tisdag 11 december 2018

Kjellberg och Kollberg - eller är samsynen mer utbredd än så?

Påskvänner!

Rondellen på Storgatan

Har funderat några dagar kring det historiska som hände i Örkelljunga i söndags. (Se även artikel i Världen idag). Utvecklingen och det gemensamma gudstjänsttfirandet låter ju nästan som rena drömmen, tycker jag. Vem önskar inte mer av andlig enhet, särskilt om ELM-BV:arna skulle blåsa av striden från 1911 (som ledde till att EFS uteslöt dem) på grund av att vi andra nu fullkomligt delar deras höga syn på Bibeln? Och jag brukar hålla med Evalotta Kjellberg om nästan allt jag sett henne skriva och förkunna, så jag förstår att hon är rätt person att odla förtroendefulla kontakter med ELM-BV (vår missionsföreståndare Kerstin Oderhem har ju dessutom, vad jag förstår, bakgrund i Örkelljunga).

Ändå behöver en ju inte vara superkritisk för att undra om det egentligen mest är Evalotta Kjellberg och Peter Kollberg själva (och Torgny Yngvesson?) som enats om det artikeln i Dagen kallar "samma bibelsyn". (Fast jag tror väl inte att Kjellberg tänker avsäga sig prästämbetet eller att Kollberg har sin missionsföreståndares godkännande att kalla kvinnliga predikanter eller präster till ELM-BV?)

Intressant är det ju då att gudstjänsten hölls i ELM-BV:s missionshus, det som före 1910-talet var det gemensamma - de kvarvarande Efs:arna blev tydligen minoritet i Örkelljunga och "drevs ut" där, sedan de andra uteslutits ur Efs på Efs:s årskonferens 1911, jfr Axel B Svenssons version av händelsen. Vilket fick DN att tala om hur Efs, som tidigare utdrev djävlar, numera utdrev "bibeltrogna vänner" - och den nya sammanslutningen stadfäste ju gärna denna DN:s benämning.

Eller har det som hände igår bäring på organisationerna som helhet? (Även om jag tillåter mig att tvivla). I så fall borde ju, menar jag, ELM-BV gå ihop med EFS igen och missionsföreståndarna Ringdahl och Oderhem gå ut gemensamt i Dagen och Världen idag. Missionsorganisationen ELM-BV:s särskilda existensberättigande har ju i så fall upphört och fortsatt splittring är onödig (jfr sammanslagningen i Eritrea). Eller hur ser ni övriga på saken? Är jag onödigt kritisk mot den, tagen för sig själv, så glada och positiva nyheten?

Katekesfråga 117: Vad tror och bekänner du om Jesu Kristi återlösningsverk?

Inga kommentarer: