär lön för prästerlig tjänst.

Vi taga sålunda bestämt avstånd från dessa ämbetsbröder och deras meningsfränder samt hava velat låta envar svensk få besked därom. Gud vare vår kyrka nådig! SvPs 120." [i 1819 års psalmbok, "Ack, bliv hos oss"]

[Undertecknat av 1142 präster, återgivet efter Bengtsson: Axel B Svensson, s 144ff]

August Bruhn (årsbarn med den teologiska - inte politiska - meningsfränden Emanuel Linderholm) kritiserades vid en visitation av biskop Rodhe, men fick behålla sitt ämbete och kunde sitta som kyrkoherde i Skepparslöv till sin död 1941. Axel B Svensson skrev senare:

"Undertecknad är icke längre någon ung människa, men jag har ej någonsin genom något fått min syn på svenska kyrkan så förändrad som genom det bedrövliga elände, som kan betecknas med uttrycket fallet Skepparslöv." Och: "Det vart mig så under en ångesthet, sömnlös natt plötsligt klart, att precis varenda kristen i hela Sveriges land var pliktig att medverka till kyrkans räddning undan ulvarnas klor." (Bengtsson, s. 148f).


Katekesfråga 33: Vilken är vilodagen?

lördag 14 april 2018

En alldeles underbar påskpsalm

Påskvänner!

I min amerikanske vän Howards sångbok fanns följande påskpsalm - en av de psalmer som överskridit de s k "rasbarriärerna" och blivit allmän egendom "over there", även om den fortfarande sjungs mest och ivrigast i de s k "svarta" kyrkorna (se nedan). Det finns ju fortfarande en segregation att beklaga och övervinna, och samtidigt en glädje i att redan nu få vara ett i Jesus och använda varandras sånger.

De mest extatiska uttrycken nedan kanske känns främmande för en stillsam "rosenian", men samtidigt är väl den ohämmade glädjen och hänryckningen som mest passande till påsk och till pingst? Som laestadianen sa apropå liikutuksia, de "rörelser" som inte är helt väsensskilda från de ovan nämnda: När människor kan jubla och ropa för att en boll går in mellan två stolpar, kan väl vi få göra det för att vi har fått våra synders förlåtelse?

Uppstått har Jesus - hurra, hurra! Halleluja!

 

Alt. utförande:



Alt. utförande (själva sången börjar 2 minuter in i klippet):


Alt. utförande i en mindre lokal:



1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!

2. Han sonat varje brott mot lagens bud

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

3. Vi varje dag ska dö från synd och värld

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

4. Vi går till staden Gud har pekat ut

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

5. En dag får vi stå upp som Frälsaren

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

Text och musik: Charles Price Jones 1901 (36 år), övers. A.H. 2009

C P Jones:
Bildresultat för Charles Price Jones pictures


Katekesfråga 32: Vad befaller Gud i andra budet?

fredag 13 april 2018

Viktigt om väckelsevinden

Påskvänner!

Jag tror att Joakim Lundqvist har en biblisk poäng här. Menar vi allvar med bönen "Herre, sänd en väckelse och börja med mig" (som ju lätt blir en from klyscha) bör vi så klart "bereda väg för Herren" på alla de sätt han anbefaller i sitt ord. (Jfr Elias´ altarbygge). Sedan är det ändå Anden som verkar suveränt och i sin tid. "Utan mig kan ni inget göra."

Fråga 31: Vad vill Gud lära oss med den hotelse han förenat med andra budet?

tisdag 10 april 2018

En akut aktuell diskussion

Påskvänner!

Nog är det här hyperaktuellt och viktigt för hela Svenska kyrkan, även för Efs-are? Det har inte gått att diskutera på Facebook-forumet om Efs:s profil och framtid [fast nu kanske det lossnat lite? anm. 11/4]; det anses väl bryta mot god ton att reagera häftigt mot präster som är uttalade icke-teister och mot präster som även så här i påsktider tror att Jesus har ruttnat. Men om inte vargen kommer nu, när kommer då vargen? Ska Svenska kyrkans predikstolar upplåtas för slikt medan vi - även från Efs - försvarar präst- och biskopsvigningsförbudet för högkyrkliga trossyskon (a la Bo Brander, han med "Ett år med Jesus", ni vet, eller a la Dag Sandahl, han med "Jesus, motspänstig medmänniska")? Är vi inte ganska "kokta grodor" om vi inte skriker högt nu? Vilket absolut inte är samma sak som att blåsa till strid mot stundtals tvivlande kristna i allmänhet - dit jag själv hör! - eller mot undrande sökare och "vanliga" ateister.

Det är själva bedrägeriet, försöket att skapa en "icke-teistisk" kristendom utan Gud och utan en verkligt uppstånden Jesus, som jag med all tänkbar skärpa och tonhöjd vänder mej emot. Och ett Efs, som på 80-talet kunde ge ut böcker som "Varför är trosförkunnelsen farlig?" måste väl i hela fridens dar kunna tala offentligt klarspråk om det här också. Vad jag vet förnekade aldrig Hagin och Ekman att Gud existerar och kan göra under, eller att Jesus "uppstått med sin kropp" (i vilket avseende han dog andligen, JDS-läran, var väl diskussionsämnet, inte den reella, totala uppståndelsen). Vi behöver naturligtvis inte ta uttryckligt avstånd från alla religioner och varianter av ateismen, men när den senare gör anspråk på Svenska kyrkans predikstolar under sken av kristendom borde vi väl ändå gå i taket?

Fast egentligen vet jag ju inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Det ligger ju samtidigt något obeskrivligt tragiskt och obeskrivligt löjligt i varje försök att lansera en "kristendom utan Gud". Jag vill återigen påminna om Ingemar Hedenius´ profetia. (Ni vet: "Det finns ingen Gud, och Hedenius är hans profet").

En liten rekapitulation:

Västerås stift - den rebelliske tonåringen (KT 9/2017)

Nätverket Kristen bortom Gud och kyrkoherde Åke Nordström ifrågasätter det övernaturliga och Guds existens som "en från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt." (KT 15/3 2018)

John Sjögren reagerar stenhårt på "avmytologiseringsprogrammet". (SvD)

Kyrkvaktmästaren Anders Stenström reagerar. (KT 29/3 2018)

Maria Schottenius undrar.
Ärkebiskop Antje Jackelén svarar.
Maria Schottenius undrar vidare.

Biskop de facto Stefan Gustavsson (EFS) analyserar:
Tro på stadig grund.
Tro byggd på evidens.
Han utvecklar det på sin Facebook-sida.


Katekesfråga 30: Hur används Guds namn till lögn och bedrägeri även på annat sätt?

Kristus är uppstånden - ja, han är sannerligen uppstånden!

Påskvänner!

Ni kan väl lite engelska så att ni kan lyssna på dr Peter Kreefts något intellektuella men viktiga påskbetraktelse:




Katekesfråga 26: Vilka är syndiga eder?
Katekesfråga 27: Vad är att begå mened?
Katekesfråga 28: När kan en kristen svärja vid Guds namn?
Katekesfråga 29: Vad är det att använda Guds namn till vidskepelse?

torsdag 5 april 2018

Frälst

Påskvänner!

Kristenheten i Sverige som en smältande glaciär (ja, kanske, en ännu snabbare smältande glaciär är de politiska partierna...) - lyssna på programmet "Frälst" med Sanna Lundell och Sebbe Stakset från Påskaftonen!

Katekesfråga 25: Vad är det att svära vid Guds namn?

En sann påskvän

Påskvänner!

Så här skriver Josefine Arenius i påsktider.

Tänkvärt. Jag tror inte alls att hon är ute och cyklar (annat än i bokstavlig mening, möjligen ;o).

Katekesfråga 24: När används Guds namn till onda önskningar?


onsdag 4 april 2018

Glad Fjärdedag Påsk!

Påskvänner!

Idag Fjärdedag Påsk trotsar vi Gustav III (han är ju död!) och stora helgdöden 1772 och läser med våra förfäder och förmödrar Apostlagärningarna 3:12-20 (men läs gärna kapitlet ut så Petrus får predika färdigt!). Samt ur Johannesevangeliet 21:1-14 om hur Jesus uppenbarar sej för lärjungarna vid Tiberias sjö (och "bjuder tillbaka" på bröd och fisk, samma måltid som han själv blev bjuden på i gårdagens läsning ur Lukas).

Föreslagna psalmer i 1697 års psalmvalslista för Fjärdedag Påsk är
I dödens bojor Kristus låg,
Nu kommen är vår påskafröjd,
Jesus är min vän den bäste och
Så ljuvligt och så gott det är.

Bön från 1697 (lätt bearbetad): O Herre Jesus Kristus, du som efter din uppståndelse ifrån de döda uppenbarades för dina lärjungar vid Tiberias sjö i det stora fiskafänget! Vi ber dej att du ville välsigna också vårt arbete som vi uträttar efter din vilja. Och att du ville ge oss din helige Ande, så att han upplyser och regerar oss till att alltid lyda din befallning och så att vi såsom dina lärjungar lär känna dej av dina underverk och välgärningar och därför är dej tacksamma och inte låter någon fara hålla oss ifrån dej. Du som lever och regerar med din Fader och den helige Ande, sann Gud och sann människa, välsignad i evighet. Amen!

Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 4 april inte illa alls!

tisdag 3 april 2018

Glad Tredjedag Påsk!

Påskvänner!

Enligt evangelieboken från 1697 ska följande texter läsas idag på Tredjedag Påsk (som de gjorde i dagens högmässa fram till 1772): Apg 13:26-41 och Luk. 24:36-49. I psalmvalslistan föreslås bl a Vänd nu om, ni sorgsna sinnen, Nu må väl alla glädja sej och Jesus Kristus Frälsaren.

Dessa läsningar och psalmer kan nog behövas årligen i vår kyrka idag. För att stärka oss i tron, när även kyrkans präster och biskopar (och ärkebiskopar) har börjat sväva så illa på målet beträffande det övernaturliga, t o m Guds existens [!!!] som självständigt, personligt, från människan åtskilt väsen, och då inte minst Kristi födelse av jungfru och kroppsliga uppståndelse! (Båda visserligen först omvittnade av kvinnor men väl inte mindre trovärdiga bara fördenskull?).

EPISTEL: Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts. Ty folket i Jerusalem och deras ledare förstod inte vem Jesus var. De dömde honom och uppfyllde därigenom också de profetord som läses varje sabbat. Fast de inte kunde finna honom skyldig till något som förtjänade dödsstraff krävde de att Pilatus skulle avrätta honom. När de hade fullgjort allt som var skrivet om honom tog de ner honom från korset och lade honom i en grav. Men Gud uppväckte honom från de döda, 31och han visade sig sedan under en längre tid för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket. Vi förkunnar alltså för er detta budskap: löftet som fäderna fick 33har Gud infriat åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det heter i andra psalmen: Du är min son, jag har fött dig i dag. Och att han lät honom uppstå från de döda så att han aldrig mer skall återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag skall uppfylla åt er de heliga och oryggliga löften jag har gett David. Ty på ett annat ställe säger han: Du skall inte låta din helige möta förgängelsen. David, som på sin tid tjänat Guds vilja, insomnade och förenades med sina fäder och mötte förgängelsen. Men han som Gud uppväckte har inte mött någon förgängelse. Ni skall alltså veta, mina bröder, att genom honom förkunnas syndernas förlåtelse för er, och genom honom blir var och en som tror rättfärdig och friad från allt det som ni inte kunde frias från medan ni stod under Moses lag. Se därför till att det som står hos profeterna inte slår in: Se, föraktare, häpna och förintas: jag utför en gärning i era dagar, en gärning som ni inte kommer att tro på när den berättas för er.


EVANGELIUM Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: ”Frid över er!” De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. Då sade han: ”Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel? Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” Och han visade dem sina händer och fötter.  Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: ”Finns det något att äta här?” De räckte honom en bit stekt fisk, och de såg hur han tog den och åt.
Han sade till dem: ”Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna.” Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Och han sade till dem: ”Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni skall vittna om allt detta. Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.”
Bön från 1697 (ngt bearb): Herre Jesus Kristus, vi ber dej att om någon bedrövelse, fruktan och rädsla kommer över oss, liksom dina lärjungar, att du då ville bistå oss och rikligen trösta oss, såsom du tröstade dem i deras bedrövelse och sa: Frid vare med er. Ja, ge då oss denna sanna Tröstaren: den helige Ande. Vi tror förvisso att du med samma kött och ben som du lades ner i graven med är uppstånden och nu sitter på Guds högra hand och ger oss ditt starka beskydd. Och vi ska slutligen komma till dej som är vårt kött och blod och bli lika din förklarade kropp. Ge oss detta, milde Herre Jesus, för din pinas, döds och uppståndelses skull. Amen!

Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 3 april inte illa alls!

måndag 2 april 2018

Den evangeliska Rosenkransen

Påskvänner!

Det kristna halsbandet Rosenkransen är faktiskt inte så dumt - i varje fall inte i evangeliserad tappning. Ett sätt att se och följa Nya testamentets framställning av Jesus med hans mor Marias ögon.



Detta är den evangeliska rosenkransen, lik den romerska (med dess uppbyggliga betraktelser eller meditationer) utom i det att Ave Maria inte läses 10 gånger vid varje mysterium (utan bara vid bebådelsen och besöket hos Elisabet). Vill någon inte ersätta Ave Maria med förslagen nedan, t.ex. för att de inte alltid utgörs av en uttrycklig bön, kan man enligt ortodox tradition istället be Jesusbönen: "Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig syndare".

Börja vid korset (om så önskas: gör korstecknet, kyss korset) och läs trosbekännelsen (Apostolicum eller Nicenum). 

Därefter - vid första pärlan - Herrens bön.  

Istället för tre Ave Maria, läs vid andra pärlan den aronitiska välsignelsen (4 Mos. 6:24-26), tredje pärlan den apostoliska välsignelsen (2 Kor. 13:13), fjärde pärlan bibelns sista verser (Upp. 22:20-21). 

Vid femte pärlan läs Gloria Patri: Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet, amen.

Framme vid låset med den lilla Mariabilden, be: Himmelske Fader, låt oss likt jungfru Maria bevara ditt ord i våra hjärtan och där begrunda det. Om detta ber vi genom din Son Jesus Kristus. Amen.

Glädjens mysterier 
(förslagsvis måndagar och lördagar):

1) Kristus blir människa i jungfrun Maria (Luk. 1:26-38)
Begrunda inkarnationens mysterium under det att du 10 gånger (1 gång för varje pärla) läser första delen av Ave Maria (änglahälsningen): Var hälsad, du högt benådade, Herren är med dig! Därefter Gloria Patri.

2) Jesus i Maria på besök hos Elisabet (Luk. 1:39-56)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 gång för varje pärla) läser andra delen av Ave Maria (Elisabets hälsning): Min Herres mor, välsignad är du bland kvinnor och välsignad din livsfrukt, Jesus. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus föds (Matt. 1:18-25, Luk. 2:1-21)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser änglarnas doxologi: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människorna ett gott behag. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus bärs fram i templet (Luk. 2:22-40).
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Symeons tackbön: Nu låter du din tjänare gå hem i frid, enligt ditt löfte, ty mina ögon har sett din frälsning. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus återfinns i templet (Luk. 2:41-52)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesu egna ord: Varför behövde ni söka efter mig? Visste ni inte att jag bör vara där min Fader bor? Därefter Gloria Patri.

Ljusets mysterier 
(förslagsvis tisdagar):

1) Jesus döps (Matt. 3:13-17, Luk. 3:21-22)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Johannes Döparens presentation: Se Guds Lamm (eller. O Guds Lamm) som tar bort världens synd! Därefter Gloria Patri.

2) Jesus förvandlar vatten till vin (Joh. 2:1-12)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Marias uppmaning: Allt vad han säger er, det ska ni göra! Därefter Gloria Patri.

3) Jesus förkunnar himmelriket i ord och handling (Mark. 4:30-34, Luk. 17:20-21)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också! Därefter Gloria Patri.

4) Jesus förklaras på berget Tabor (Matt. 16:28-17:13, Luk. 9:27-36)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Faderns ord Detta är min älskade Son, han är min utvalde. Lyssna till honom! Därefter Gloria Patri.

5) Jesus instiftar nattvarden (Matt. 26:26-29, Luk. 22:14-23)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: Detta är min kropp som blir offrad för er. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Därefter Gloria Patri.

Smärtans mysterier
(förslagsvis onsdagar och fredagar)

1) Jesus lider i Getsemane
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusoren: Fader, låt denna bägare gå förbi mig om det är möjligt, men inte som jag vill utan som du vill. Därefter Gloria Patri.

2) Jesus blir dömd och torterad
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser översteprästen Kajfas´ ord: Det är bättre att en man dör för folket än att hela folket förgås. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus blir krönt med törnen
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Pilatus´ ord: Detta är Jesus från Nasaret, judarnas konung. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus bär sitt kors
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Paulus´ ord: Jag vill aldrig någonsin berömma mig av annat än Jesu Kristi kors. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus dör på korset
Begrunda detta mysterium under det att du läser rövarens bekännelse och bön: Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike och sedan Jesu sju ord på korset: Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör, Sannerligen, i dag ska du vara med mig i paradiset, Kvinna, se din son - Där är din mor, Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?Jag är törstig, Det är fullbordat, Fader, i dina händer lämnar jag min ande. Och till slut: Denne man har inget ont gjort och Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa). Därefter Gloria Patri.


Härlighetens mysterier 
(förslagsvis torsdagar och söndagar)

1) Jesus uppstår
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet och jag har nycklarna till döden och dödsriket. Därefter Gloria Patri.

2) Jesus far upp till himmelen 
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser ängelns ord: Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen ska komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus sänder Anden    
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: När Hjälparen kommer som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus tar sin mor Maria och alla helgon hem till himmelen 
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden ur Psaltaren: I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. Du förlossar mig, Herre, du trofaste Gud. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus kommer åter, kröner sin brud/kyrka och skapar nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser lovsången ur Uppenbarelseboken: Amen. Lovsången och härligheten, visheten och tacksägelsen, äran och makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet. Amen. Därefter Gloria Patri.

Fr.o.m. "låset" ner till korset samma läsningar som i början. Men just vid låset: vänd fram den helige Andes duva denna gång (den som är förenad med jungfru Maria) och be:

O du helge Ande, kom.
Fyll dina trognas hjärtan med nåd och frid
och tänd i dem kärlekens eld, 

din levande låga,
du som från skilda länder och språk
samlar folken
i kristen tro och endräkt:
en enda helig kyrka.
Halleluja!
Halleluja!


*Veni Sancte Spiritus,
reple tuorum corda fidelium,
et tui amoris in eis ignem accende:
qui per diversitem linguarum cunctarum,
gentes in unitate fidei congregasti.
Alleluja!
Alleluja!