söndag 25 juni 2017

Den korsfäste avslöjar och utrustar

Påskvänner!

Några missionsföreståndarpredikningar från pingsthelgerna kan väl gå an att återbruka även på Johannes Döparens dag? Som Döparen sa: "Han (Jesus) ska döpa er i helig ande och eld." PS. Jo, Kerstin heter Oderhem utan i. DS.



Från ditt kors du ser, trots kval,
världens öknar blomma
och till himlens fröjdesal
hednaskaror komma.
Bortom graven ser du ljus, 
brustna band och snaror,
hemma i din Faders hus
fullt av frälsta skaror.

fredag 23 juni 2017

Glad midsommar!

Påskvänner!

Nu ska vi fira midsommar, trots min fortsatta frustration över att det går att, utan egentlig debatt med årsmötesbeslut, de facto införa ett könsneutralt äktenskapsbegrepp också i Efs - bara med hänvisning till fait accompli utifrån avtalet med Svenska kyrkan och de politiska partiernas beslut 2009 i riksdag och kyrkomöte - eller till lutherdomens påstådda neutralitet i allt som har med äktenskapet att göra (jo tjena!). Välment vansinne eller åtminstone synnerlig "snällism" - till stöd för en utsatt grupp går man med på vad som helst (jfr de könsneutrala könsbegreppen från 2013).

Medan Sven Ivar Lidströms uppropare å andra sidan är frustrerade över att Efs styrelse behåller ens så mycket som en ytterst moderat heteronormativitet - utan årsmötesbeslut på att styrelsen och rörelsen får behålla den! Nu när kyrkomötet (läs de statsbärande partirena S+C+M) bestämt att könet ska räknas som ovidkommande - också beträffande äktenskap och föräldraskap.

Men blommorna blommar och hela kohagen är grön. Och Efs - varken styrelse eller "uppropare" - gör i alla fall inga otäcka utfall mot medmänniskor, vad man än kan anmärka på i övrigt. Visst finns det saker att glädjas åt. Brorsan med familj är på besök, så det blir en liten kusinträff också. Klockan 15 blir det dans runt midsommarstången på Brogården, då jag hoppas att vi alla, oavsett tro eller läggning, kan glädjas med varandra åt sommarens härliga gåva.

(Påminner om kampanjen till stöd för människor i hungersnöd och svält i Nordöstra Afrika - nej "Afrika" svälter inte, men det är illa nog ändå i de delar som drabbats. När vi köper mat till midsommarfirandet kan vi skänka motsvarande belopp till dem som just nu saknar sitt dagliga bröd).

 

onsdag 21 juni 2017

Många argument och delfrågor på en gång

Påskvänner!

Jag har några teser så här inför reformationsårets midsommar. Har inte skrivit allt på en gång - eftersom jag inte har semester än - utan skrivit en tes i taget. Kanske ett vettigt sätt att läsa dem också? Men jag lägger ut dem på en gång.


1) Även Efs under Stefan Holmström inför nu det könsneutrala äktenskapet.

Här finns åtskilliga som inte håller med. Antingen säger man: Nej, Efs anser fortfarande att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna, men vi förbjuder inte längre enskilda Efs-präster att till äktenskap viga också par där båda är av samma kön. Där brukar jag anföra Mekane Yesus-exemplet, d.v.s.: om MY:s ledning sagt att deras präster fr.o.m. nu är fria att viga också tre personer med varandra, då har MY de facto accepterat även polygami. Och det på ett helt annat och grundläggande sätt än när exempelvis Efs till slut förstod att det av sociala skäl inte gick att upplösa polygama äktenskap hur som helst (för att endast äktenskapet med "ungdomens hustru" vore kristligt giltigt). Eller när Martin Luther vid ett ökänt tillfälle medgav "hemlig bigami" (något som sprack på att svärmor nummer 2 inte accepterade att dottern skulle vara gift endast hemligen och alltfort framstå som bara älskarinna). När ledningen ger sina anställda "carte blanche" på ett visst område, då accepterar den de facto och ansvarar för det de gör, även om den skulle avråda dem från att utnyttja medgivandet.

Eller också säger man: Nej, för vi har redan infört det- det infördes i praktiken redan 2009 när Svenska kyrkan gjorde det, för vi är ju en del av Svenska kyrkan! Pekar jag då på alla evangelisk-lutherska väckelserörelser som inte av den anledningen sett sej tvungna att tänka och agera som det politiserade kyrkomötet, så svaras: jo, men just vårt särskilda avtal med Svenska kyrkan från 1990-talet gör att vi inte kan ha någon annan tro och teologi, i äktenskapsfrågan åtminstone, än Svenska kyrkans ledning och kyrkomöte har. OK, det kanske är så, även om man ju tycker att ett avtal måste kunna sägas upp när det får absurda konsekvenser (jfr debatten kring Efs-kansliets placering i Kyrkans Hus i Uppsala). Men vare sej det könsneutrala äktenskapet egentligen infördes också i Efs 2009 eller redan 1990 (då det tydligen bäddades för saken), får vi väl ändå vara ärliga och konstatera att saken, om än med myrsteg, nu införts i Efs? Och att det är hög tid att informera medlemmar och systerkyrkor om detta?

En tredje grupp säger: Nej, för Efs har inte och kan inte ha någon lära om äktenskapet alls. Vi varken lär eller förnekar något härvidlag. Det är inte lutherskt att ha en egen äktenskapslära - äktenskapet är en världslig inrättning sånt bör vi med förtroende lämna åt staten. Nå, det är ytterst tveksamt om detta är en korrekt återgivning av Martin Luthers syn på äktenskapet (jfr Stora katekesen par. 206-207, 211 och 219). Eller om det är mer än ett ad hoc-argument, d.v.s. att man råkar gilla just det här statliga beslutet men knappast skulle godta äktenskapsregler bestämda av t.ex. Sverigedemokraterna eller Nordiska motståndsrörelsen. Hursomhelst gäller ändå resonemanget från första stycket ovan: att Efs de facto nu godtar sådant Efs tidigare inte godtog, om än här med hänvisning till staten snarare än till bibeln och bekännelsen.


2) Det könsneutrala äktenskapet är ur kyrklig och biblisk - även nytestamentlig - synvinkel alldeles uppåt väggarna.

Här finns dock en viss oenighet även hos dem som avvisar könsneutrala äktenskap, vare sig det gäller t,ex, Frimodig Kyrka eller Efs-ledningen. Ganska snart efter äktenskapsomgörningen 2009 slutade inte bara Kristdemokraterna utan även Frimodig kyrka att frimodigt driva en "återställare". I de flesta andra politiska frågor innebär ju inte ett riksdags- (eller kyrkomötes-) beslut att det måste gälla för all framtid, utan oppositionen vässar sina argument för att i sin tid kunna välta det överända. Skatter höjs inte i evighet, ej heller sänks, och Brexit visar att ett land t.o.m. kan lämna EU (något som ibland förnekats av både vänner och motståndare). Men 2009 års äktenskapsdefinition antog snabbt karaktären av "Guds Nya Ord", som ansågs mer sakrosankt än 2008 års och tidigare, som ju folk även på arbetstid kunnat agitera mot och arbeta för en förändring av. Ja, den tycktes genast bakas in i den s.k. värdegrunden, även om "efterblivna" präster fick s.k. väjningsrätt för att dölja det dramatiska i beslutet. Många (inte minst präster) har därför slutat påtala beslutets kyrkligt ohemula karaktär, inlemmat sej vid de nya förhållandena och inte velat riskera människors aktning (eller för den delen riskera att såra människor) genom att fortsätta driva opinion i frågan om vad äktenskapet är.

Detta kan inte dölja att läran om det könsneutrala äktenskapet är queert och teologiskt uppåt väggarna, för att inte säga gnostiskt. Välment så klart, och en optimal bekräftelse för de homosexuella som ofta ser detta som den verkliga bekräftelsen av deras människovärde. (Allt mindre än äktenskap ses nu lätt som en förolämpning: den som vill visa att den tror på allas lika värde måste bekräfta den lika rätten till äktenskap och adoption). Men det är knappast mer bibliskt än t.ex. den av åtskilliga Rfsl-aktiva och centerpartister omhuldade polygamin, som har fler exempel i bibeln och som ibland måst accepteras även av Efs av pastorala skäl, även om Luthers och Melanchtons ökända pastorala medgivande inte precis sporrat till efterföljd.

Enskild förbön och välsignelse på pastors ansvar, eller t.o.m. införandet av partnerskapet, berövade inte man-kvinna-förbundet dess särställning. Och ett liberalt samhälle kan - men måste inte - acceptera en hel radda äktenskapsdefinitioner som kyrkan inte kan förväntas hänga med på. Men att den kristna kyrkan - på sikt även katolska och ortodoxa - någonsin skulle kunna "reformeras" till att hävda att könet även i könsliv och föräldraskap saknar betydelse, vilket äktenskapsdeformen de facto innebär, är en ren utopi. Tror ens hbt-personer och deras släkt och vänner att teologer världen över slutligen kommer att ansluta sig till dogmen om äktenskapets principiella könsneutralitet, att Gud inte skapat just man och kvinna särskilt underbart (inte mer än "man och man" i alla fall), och att ungdomar som de i DN-artiklarna nedan inte ska kunna få ens en mycket moderat heteronormativ vägledning alls av några präster? http://www.dn.se/insidan/homo-eller-hetero-oviktigt/
http://www.dn.se/insidan/allt-fler-tjejer-har-sex-med-tjejer/

Men få av dem som faktiskt tycker att det könsneutrala äktenskapet är alldeles galet (särskilt som kyrkans teologi och praxis) törs numera gå ut och säga det öppet. Det kan vara av hänsyn till enskilda personer eller den egna karriären, eller för att man givit upp om att kunna förändra (de som fortfarande går ut och ropar betraktas ju lätt som - eller är verkligen i en del fall! - knasiga extremister).  Hursomhelst skapar det ett intryck av att det egna ställningstagandet inte är så särskilt välmotiverat eller viktigt - i varje fall inte jämfört med Pride-festivalernas banderoller - och att den därför utan problem borde kunna inordnas i något slags allmän "mångfald" av åsikter. Särskilt som det i varje fall för präster finns en "väjningsrätt" (än så länge).


3) Det könsneutrala äktenskapet måste därför avskaffas, först i Efs och sedan i hela Svenska kyrkan (inte nödvändigtvis i staten).

Det är inte nog med att motståndare till könsneutrala äktenskap även fortsättningsvis - om inte Wanja Lundby Wedin får som hon vill - kan leva och verka i Svenska kyrkan. Det måste även gå att, t.o.m. på arbetstid och i förkunnelse, driva öppen och uthållig opinion mot det, och på sikt återgå till att, åtminstone i kyrkan, åter definiera äktenskapet som ett förbund mellan just man och kvinna. (Precis som det naturligtvis går att backa ifall vi skulle ha accepterat polygami, utan att fördenskull iscensätta några tvångsskilsmässor). För naturligtvis är 2009 års äktenskapsbeslut inte på något sätt Guds Nya Ord, och queerförkunnelsen är knappast mer sakrosankt än den moderat heteronormativa. Den relativism som gjorde 2009 års beslut möjligt kan givetvis lika gärna om några år - om vindarna vänder - driva utvecklingen åt andra hållet. Anna-Karin Hammar sa på Pride Hudik för några år sedan att det knappast är klokt att låta bibeln leda oss i frågan om äktenskapet (den var liksom föråldrad på det området, som jag uppfattade det), utan äktenskapet och dess utformning var en rent politisk fråga. Men jag skulle verkligen beklaga om en ny politisk kursändring i synen på äktenskap och familj skedde under ledning av högerextremistiska partier - en backlash typ den på 30-talet är verkligen inget att önska! Men t.ex. syskonäktenskap som i vårt land tillåts på dispens är å andra sidan ingen bra idé bara för att nazisterna avvisar den.

Som Liberaldemokraternas nu avgående kristne ledare Tim Farron konstaterade måste man från båda håll kunna göra skillnad på kyrka och stat. Det är absolut inte självklart att en återupprättad allmänkyrklig teologi om äktenskapet med en moderat heteronorm behöver innebära en återgång till fördomsfulla, taskiga attityder mot homosexuella eller att staten nödvändigtvis behöver återgå till att betrakta det som en fördel för ett barn att ha en förälder av vardera könet. (Det är ju dock en slags grundläggande könskvotering som å andra sidan knappast heller behöver vara ett orimligt grundmönster eller primärt ideal vid t.ex. adoption ens för en liberal stat).


4) Efs måste därför bryta samarbetsavtal som gör att vår teologi i vissa frågor de facto bestäms av Socialdemokraterna och Centerpartiet (jfr vår hållning till ämbetsfrågan 1958) och verka för att dessa partier förbjuds sitta i kyrkliga beslutande organ.

I 150-årsjubileumsskriften "I detta tecken" märker jag att Efs inte ens i ämbetsfrågan tog någon ställning (1950-tal alltså) utan lät staten och de politiska partierna avgöra saken. Man tycker ju dock att Efs åtminstone kunde ha ställt en ordningsfråga och tillsammans med högkyrkliga och andra drivit på för att kyrkan först skulle göras fri från de politiska partierna och sedan ta ställning i ämbetsfrågan. Men inte ens det skedde - tydligen avstod Efs t.o.m. från att lämna remiss (eller minns jag fel?). Det ställer ju ganska grundläggande frågor kring Efs och hur Efs tar beslut i teologiska frågor. Har vi utvecklat en slags påstådd "lutherdom" som räknar både ämbetet och äktenskapet (som visserligen är sakrament i den katolska kyrkan men dock heliga inrättningar även i den evangelisk-lutherska) till adiafora, till det som en Efs-styrelse eller f.ö. hela väckelserörelsen inte kan ta självständig ställning till?

För mej är saken fullständigt klar: Skulle det vara sant som tidigare missionsföreståndare och Sven Ivar Lidström (S), tidigare vice stiftsstyrelseordförande i Luleå, påstår (vilket jag synar) att Efs måste införa - eller de facto redan har infört - läran och praxisen kring det könsneutrala äktenskapet p g a 90-talsavtal med Svenska kyrkan (blotta medlemskapet kan ju omöjligen medföra detta, jfr Elm-bv, Oasrörelsen eller de laestadianska fridsföreningarna), så måste detta avtal brytas omedelbart! Just så orimlig är läran om att äktenskapets stiftelse skulle vara könsneutral (se 1 Mos. 2 och Matt. 19, samt Stora katekesen par 206-207, 211 och 219). Inga Efs-präster bör tillåtas företräda den queerdogmen i teori och praktik (homofoba utfall ska naturligtvis inte heller vara tillåtna). I så fall får de söka sig till Equmeniakyrkan som ju är till för att samla allt möjligt, eller, vilket bär mig emot att säga, till övriga delar av Svenska kyrkan. Där jag dock inte heller tycker att de ska husera, lika lite som de präster som tror att Jesus har ruttnat. Svenska kyrkan har ju dock en identitet som allmänkyrkligt, evangeliskt-lutherskt samfund, men, i motsats till Efs, också en allomfattande, folkkyrklig ambition som väl i längden har öppnat för accepterandet av det mesta.

Efs kan inte stå passivt eller accepterande till vilka kyrkomötesbeslut som helst (för att vi har ett avtal med Svenska kyrkan). Det är också dags att högt och gemensamt protestera mot den politiska sfärens direkta ingripanden i Svenska kyrkans beslutande församlingar. Det är en internationell skandal, en kyrklig och politisk, ja, konstitutionell absurditet, att statsbärande partier som (M) och (S) suttit och bestämt i många av en ideell organisations, ja, ett evangeliskt-lutherskt konfessionellt samfunds ideologiskt mest laddade ärenden! För den som av födsel och ohejdad vana finner förfarandet normalt, kan det kanske vara nyttigt att fundera över hur vi känt om även Efs:s årskonferenser präglats av grupper som Centerpartiet eller Socialdemokraterna? (Eller Sverigedemokraterna). Vanvettigt är bara förnamnet, och i den här frågan borde Efs frimodigt tala klarspråk tillsammans med t.ex. de högkyrkliga, inte bara i nomineringsgruppen Frimodig kyrka utan som egen, självständig organisation.

söndag 18 juni 2017

Glad dopsöndag med quiz för stora och små!

Påskvänner!



Glad dopsöndag! Här kommer ett förslag på "dopquiz" efter gudstjänsten idag (här med Hälsingeperspektiv, men det kan lätt korrigeras):

1) Vårt dop erkänns även av påven som ett sant kristet dop, förutsatt att det förrättats
a) tillsammans med en tydlig namngivningsceremoni som godkänts av myndigheterna
b) av en präst med kyrkorådets fullmakt att döpa och med minst en troende fadder utsedd
c) av en döpt kristen i rent vatten och i Faderns, Sonens och den helige Andes namn
d) i en gudstjänstlokal som invigts av en biskop

2) I de äldsta kyrkorna här i Hälsingland kommer dopfuntarna oftast från ett och samma landskap. Vilket landskap?
a) Uppland
b) Gotland
c) Västmanland
d) Bohuslän

3) En av följande psalmer handlar egentligen inte direkt om dopet, men har ändå ofta brukat sjungas vid dop. Vilken?
a) Upp ur vilda, djupa vatten
b) Med vår glädje över livets under
c) Glad jag ständigt vill bekänna
d) Tryggare kan ingen vara

4) En av följande handlingar kräver alltid att man är döpt - i alla fall om den ska ske i kyrkans regi. Vilken?
a) Konfirmation
b) Vigsel
c) Förbön med handpåläggning
d) Begravning

5) En av kyrkoårets söndagar - den vi firar idag alltså - handlar särskilt om vårt dop. Vad kallas den här söndagen i vår kyrka?
a) Dopsöndagen
b) Missionsdagen
c) Första söndagen efter Trefaldighet
d) Andra söndagen efter Pingst

6) Jesus sa åt sina lärjungar att göra alla folk till hans lärjungar, genom att döpa dem och... ja, vad då?
a) ...be dem sälja allt de äger
b) ...lära dem att hålla allt han befallt
c) ...visa dem hur man bygger kyrkor
d) ...förbjuda alla andra religioner

7) Vår kungs farfars farfars farfar fick namn (fast på franska) efter en person som var släkt med Jesus och döpte många människor. Vad hette den personen på svenska?
a) Johannes Döparen
b) Simon Petrus
c) Maria Magdalena
d) Judas Iskariot

8) Personen som är svaret på fråga 7 döpte människor - även Jesus! - i en flod i närheten av jordens lägsta punkt, flera hundra meter under havsnivån. Var slutar den floden?
a) I Medelhavet
b) I Gennesaret
c) I Döda havet
d) Den sinar ut i ökensanden

9) Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna av alla samfund i Sverige. Men ett svenskt samfund bildades i mitten av 1800-talet för att man bara ville döpa vuxna, inte barn. Vad hette det samfundet?
a) Missionsförbundet
b) Metodistkyrkan
c) Baptistsamfundet
d) Pingströrelsen

10) Numera ingår samfundet som var rätt svar på fråga 9) tillsammans med två andra gamla samfund i ett nytt gemensamt samfund dit två av Hudiksvalls centrumkyrkor hör. Det nya samfundet som praktiserar dop av både barn och vuxna heter
a) Equmeniakyrkan
b) Evangeliska Frikyrkan
c) EFS
d) Enhetskyrkan

11) Dopet är ett av vår kyrkas sakrament. Sakrament är enligt vår kyrkas förståelse en handling som instiftats av Jesus, och där yttre, materiella gåvor, som t.ex. vatten, genom Guds ord och löfte blir nådemedel, alltså förmedlare av andliga välsignelser, som t.ex. syndernas förlåtelse och evigt liv. Vilket är enligt vår kyrkas definition det andra sakramentet förutom dopet?
a) Bikten
b) Nattvarden
c) Prästvigningen
d) Sista smörjelsen

12) Dopet innebär enligt kristen tro inte
a) syndernas förlåtelse, liv och salighet åt alla som tar emot i tro och tillit
b) med-lemskap i Kyrkan, Kristi kropp, åt alla som inte vill bryta med den
c) rätt att för evigt vara Guds barn för dem som förblir i tron på hans namn
d) rätt att kallas kristen fast man förnekar att Jesus är Guds Son och världens Frälsare


QUIZ FÖR DE YNGRE:
1) När en som heter Kalle döps säger prästen Pär:
a) Jag döper dej till Kalle
b) Jag, prästen Pär, döper dej nu, Kalle
c) Kalle, jag döper dej i Faderns och Sonens och den helige Andes namn
d) Se upp nu, Kalle, för nu blir du blöt

2) Vad kallas grejen man döps i?
a) Dopfunt
b) Dopsten
c) Doptallrik
d) Dopgryta

3) Man brukar sjunga psalmer vid dopet. Vilken av dessa sånger är en psalm?
a) Du ska inte tro det blir sommar
b) Den blomstertid nu kommer
c) Barfota utan strumpor och skor
d) Och nu så vill jag sjunga

4) Man måste vara döpt om man ska kunna bli
a) Konfirmerad
b) Förlovad
c) Gift
d) Begravd

5) Den här söndagen handlar särskilt om just dopet. Men vad firar kyrkan alla söndagar?
a) Att söndagar ofta är särskilt soliga och varma dagar
b) Att vi får vara lediga från skolan på söndagar
c) Att Jesus gav oss den gyllene regeln på en söndag
d) Att Jesus uppstod ur sin grav på en söndag

6) Jesus sa åt sina lärjungar att döpa folk och
a) sjunga psalmer för dem
b) lära dem att göra som han sagt
c) hindra dem att smita
d) begrava dem

7) En släkting till Jesus döpte så många människor att han kallades Döparen. Men vad hette han egentligen?
a) Petrus
b) Johannes
c) Kalle
d) Nikodemus

8) Personen i fråga 7) döpte utomhus, i en flod som heter vad då?
a) Svågan
b) Ljusnan
c) Jordan
d) Voxnan

9) När kan man inte bli döpt i Svenska kyrkan?
a) Mellan 0 och 1 års ålder
b) Mellan 1 och 10 års ålder
c) Mellan 10 och 100 års ålder
d) När man är död

10) Vad får man i dopet?
a) Medlemskap i Guds kyrka här på jorden
b) Vackra namn från mammas och pappas släkt
c) Bra hårväxt med underbar hårfärg
d) Stenrika faddrar som ger diamanter i present

11) Vad får man inte i dopet?
a) Löften från Jesus
b) Ett fint dopljus
c) Varma förböner
d) En dans på rosor hela livet

12) Vem får döpa?
a) Bara en som är kyrkoherde eller biskop
b) Bara en som någon gång blivit fadder åt ett barn
c) Alla som vet hur man häller upp lagom varmt vatten
d) Den som är präst eller i nödfall varje döpt kristen människa

lördag 17 juni 2017

Kyrkostyrelsen och Efs-styrelsen har sammanträtt.

Påskvänner!

En liten interiör från Kyrkostyrelsen och dess sammanträde i onsdags har Dag Sandahl givit idag (dock utan att begå sekretessbrott genom att redogöra för själva diskussionen). Nog hade fler än jag velat vara en fluga på väggen även under Efs-styrelsens sammanträde idag. Men vi får väl vänta och se hur styrelsen och nya missionsföreståndaren Oderhem väljer att agera fr.o.m. i höst. Stefan Holmström är väl fr.o.m. nu en s.k. "lame duck"?

Nu är det i alla fall helg och vi får glädjen att fira vårt dop. Kanske att vi alla - oavsett dopdag - borde tända våra dopljus imorgon på Första söndagen efter Trefaldighet (Andra efter Pingst)?

Glad jag ständigt vill bekänna:
Jag är döpt i Jesu namn.

onsdag 14 juni 2017

Till styrelsen, missionsföreståndaren och undertecknarna av Sven Ivar Lidströms upprop!

Påskvänner!

Kära Efs-styrelse, missionsföreståndare (både gamla och nya) samt undertecknare av Facebook-uppropet från Efs-aren och förre vice stiftsstyrelseordföranden i Luleå stift Sven Ivar Lidström (S) till stöd för Birger Olssons och Bertil Johanssons kritik mot Efs:s styrelses och missionsföreståndares utsända Samtalsunderlag och råd kring samlevnad och sexualitet!

Ni verkar, trots olika perspektiv och betoningar, alla överens om att även Efs-präster måste få ansluta sej till läran om det könsneutrala äktenskapet i både förkunnelse och praktik (vigsel av två karlar eller av två damer till äktenskap). Somliga av er tar denna ställning för att ni själva verkligen tror på att könet inte har någon betydelse ens i äktenskap och föräldraskap, andra och kanske de flesta för att Efs inte ska splittras. Alla förenas dessutom säkert av en genuin omsorg om en fortfarande på många sätt utsatt grupp.

Men ska detta verkligen hålla ihop Efs? Nu handlar det ju inte längre bara om att acceptera vissa motiverade pastorala undantag inom ett grundläggande heteronormativt paradigm (vilket jag bejakade apropå biskopsbrevet 1994). Det handlar om att acceptera ett helt paradigmskifte, där könet inte heller i kyrkan (staten må ju då vara, fast det kan inte vara självklart där heller) ska anses spela någon roll i vare sej könsliv eller föräldraskap!

Detta i uppenbar strid (som biskoparna Ragnar Persenius, Hans Stiglund och Esbjörn Hagberg konstaterade 2009) med bibelns ord och Herrens tydligt men moderat heteronormativa undervisning i Matteus 19, där han samtidigt, vilket nog sällan tillräckligt uppmärksammats, visar tydlig medvetenhet om pastorala undantag. Och i uppenbar strid med vår kyrkas bekännelse (se Stora katekesen om Första huvudstycket, särskilt paragraferna 206-207, 211 och 219), som vi hört både Efs:s prästkandidater och missionsföreståndare bekänna sig till. Inte ens ett särskilt ord ska nu få finnas för man-kvinna-förbundet, ens inom Efs (i staten inte ens för män och kvinnor, eftersom även barnaföderskor får registreras som män och trebarnspappor som kvinnor fr.o.m. 1 juli 2013). Eller som våra kära ungdomar säger, helt i enlighet med aktuell skol- och konfirmandundervisning: "all kärlek är väl bra kärlek och en blir väl kär i en person, inte ett kön" (bokstavligen nog så sant, men i sin kontext och sin bimening alldeles uppåt väggarna). Jfr http://www.dn.se/insidan/homo-eller-hetero-oviktigt/ och http://www.dn.se/insidan/allt-fler-tjejer-har-sex-med-tjejer/

Men den synen accepterar jag helt enkelt inte att en enda Efs-präst eller Efs-ungdomsledare företräder. (Egentligen ingen präst eller ansvarig ungdomsledare alls, men vad har vi Efs till om vi inte kan hävda en egen linje?). Homofobi är inte enda diket här i världen - queertro är ett annat (om än förvisso mer sympatiskt). Efs kan inte för fridens skull härbärgera allt möjligt, vare sej åt ena eller andra hållet - det leder till allt annat än frid och kommer inte att hålla ihop Efs. 

Det fanns före de politiska partiernas - bl.a. Sven Ivar Lidströms Socialdemokraters - alexanderhugg genom äktenskapsfrågans gordiska knut en pastoralt inkännande, moderat linje som bl.a. Esbjörn Hagberg, Hans Stiglund och Ragnar Persenius då företrädde. Men svara mej nu: var är den nu? Att godta Efs-präster som inte bara ber för och pastoralt vårdar sej om utan också viger par av samma kön till äktenskap [sic!] - det är sannerligen ingen medellinje eller kompromiss. Det är en total kapitulation för queertänkandet, hur mycket väjningsrätt för mera efterblivna man sedan än säger sig värna (har ni förresten pratat med Sven Ivars partikamrat Wanja Lundby Wedin om den?).

Vi väljer inte alltid våra strider eller kamplinjer (jfr Maginotlinjen som fi inte brydde sig om) utan måste ibland anta en utmaning. Polyrörelsen (alltid lika aktiv på Stockholm Pride och för 4 år sedan inflytelserik inom Centern) undrar ju år efter år varför vi bråkar så mycket om "förmågan att älska fler än en" (all kärlek var ju bra kärlek?). Och vad mannen och kvinnan som Paulus "hängde ut" i 1 Kor. 5 tyckte om det kan vi bara gissa - inget tyder på att just de var särskilt kärlekslösa, Paulus ter sej ju däremot så, trots vad han skrev i 1 Kor. 13. "Kärleksfrågor" finns det ett otal av. Jag avstår från medielänkar till allsköns konstellationer här. Det mesta förekommer ju, inte sällan under mycket ömsinta former, även om vissa kränks av att jämföras med andra. Jag är nog politiskt liberalare och allmänt tolerantare än de flesta, men menar att om någon konstellation alls ska ges en särställning (juridiskt och teologiskt) så är det ett monogamt och någorlunda exogamt man-kvinna-förbund. Som det sociala uttrycket för ett biologiskt faktum, nämligen att vi alla stammar från en man och en kvinna. Jfr våra bekännelseskrifters sammankoppling av fjärde och sjätte budet. Börjar vi prata om allas lika värde och "all kärlek är bra kärlek" som något slags argument i just äktenskapsfrågan får vi väl ändå försöka vara konsekventa?

Här nedan återges Sven Ivars upprop inför styrelsesammanträdet på lördag. Den som vill underteckna det, vilket jag alltså inte rekommenderar, kan t.o.m. denna dag 14 juni göra det på facebookgruppen Efs-rörelsen Samtal om profil och framtid eller direkt till stiftsstyrelseledamotens i Luleå stift e-postadress svenivar.lidstrom@gmail.com

"Till EFS styrelse med anledning av styrelsens beslut § 26/2017 Pastorala råd utifrån EFS styrelses hållning i frågan om vigsel av samkönade par.
Vi delar den kritik mot styrelsens beslut som missionsföreståndarna Birger Olsson och Bertil Johansson lyfter fram i sina öppna brev, och vi vädjar till styrelsen att ompröva sitt beslut.
Vi önskar att styrelsen ansluter sig till det förhållningssätt som hittills gällt inom EFS i denna typ av frågor, och som EFS ordförande och missionsföreståndare i den här frågan gav uttryck för i en artikel i tidningen Dagen den 3 sept 2014, dvs att det i EFS inte finns en enhetlig syn på homosexualitet och äktenskap. Vi anser att ett sådant klargörande är ytterst viktigt för att hålla ihop EFS."

Inte bara Sven Ivars åsiktsfränder kan ju göra sina röster hörda inför styrelsemötet på lördag, t.ex. till ordförande Stefan Svensson. Jag nöjer mej nog själv med att uttrycka mej här på bloggen och i Facebook-gruppen. Men jag hoppas sannerligen att Sven Ivars upprop inte blir den enda synpunkt styrelsen får.


lördag 10 juni 2017

Nu vet vi vad vi ska göra med skatteåterbäringen

Påsk- och pingstvänner!

Okej. Nu är det bara att inse att svälten (inte bara "hungern") hotar alltför många igen. Inte hela Afrika, men alltför stora delar av världsdelen. Erik J och Dagen hjälper dej att återigen inse situationens allvar. Allas ögon väntar efter dej, att du ger dem deras föda i rätt tid.

Herre, din jord har resurser för alla,
tack för den stora del vi fått som lån!
Hjälp oss att duka ett långbord i världen
som alla kan resa sig mätta från.

onsdag 7 juni 2017

Efs och årsmötet i Alingsås 2017

Påskvänner!

Här kommer lite "klippt och klistrat" från årskonferensen i Alingsås. Hittade inte någon video från pass 1 på årsmötet, men... Träffade i a f på morgonbönen i morse Margareta och Gösta Hådell som var med där nere i Västergötland.

Fjärdedag Pingst

Påskvänner!

För er som vill fira även Fjärdedag Pingst, enskilt eller tillsammans, kommer här dagens texter från de 700 år dagen firades i Sveriges kyrkor: Apg. 5:12-16 och Joh. 6:44-51.

Psalmförslagen i 1697 års koralbok är lutherpsalmerna Var man mån nu väl glädja sigKom Helge Ande Herre Gud och Dig, helge Ande, beder vi, samt (av annan författare) Jesus allt mitt goda är.

I sin kyrkopostilla avslutar Martin Luther sin predikan över Fjärdedagens evangelium så här:

Ni ser alltså hur man bör njuta detta bröd, som kommit ner från himmelen, Herren Kristus, nämligen genom tron, när vi tror på honom, och litar på att han är vår Frälsare och saliggörare.

Jag har därför sagt att man ej bör förstå dessa ord som om de handlade om Altarets sakrament [nattvarden], för den som vill tyda dem på detta gör våld på detta evangelium. I detta evangelium finns inte en bokstav om Altarets sakrament. Varför skulle Kristus här tala om ett sakrament som ej ännu var instiftat? Ja, hela kapitlet som detta evangelium är taget ifrån talar inte om annat än om andlig spis, nämligen om tron. För då folket löpte efter Herren och återigen ville få mat och dryck, såsom han själv säger, så tar han sig anledning av den kroppsliga födan som de sökte att tala om den andliga, vilket han sedan gör i hela kapitlet, såsom han också säger själv: "De ord jag säger er är ande och liv" (Joh. 6:63), och vill alltså därmed visa hur han spisat dem för att de skulle tro på honom, och såsom de hade njutit den lekamliga spisen också skulle njuta den andliga. Om detta mera en annan gång. 

För denna gång låt oss här betrakta hur nådig och mild Herren kommer, och själv erbjuder sig åt oss, ja, sitt eget kött och blod, och det med så vänliga ord, att hjärtat därigenom måtte kunna bevekas till att tro på honom, nämligen att detta bröd, hans kött och blod, som han tagit av Jungfru Maria, det är oss givet för att han skulle smaka döden i vårt ställe och utstå helvetets kval, samt bära synden såsom sin egen, den synd han dock aldrig hade gjort. Detta gjorde han frivilligt, och har upptagit oss såsom bröder och systrar. Om vi nu tror detta, så gör vi den himmelske Faderns vilja, som inte är annat än att vi tror på Sonen, såsom Kristus själv säger just före detta evangelium: Detta är hans vilja som har sänt mig, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv (Joh. 6:40).

Alltså är det nu klart: den som har tron till detta himlabrödet, till Kristus, till detta kött och blod som han här talar om, att det är honom givet och är hans eget, och tar emot det såsom sin egendom, han har redan gjort Guds vilja och ätit av detta himlabrödet, såsom Augustinus säger: "Tro, och du har ätit." Om denna andliga nattvard talar hela Nya testamentet, och i synnerhet Johannes på detta ställe. Altarets sakrament är ett Testamente och en förvissning om denna rätta nattvarden, varmed vi skall stärka vår tro och vara försäkrade, att denna lekamen och detta blod som vi undfår i sakramentet, har frälsat oss ifrån synd och död, djävul, helvete och allt ont, varom vi på annat ställe mera talat och skrivit.

Men varav ska en människa pröva och märka, att hon också hör till detta himlabröd, och är bjuden till en sådan andlig nattvard? Hon behöver bara ge akt på sitt eget hjärta: finner hon det så beskaffat att det gläder sig över Guds löften, och stadigt tror att hon också är en som detta ätandet tillhör, så är hon det förvisso också, för som vi tror, så sker det oss. En sådan låter sig också genast vårda om sin nästa, hjälper honom såsom sin broder, räddar honom, giver, lånar, tröstar och gör honom ej annat än vad hon ville att man skulle göra henne. 

Allt detta kommer därav, att Kristi välgärning så uppfyllt hennes hjärta med mildhet och kärlek, att hon har sin lust och fägnad av att hon kan och får tjäna sin nästa. Ja, det gör henne ont, när hon ej har någon som hon kan bevisa gott. Dessutom blir hon mild och ödmjuk emot var man; hon frågar ej efter världsligt prål, hon låter var man vara vad han är och förtalar ingen, utan uttyder allting till det bästa, och när hon ser sin nästa fara vilse, att det fattas honom tron, kärleken och ett rättskaffens leverne, så beder hon för honom, och det gör henne hjärtligen ont när hon ser någon förgripa sig emot Gud och sin nästa. Med ett ord: roten och saften är god, ty hon har sitt fäste i ett frodigt och fruktsamt vinträd, i Kristus, och därför framalstras även sådana frukter hos henne.

Men om någon inte har tron, och inte är lärd av Gud, inte heller äter av detta himlabrödet, så bär han sannerligen inga sådana frukter. Ty där dessa frukter inte finns, där är säkert ingen rätt tro. Därför lär oss S:t Petrus i 2 Petr. 1:10 att vi med goda gärningar skall göra vår kallelse till saligheten fast och viss. Han talar där egentligen om kärlekens verk, som är att tjäna sin nästa och låta sig vårda om honom, såsom om sitt eget kött och blod.

Detta vare nu nog sagt över detta evangelium; vi vill nu bedja Gud om hans nåd.

Föreslagen bön på Fjärdedag Pingst är i 1695 års psalmbok (språkligt något reviderad): Vi tackar dig, Herre Gud, himmelske Fader, för att du har sänt det sanna livets bröd, vår Herre Jesus Kristus, hit till oss, så att vi ska tro på honom och genom tron leva evinnerligen. Men eftersom vår svaghet är så stor att vi inte kan komma till honom utan dig, ber vi dig ödmjukt att du ville upplysa oss med din helige Ande och genom honom och Ordet dra oss till dig och genom de heliga sakramenten styrka oss i tron, så att vi må bli lärda och fasta däri och på den yttersta dagen uppväckta till evinnerligt liv. Genom samme din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

tisdag 6 juni 2017

Första högmässan på Tredjedag Pingst sedan Stora helgdöden 1772?

Påsk- och pingstvänner!

Nu pågår den kanske första högmässan på Tredjedag Pingst, i varje fall en av mycket få, här i Sverige sedan Stora helgdöden 1772 - se livesändningen från sändningshögmässan på Efs´ årskonferens i Alingsås den 6 juni 2017! Tema: Korset vårt enda hopp. Och för Soul Childrens Genomälskad ("Jag är genomälskad av dej / du gjorde allt för att hitta mej. / Jag är genomälskad av dej / du gav ditt liv för att vinna mej.") Underbar svensk version av den likaså djupt uppbyggliga "Lord I lift your name on high", förresten!

I min karolinska psalmbok (1695 års psalmbok) anges predikotexterna för idag vara Apg. 8:14-17 och Joh. 10:1-10. I psalmvalslistan från 1697 föreslås Paul Speratus´ psalm Gud har av sin barmhärtighet och Luthers Kom, Helge Ande, Herre Gud, Svedbergs Du själv förordnat, store Gud och Arrhenius´ Jesus är min vän den bäste. Och så tillfogas: "En Gudz tienare i Ordet siunger i sin enskilte andacht then Psalmen som finnes num. 323", nämligen Du gode herde, som gav ut ditt liv för fåren. (En god bön även för de Efs-präster som tas emot under sändningshögmässan - och för avgående och tillträdande missionsföreståndare).

Men nog kan man även med fördel sjunga som på konferensen Hilaire Nkounkous "Se, jag vill bära ditt budskap, Herre". Liksom Johan Ludvig Runebergs bön för fosterlandet och Betty Ehrenborg-Posses bön för vår kyrka:



Alt. koral:


1. Bevara, Gud, vårt fosterland!
Håll över det din starka hand
och var dess hägn i strid som frid,
i sorgens som i glädjens tid.

2. Gud, skydda detta kära land,
från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

3. Välsigna varje trofast själ,
som önskar det av hjärtat väl,
men slå vart ondskans uppsåt ned,
som vill dess fall och stör dess fred.

4. Låt det få bli och vara ditt,
befolkat, tryggat, glatt och fritt,
på kärlek bördigt som på råd
och uppfyllt av din Andes nåd.

5. Du hjälpte det ur mörker opp
liksom en blomma ur sin knopp,
så låt det nu till tidens slut
mitt i ditt ljus få vecklas ut.

6. Det ljuset är ditt helga ord,
en sol för himmel och för jord.
Giv att det klart oss lysa må
och aldrig mer ifrån oss gå.





1. Välsigna, käre Herre Gud, vår kyrka! 
Ja, uppväck den och ge den liv och styrka! 
Din lära alltid i den ren bevara, 
föröka dina trogna vittnens skara. 

2. Pris dig, att du ej för vår kyrkas brister 

förkastat den och att den än ej mister 
din omsorg, dina kallelser, din tuktan, 
att än den fostrar barnen i din fruktan, 

3. att du mig rum i denna kyrka givit 

och att du inom den har skänkt mig livet 
i helga dopet, i ditt ord, det klara, 
och i din nådemåltid underbara. 

4. Ja, tack att du på mig så nådigt tänkte 

och denna kyrka till ett stöd mig skänkte! 
Hjälp att jag henne som en moder vördar 
och bär mitt ax till hennes himlaskördar. 

5. O läk du hennes skador, dig förbarma! 

Låt sanningen gå ut bland mänskor arma. 
Uppväck till liv, förjaga säkerheten 
och lär oss leva helt för evigheten! 

6. Låt alltid klart mitt i vår kyrka skina 

din gudom, din uppståndelse, din pina! 
Omkring ditt kors, o Jesus, oss förena 
och tänd i oss din kärlekslåga rena!

måndag 5 juni 2017

lördag 3 juni 2017

Årskonferensen börjar idag

Påsk- och pingstvänner!

Ja, nog är det lite roligt (och historiskt?) att Efs har sin årskonferens under pingsthelgerna i år. Med högmässa t.o.m. på Tredjedag Pingst, har vi haft det sedan stora helgdöden 1772?

(I Estland firades Tredjedag Pingst i varje fall så sent som på 1930-talet, enligt biskop Sven Danell som var kyrkoherde på Nuckö då, se hans hyperintressanta bok "Guldstrand").

Konferensen är så klart ett böneämne även för oss som inte kan vara med.

Vi får också be för alla konfirmander och alla brudpar som "invigs" just denna långhelg.

Jag låter missionsföreståndaren electa hälsa välkommen än en gång:

fredag 2 juni 2017

Pingstpsalmer

Påsk- och pingstvänner!

Vill ni öva pingstpsalmer inför storhelgen, långhelgen, så finns dom här!

måndag 29 maj 2017

Pingstkonferens!

Påskvänner!

OK, när jag för en gångs skull INTE har missat Efs årskonferens pga konfaläger på Åkerögården, missar jag den ändå pga själva konfirmationen i Enånger på söndag och Annandag Pingst-högmässa i Njutånger måndag kl 11, där jag ska spela orgel!

Ser att det blir Efs-årsmöte under högmässotid på Annandagen (ni vet väl om att det är staten, inte kyrkan, som avskaffat Annandag Pingst, men jag hoppas att morgonmässan innehåller Annandagens fina texter, det behövs ju faktiskt tid för själva årsmötet också).

För Tredjedag Pingsts högmässa (tisdag kl 11) hoppas jag verkligen att Du gamla du fria inte sjungs som gradualpsalm, utan kanske följande texter och psalmer som gällde på Tredjedag Pingst fram till Stora helgdöden 1772: Apg. 8:14-17 samt Joh. 10:1-10, SvPs 346 och 51. I Anders Nohrborgs postilla (han dog 1767) finns en fin predikan för Tredjedag Pingst, om någon har den hemma (pappa har men inte jag).

Kul att det blir pingstfirande i dagarna tre på Efs årskonferens! Vi påskvänner är ju faktiskt även pingstvänner! Kom, helige Ande!

söndag 7 maj 2017

Söndagar i påsktiden

Påskvänner!

Söndagarna i påsktiden har roliga namn! För två veckor sedan var det Quasimodogeniti, och då spelade jag i Njutångers kyrka, bl.a. psalmerna 466 Nu låt oss fröjdas med varann, 373 Behåll oss vid ditt rena ord, 377 Därför att Ordet bland oss bor, 153 Livet vann, dess namn är Jesus och 146:4-5 I stormar och strider.

Förra söndagen var det Misericordias Domini (Herdesöndagen) och idag är det Jubilate (puh! äntligen ett lite kortare namn). Idag var jag åter i Njutångers kyrka, den här gången lyssnande nedanför läktaren, och vi fick sjunga psalmerna 469 Han lever! O min ande, känn, 641:7 Pris vare dig, Gud Fader, 278 Frälsare, tag min hand, 303 Det finns en väg till himmelen, 617 Vi är ett folk på vandring och 59 Med Gud och hans vänskap.

Fast apropå sista psalmen, "hela väckelsesveriges marseljäs" (Liedgren), hade jag nog önskat att fjärde versen i nr 720 också hade fått sjungas (apropå dagens GT-text om molnstoden och eldstoden):

Den molnstod oss höljer
och leder vårt tåg,
den klippa oss följer
med springkällans våg
är Kristus, hans kärlek
och renande blod,
//: där lever vårt hjärta ://
där fröjdas vårt hjärta,
där livas vårt mod!

Men vi kan ju sjunga den hemma! Sjung, sjung min själ!

Nästa söndag heter just Cantate (sjung!), och då sjunger både församlingen och "Maj-kvartetten" i bönhuset i Njutånger, den s.k. EFS-kyrkan. Men vilka psalmer och sånger det blir är ännu inte bestämt. Jubilate! Cantate! (Jubla och sjung!).

söndag 16 april 2017

Vi stängde alla dörrar

Påskvänner!




1. Vi stängde alla dörrar
och fönsterluckor med,
låg vakna hela natten,
ryckte till vid varje steg,
i sorg och hopplös saknad,
med kvävda ångestrop,
i skräck för att soldater
skulle ta oss allihop.

2. Och just vid soluppgången
jag hörde någonting.
Nån bultade på porten
och ville komma in.
Jag skyndade till fönstret
och väntade mej se
en trupp med svärd och facklor
som skulle ta oss med.

3. Men det var bara Maria,
så jag gick och öppnade.
Johannes stod bredvid mej
när hon sa vad hon fått se.
Hon sa att han var flyttad
och lagd - ja, Gud vet var,
att stenen hade vältrats bort
och ingen kropp fanns kvar.

4. Vi sprang mot örtagården
i var sin högsta takt.
Johannes kom först till graven,
det var som Maria sagt.
Den svepning som låg stelnad
var ett tomt men orört skal.
Hur fick dom då ut kroppen,
dom som var här och stal?

5. Nåt konstigt hade hänt här,
jag visste inte vad.
"Ett under!" sa Johannes,
men jag var inte glad.
Fantasi och spekulationer,
för mej var det inte nog,
för jag såg hur han blev korsfäst
och sedan hur han dog.

6. Tillbaka i vårt hus igen
kröp skuld och ångest fram.
Allt stort och fint jag lovat
blev bara mera skam.
För när det kom till kritan
förneka´ jag och svor,
så även om han levde nu
blev misstron alltför stor.

7. Men plötsligt fylldes luften
av en doft av välkänd sort.
Ett ljus som spred sej överallt
drev alla skuggor bort.
Jesus stod framför mej
med varm och öppen famn!
Och jag sjönk ner på mina knän
och ropade hans namn.

8. Han reste mej på fötter,
då mötte jag hans blick.
Hans kärlek mot mej lyste,
hans liv och ljus jag fick.
Ja, efter skuld, förvirring,
nu lättnaden tog vid
och varje rädsla som jag haft
förbyttes nu i frid.

//: HAN ÄR VID LIV,
HAN ÄR VID LIV,
HAN ÄR VID LIV,
JAG ÄR FÖRLÅTEN!
HIMLENS PORTAR ÖPPNA STÅR ://

lördag 15 april 2017

Oscar Petersons Easter Suite

Påskvänner!

Rekommenderad musik på påskafton:

torsdag 13 april 2017

Bollnäspsalmen som ingen sjunger i Bollnäs - men många i Finland och Norge!

Påskvänner!


När skärtorsdagen lider mot sitt slut och det går mot en skärmfri långfredag, kan jag inte annat än fängslas av bollnäsrektorn och Efs:s provinsombud Carl Gotthard Lianders passionerade passionspsalm "Det går från örtagården" eller, som den i bearbetad form lyder, "Från örtagården leder". Han skrev både text och melodi vid 39 års ålder, och den är idag en av Nordens mest sjungna passionspsalmer. Den finns i både finska och finlandssvenska (från 1986) och norska (från 2013) psalmboken, men inte i svenska! Den fanns i Efs:s Sionstoner fram till 1986, och finns fortfarande i östlaestadianernas Sions sånger och Elm-Bv:s Lova Herren, men är numera i stort sett okänd i vårt land.

Så meditera gärna över texten någon av nedanstående musikaliska utstyrslar - alltifrån gitarr till kyrkorgel till... heavy metal! Tur kanske att Liander inte behöver höra alla tolkningar av hans "låt", men inse att den gått hem i öst och väst på ett sätt som påskvandrande bollnäsbor eller vanliga Efs-are knappast har en aning om. Underliga äro Herrens vägar - jämför med hur den svenska sången O store Gud länge var nästan bortglömd i vårt eget land och återintroducerades via USA och Ukraina(!). "Sänd ditt bröd över vattnet, för i tidens längd får du det tillbaka". Liander ville ära vår Frälsare, och det har han sannerligen fått göra, men av någon anledning särskilt bland finnar! (Kan det vara melodin?)

God långfredag tillönskas er alla av mej och Carl Gotthard - vi hörs framåt påskdagen!

















1. Från örtagården leder
till Golgata en väg
som Anden förbereder
och tecknar steg för steg.
Till paradis den vägen bär,
men en smärtornas väg det är.

2. Av kärlek till oss arma
vår Jesus den har gått.
Hans hjärta ömma, varma
sitt dödsstyng där har fått.
Till paradis...

3. Vi ser olivträdslunden,
där han i ångest ber,
i mörka midnattsstunden
sej själv till offer ger.
Till paradis...

4. Han ingen av oss glömmer,
han villigt tar på sej
de synder oss fördömer,
att frälsa dej och mej.
Till paradis...

5. De sköna himlens dräkter
så dyrt han köpte då
åt alla folk och släkter
som inför Gud ska stå.
Till paradis...

6. Kom, syskon, låt oss dröja
i tro vid korsets stam,
i andakt blicken höja
mot Frälsaren, Guds Lamm!
Till paradis...

7. Vi bara så kan lära
den evigt nya sång
till Guds och Lammets ära,
som sjungs hos Gud en gång.
Han allt för oss fullbordat har,
men en smärtornas väg det var. 

Tre lutherska, men också sant katolska, nattvardspsalmer på Skärtorsdagen

Påskvänner!

Kanske någon Efs-are känner sej lite otrygg med Thomas ab Aquino? Då kompletterar jag psalmlistan med tre mer "lutherska", men likafullt sant katolska, nattvardspsalmer. Först två av dansken Grundtvig och sedan en av Luther själv (av upphovsrättsliga skäl i min egen översättning):




1. Herre, vart ska vi gå hän?
Gå från dej, vår bäste vän,
från den levande Guds Son,
från vår tro, född ovanfrån,
från den enda på vår jord
som kan ge oss livets ord?

2. Nej, om än det låter hårt,

ej ditt ord oss skrämmer bort.
Djupt vi känner på vår jord:
döden är ett stenhårt ord,
men ditt ord är ande, liv,
då vår värld är destruktiv.

3. "Ät mitt kött och drick mitt blod",

säger livets furste god,
"motta det som vin och bröd
från Guds bord i hungersnöd.
Evigt är då livet ditt,
för med dej jag delar mitt."

4. Hör det, mänska, när du går

full av sorg du ej förstår:
Tro din Herre på hans ord,
se hans godhet vid hans bord,
ät hans kött och drick hans blod
och stå upp som han uppstod!

5. Lyssna, själ! Hör, länken brast,

släpp dej själv, håll honom fast!
Glöm just nu all sorg och nöd,
glöm dej själv med synd och död!
Gläds, du lilla, i Guds ord,
bli i Herren evigt stor!

6. Ta vår Herres ord i pant:

dödens nederlag är sant!
Då i anden allt du har,
är i evigt tryggt förvar,
smakar, vad som än rivs ned,
aldrig dödens bitterhet.

7. Så ska du i glädje stor

leva med och av Guds Ord,
som när världen brått förgår
salig, segerrik består,
delar milt sin gudomsglans
med allt jordiskt, som är hans.

8. Frälsare och själavän!

Du har sagt vart du gick hän!
Vägen känner vi så gott
till din Faders himlaslott:
vägen, livet, det är du
som är här, i detta nu!




1. Vår Herres Jesu minnesfest
den högtid är som gläder mest.
Där vi hans hågkomst firar nu
livslevande han är ännu. 

2. Var, Jesus, då mitt liv, min tröst,

den dolda pärlan i mitt bröst!
Var du min glädje och min frid,
min salighet till evig tid!

3. Ett ljus, som aldrig mer släcks ut, 

en blomma som bär frukt till slut,
en kunskap ingen världsvis haft
är livet i din kärleks kraft.

4. Som gryningen den lyser röd,

den brinner varm som solens glöd,
med glädjens dop den döper stoft,
den ger av härlighet en doft.

5. Den föder kärlek hos oss med,

till dej, som döden för oss led,
den föder kunskap, evig, sann,
om livets ljus och livets land.

6. Blott den som älskar känner Gud

och dej, hans hjärtas sändebud,
hans Ord, hans avbild och hans Son,
helt jämlik den du kom ifrån.

7. Som Fadern själv dej ärar än

var änglakör i himmelen,
och som du älskas på vår jord,
blir stoftet famnat av ditt ord.

8 Så löp med glädje än ditt lopp,

du gamla tro, du unga hopp,
och du som ej av ålder vet,
du kärlek varm i evighet!

9. I Jesu namn sjung Jesu pris,

i öken och i paradis,
allt vad som tunga har och röst,
allt vad som hjärta har i bröst!

10. Halleluja för Herrens bord

i himmelen och på vår jord!
Halleluja för dej som kom 

och låste upp Guds helgedom!




1. Gud vare lovad, som i kraft av ordet
ger oss liv vid nattvardsbordet!
Brödet är Kristi kropp och vinet blodet,
låt oss smaka där din godhet!
Herre, förbarma dej!
Med den kropp din mor Maria bar,
kroppen du för alla offrat har,
med ditt heliga blod,
hjälp oss, Herre, ge oss mod.
Herre, förbarma dej!

2. Offret, för oss utgjutet och utgivet,

i sin död ger världen livet.
Gud kunde inget större åt oss skänka,
det är mer än vi kan tänka.
Herre, förbarma dej!
Vilket djup av kärlek som dej drev,
med ditt blod vår skuld betalad blev!
Vilket under du gjort:
öppen står nu himlens port!
Herre, förbarma dej!

3. Låt oss din nåds välsignelse få äga,

så vi går på dina vägar,
tjänar vår nästa väl i tro och kärlek, 
över nåden ej drar smälek.
Herre, förbarma dej!
Ta ej bort din Ande från oss, Gud,
gör oss trogna mot ditt ord och bud,
ge din världs kristenhet
glädje, liv och enighet.
Herre, förbarma dej!

Tre romersk-katolska, men också sant katolska, nattvardspsalmer på Skärtorsdagen

Påskvänner!

Vi delar visserligen inte längre synligen nattvardsbord med "romarna", men åtminstone jag sjunger gärna de två uppbyggliga nattvardspsalmer av Thomas ab Aquino (1225-74) som jag presenterar nedan, Även den tredje nattvardspsalmen nedan - av nyare datum - finner jag evangelisk och uppbygglig, d.v.s. katolsk/allmänkyrklig, i allra bästa mening. Det är ju Kristus själv som i grunden är det Sakrament vi får ta emot i nattvardsfirandet.

Prova gärna sjunga psalmerna denna skärtorsdag, "kalkens födelsedag"! Och väl mött i afton! (Om någon Efs-are inte skulle gå till nattvarden övriga året, vilket man ju bör, så går man väl i a f ikväll?)



1. Sion, upp, din Konung hälsa,
som en fallen värld att frälsa
bar på korset all dess skuld!
Höj hans lov med själ och tunga!
Högre än du kan besjunga
är dock han, din herde huld.

2. Låt hans nåd ditt lov uppväcka!

Se, i dag han vill dig räcka
nådens kalk och livets bröd.
Ej de tolv apostlar bara,
nej, en tallös lärjungskara
till sitt nattvardsbord han bjöd.

3. Nytt förbund med världen slutits

här i blodet, som utgjutits;
lagens påsk sin ände fått.
Skuggan verklighet har blivit,
Jesus själv sig har utgivit,
som Guds Lamm i döden gått.

4. Därför nådefull han alla

till sin nattvard låter kalla:
"Tag och ät och drick nu här!
Kalken är det blod jag gjutit
för er synd, för allt ni brutit,
brödet min lekamen är."

5. Mer än änglaspis här skänkes:

våra samveten bestänkes
här med Kristi dyra blod.
Här är styrka för de svaga,
tröst för dem som kors får draga,
frid och kraft och tålamod.

6. Gode herde, dig förbarma!

Styrk, ledsaga, föd oss arma
med dig själv, du livets bröd!
Herre, sist till nattvardsborden
i din himmel oss från jorden
hämta i en salig död! 




)


1. Högt må prisa varje tunga
Jesu kropp så underbar
och en lovsång honom sjunga
för det blod han gjutit har,
tacka honom för det tunga
korset som för oss han bar.

2. Fadern honom till oss sände,
Jungfruns Son, båd´ Gud och man,
ljuset han i världen tände,
evig sanning lärde han.
Han till sist vid livets ände
bar sig själv som offer fram.

3. När, som lagen föreskrivit,
på de gamla fäders vis
Lammets högtid firad blivit,
- honom vare lov och pris! -
han med egna händer givit
åt de tolv sig själv till spis!

4. Vid det sista nattvardsbordet,
dagen före Jesu död,
Ordet, som vart kött, med ordet
till sitt kött förvandlar bröd;
vinet Kristi blod är vordet,
då hans allmakts ord det bjöd.

5. Må i ödmjukhet vi ära
detta helga sakrament!
Nya testamentets lära
övergår vad förr var känt.
Att oss Herren här är nära
ser vi genom tron han tänt.

6. Fadern, som i höjden tronar,
vare tack i evighet,
Sonen, den som synden sonar,
Anden, den som lär oss det!
Högt vår jubelsång nu tonar,
Heliga Treenighet! 









1. Du ljuva Sakrament,
fördolt i vin och bröd,
av Fadern till oss sänt
som bot för all vår nöd,
till dig, o Jesus, går vår sång,
dig vill vi tillbe än en gång,
//: du ljuva Sakrament :// 

2. Du fridens Sakrament,
som bjuder in oss än,
som domen från oss vänt
när själv du burit den,
förtröstansfullt till dig vi går
och nåd och hjälp och styrka får,
//: du fridens Sakrament :// 

3. Du hoppets Sakrament,
vår ark i syndens flod!
Dem som sin synd bekänt
du för till stranden god.
Oss fräls, för stormen ännu rår,
och vågorna så höga står,
//: du hoppets Sakrament! ://

4. Du glädjens Sakrament,

du Faderns återsken,
du sol som här sig tänt
gudomligt skön och ren,
så mäktigt stråla inom kort,
att satans bloss må blekna bort,
//: du glädjens Sakrament! ://

tisdag 11 april 2017

Kerstin Oderhem missionsföreståndare!

Påskvänner!

Fr.o.m. 1 september heter Efs missionsföreståndare Kerstin Oderhem. Hon är just nu och sedan sju år tillbaka missionsföreståndare i Efs Sydöstsverige. Men har även varit bibellärare på Hållands, nuv. Åredalens, folkhögskola, så hon är förtrogen även med den norra rikshalvan.

Jag vet annars inte så mycket om Kerstin, men hon är säkert bra (det brukar jag tro så länge motsatsen inte bevisats). En av de större utmaningarna - förutom så klart Sveriges och världens evangelisering i vår generation! - blir nog att hantera äktenskapsfrågan och relationerna till både Svenska kyrkans och Mekane Yesus-kyrkans resp. ledningar. Och ett ganska splittrat (både teologiskt och geografiskt) "Efs-fotfolk".

Mina favoriter Tin Mörk och Olof Edsinger är så unga, så de hinner nog vara missionsföreståndare de också, om världen står och de får leva. Sedan Nils Dahlbergs dagar har ju perioderna som missionsföreståndare blivit avsevärt mycket kortare.

Somliga skulle kanske säga "20:e gången gillt", jag säger bara: Gud välsigne både avgående och tillträdande missionsföreståndare!



Påsk i Jerusalem

Påskvänner!

Den här TV2020-serien med Anders Sjöberg var/är inte dum. Påsk i Jerusalem! Tack! Se den gärna igen eller för första gången som meditation under Stilla veckan!

Och, som sagt: detta år 2017 är ett mycket märkvärdigt år, då kyrkor oavsett kalender firar Stilla veckan tillsammans!

(Hoppas att det inte blir mer bråk än vanligt kring heliga gravens kyrka - utan alldeles tvärtom!).

måndag 10 april 2017

Tysta minuter på Långfredag?

Det är inte så ofta Stilla veckan firas gemensamt av både katoliker, protestanter och ortodoxa. Vi har ju olika kalendrar. I fjol firade t.ex. västkyrkan påsk i mars och östkyrkan i maj (!). Men just i år, när Stilla veckan inleddes med terrordåden mot palmsöndagsfirare i Norra Egypten, sammanfaller kyrkornas påskfirande. Vi får alltså på ett särskilt sätt både sörja och glädjas gemensamt. (Extra passande när vi i vår församling har tre konfirmander från koptiskt-ortodoxt håll).

Men lunchekot som pågår nu är i mina öron alldeles för ENSIDIGT fokuserat på offren just på Drottninggatan och den tysta minuten för dem klockan 12. (Helt naturligt att det handlar en hel del om Drottninggatan, men varför inte fördjupa analysen också kring den andra IS-inspirerade terrorn? Andranyheterna som börjar nu 12.47 handlar om pendlare mellan Malmö och Köpenhamn och stopp för privatiseringar av universitetssjukhus - fanns det inga uppföljande reportage Cecilia Uddén kunde ha fått göra från Egypten?). Jag älskar Sverige och det öppna, demokratiska samhället, men också de värden som terroristerna i Egypten särskilt ville åt med sina attentat. Jag är svensk, och jag är djupt berörd av det som hände på Drottninggatan. Men jag är också med i den globala rörelsen Kyrkan, och oss palmsöndagsfirare - eller för den delen egyptenturister - emellan hade jag gärna velat ha 10 tysta minuter för de 44 som dödades vid gudstjänster i Egypten igår. Ska vi ta dem idag eller på Långfredag?

söndag 9 april 2017

Vad gör ni? Tar ni åsnan?

Påskvänner!

Även om jag kan sakna evangeliesynopsen "Kristi lidandes historia" (jfr Första akten),  är jag helt med på att det finns en vits med att vi har fyra olika evangelier med fyra olika perspektiv (som vår förre missionsföretåndare Anders Sjöberg också brukar betona). På den tiden vi bara hade tre årgångar att välja mellan under Palmsöndagen var det Markus som fick stryka på foten, men nu när vi  under Stilla veckan och påsk har fyra (en per evangelium) så kommer Markus äntligen till sin rätt.

För många låter det nästan främmande med den roliga repliken: "Vad gör ni? Tar ni åsnan?" Står det verkligen så i bibeln? Är det inte från nån s.k. barnbibel?

Men kolla själva!

Glad palmsöndag och god stilla vecka!

torsdag 6 april 2017

onsdag 5 april 2017

tisdag 4 april 2017

Efs-ledningen accepterar det könsneutrala äktenskapet

Påskvänner!

Dokumentet från Efs-styrelsen "Samtalsunderlag och råd kring samlevnad och sexualitet" kan säkert tolkas på olika sätt. Vissa upplever det säkert som närmast homofobt, eftersom styrelsen avråder EFS-prästerna från att viga två personer av samma kön med varandra till ett kristet äktenskap. Samtidigt är det så att styrelsen betonar att den som även vill viga folk av samma kön med varandra "naturligtvis" också kan arbeta inom Efs.

Och vad ska man då säga att Efs i praktiken har för hållning i äktenskapsfrågan? Jfr med en situation där Mekane Yesus-kyrkan i samtal med oss förnekade att de godkände polygami, och i ett dokument till alla sina församlingar avrådde sina präster från att viga en karl med två kvinnor (eller en kvinna med två män), men betonade att de präster som ändå ville göra det "naturligtvis" kunde fortsätta att arbeta inom Mekane Yesus-kyrkan. Skulle vi då säga att MY:s ledning godkände polygami eller ej?

Diskussionen lär fortsätta på det nya Efs-forumet på Facebook. Men kanske också i Budbäraren. Styrelsen försöker göra alla nöjda, men risken är snarare att alla tycker att styrelsen fegat ur.

Observera att jag själv varit öppen för pastorala undantag och t.ex. beslutet från 1994 om förbön och välsignelse på enskild pastors ansvar - liksom för riksdagsbeslut om att kunna prövas för närståendeadoption o.s.v. Jag vill också motverka reell homofobi, här hemma såväl som i Etiopien.

Men queeräktenskapet från 2009 är något annat än pastoral omsorg. Det innebär att kyrkan officiellt och inte bara i Pride-paraderna förnekar att man-kvinna-förbundet är särskilt välsignat och väldesignat ("underbart har du skapat man och kvinna", ni vet). I praktiken en förnekelse även av att det finns någon särskild vits för ett litet barn med att ha en mamma (en del pappor lär ju enligt förre ärkebiskopen Wejryd kunna föda barn). "En galenskap i Israel", skulle jag nog kalla det med gammaltestamentligt språkbruk.

Undrar om Efs-ledningen försvarar sej med att Efs inte kan ha andra krav på "sina" präster än Svenska kyrkan har? (De är ju även Svenska kyrkans). Ungefär som Wejryd i Ekots lördagsintervju försvarade kyrkans äktenskapsomgörning 2009 med att den inte kunde ha ett annat begrepp om saken än staten. I praktiken blir nu alltså även Efs "statsstyrd" i äktenskapsfrågan - via statskyrkans ledning där nu även förra LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin sitter som representant för det statsbärande partiet (S).

Har jag övertolkat dokumentet från Efs-styrelsen?

Ny EFS-grupp på FB

Påskvänner!

Gå gärna med i den nya Efs-gruppen på Facebook: EFS-rörelsen - samtal om profil och framtid. Tack till Anders Lennse, som tar vid där Lisa Minnhagen (tack även till henne!) slutade.

söndag 2 april 2017

Altarskåpet stängs

Idag är det femte söndagen i fastan - som de senaste åren vanligen trängts ut av Jungfru Marie bebådelsedag. Passionssöndag. En tid bortom aprilskämtens. Passion. Lidande - och lidelse.

En dikt av Gunnar Ekelöf rinner mej i hågen:

Att lida är svårt.
Att lida utan att älska är svårt.
Att älska utan att lida är icke möjligt.
Att älska är svårt.

lördag 1 april 2017

En glädjens dag

Påskvänner!

Undrens tid är ej förbi! Idag har ärkebiskop Jackelén både högt och tydligt slagit fast att Jesus, Guds härlighets återsken och hans väsens avbild, faktiskt måste sägas ge en sannare bild av Gud än den Muhammed ger.

Likaså framhöll hon att de som tror att Jesus faktiskt avlades utan mans medverkan och föddes av en biologisk jungfru inte nödvändigtvis (som muslimerna) har missat själva poängen, utan mycket väl kan se det som en illustration av själva poängen, nämligen att Jesus verkligen är Guds Son.

Och när hon ändå var i farten passade hon på att varna för önsketänkande vad evigheten beträffar. Alla kanske inte automatiskt blir evigt saliga eftersom bibelns löften är knutna till Jesus och tron på honom som vår och världens Frälsare. I varje fall uppmanade hon präster och biskopar att inte lova mer än vår Frälsare gör.

Jag är mycket tacksam över hennes uttalanden, och hoppas nu bara att jag inte blivit utsatt för något slags 1 april-skämt. (Men danska och svenska posten gick ju faktiskt samman trots att nyheten publicerades den 1 april 2008, och staten förklarade ju faktiskt äktenskapet könsneutralt, trots att beslutet därom sägs ha tagits den 1 april 2009. Så allt som sägs och skrivs idag behöver inte vara fejk).

fredag 31 mars 2017

Biskop de facto Hakon Långström berättar om sill

Påskvänner!

Läs biskop de facto Hakons befriande budskap i Kyrkans Tidning. Fler sådana biskopar vill vi ha! Måste vi ha! Ska vi ha! Deus vult!

Reclaim the church! Reformation 2017!

1-3 april på EFS i Njutånger

Påskvänner!

Snart är det april och då blir det verkligen en rivstart på EFS i Njutånger:

1 april kl. 18: "Anta utmaningen" med Svenska Bibelsällskapets Anders Blåberg och Olof Brandt.

2 april kl. 11: Söndagsgudstjänst med Pär Stenberg och Ingrid Svensson.

3 april kl 11: "Katharina von Bora" - 11-kaffe med Laila Brolin som berättar om Luthers fru.



Hjärtligt välkomna! Be för samlingarna!

Svenska bibelsällskapets bibelläsningsplan under Passionstiden och Påskhelgen

Skärtorsdagen
Det nya förbundet
To 13 Markus 14:12–26

Långfredagen
Korset
Fr 14 Markus 15:21–41

Påsknatten
Genom död till liv
Lö 15 Markus 16:1–8

Påskdagen
Kristus är uppstånden
Sö 16 Markus 16:9–14
Påsktiden
Möte med den uppståndne
Må 17 Johannes 20:19–23

Annandag påsk
Ti 18 Jeremia 31:9–13
On 19 Första Petrusbrevet 1:18–23
To 20 Psaltaren 16:6–11 

onsdag 15 mars 2017

Bengt Pleijel

Traditionen med passionsandakter är tyvärr på avskrivning. Men via TV16 kan vi ta del av Bengt Pleijels undervisning.

Carl-Erik Sahlberg

lördag 11 mars 2017

Debatt inför missionsföreståndarvalet

Påskvänner!

På Facebook-gruppen "Samtal om Efs" förekommer det en intressant debatt inför det förestående valet av missionsföreståndare för Efs (Stefan Holmström avgår med ålderns rätt i höst). Det är - än så länge - inte så mycket olika kandidater som själva beslutsprocessen som diskuteras. Ska det, som hittills, vara styrelsen som utser missionsföreståndare (ungefär som VD- eller påveval), eller ska det vara ombud vid årsmötet eller något slags medlemsomröstning eller i varje fall en mer öppen process med fler än en kandidat (ungefär som vid val av styrelseledamöter eller för den delen biskopar).

Intressant debatt, som sagt! (Där åsikterna alls inte behöver följa den teologiska profilen - själva utnämnandeprocessen kan det finnas gott om skäl att revidera hur mycket vi än gillar våra senaste missionsföreståndare).

fredag 3 mars 2017

Jeopardy om söndagarna i påskfastetiden

Påskvänner!

Jag kunde inte sluta - så jag har börjat med ett Jeopardy om söndagarna i påskfastetiden. (OBS: i år infaller Jungfru Marie bebådelsedag officiellt på Midfastosöndagen, men här kommer vi att fira S:ta Maria även på den "riktiga" bebådelsedagen, alltså lördagen). [11 mars: nu är det fullbordat, även om jag inte fick plats med Palmsöndagen - den får komma med i ett Jeopardy om Stilla veckan!]

tisdag 28 februari 2017

Bibel- och katekesjeopardy m.m.

Påskvänner!

Måste bara få be er testa följande Jeopardy som främst är avsett som ett slags komprimerat repetitionsmaterial för konfirmander (kommentarer tas tacksamt emot):

Jeopardy: Bibelns böcker

Jeopardy: Lilla katekesen

Jeopardy: Kyrkoåret

Jeopardy: Psalmboken

90 glädjerika dagar med Jesus och Matthew Harrison

Påskvänner!

Jag vet inte hur länge till Liten bok om stor glädje finns i Din Boks lager; jag vet bara att priset 59 kr är mycket lågt nu och att boken - inte minst dess avslutande bönedel - är en underbar följeslagare under tiden mellan Askonsdag och Pingst. Köp den och läs den om du inte har gjort det tidigare! Man blir verkligen glad av den, även om man skulle vara en riktig "tråk-lutheran"! Både av Harrisons dråpliga humor och - framför allt - av själva det grundläggande glädjebudskapet ur Skriften!

Glad fettisdag och fastetid på er alla!

 (kartonnage)

Svenska bibelsällskapets bibelläsningsplan under fastan

Glad Fettisdag på er, påskvänner!

Jag tror inte att Svenska bibelsällskapet blir särskilt ledset för att jag nedan kopierar in deras bibelläsningsplan för 2017 i den del som gäller fastetiden (Askonsdag-Påsk). Låt fastetiden ge mer tid för bibeln (när du drar ner på sociala medier ;o)! Tolle lege (tag och läs)!

MARS
Askonsdagen

Bön och fasta
On 1 Lukas 5:33–39
To 2 Andra Korinthierbrevet 7:8–13
1:a söndagen i fastan
Prövningens stund
Fr 3 Första Moseboken 3:1–13
Lö 4 Hebreerbrevet 5:7–10
Sö 5 Markus 1:12–13
Må 6 Psaltaren 31:2–6
Ti 7 Hebreerbrevet 4:14–16
On 8 Jakobsbrevet 1:2–4
To 9 Jakobsbrevet 1:12–15
2:a söndagen i fastan
Den kämpande tron
Fr 10 Jesaja 61:1–3
Lö 11 Hebreerbrevet 11:23–27
Sö 12 Markus 14:3–9
Må 13 Psaltaren 130
Ti 14 Hebreerbrevet 11:23–27
On 15 Markus 14:3–9
To 16 Jesaja 42:1–3 
3:e söndagen i fastan
Kampen mot ondskan
Fr 17 Första Kungaboken 18:26–29, 36–39
Lö 18 Uppenbarelseboken 3:14–19
Sö 19 Markus 9:14–32
Må 20 Psaltaren 25:12–22
Ti 21 Efesierbrevet 5:1–9
On 22 Efesierbrevet 5:17–20
To 23 Efesierbrevet 6:10–18 
Jungfru Marie bebådelsedag
Guds mäktiga verk
Fr 24 Första Samuelsboken 2:1–10
Lö 25 Kolosserbrevet 1:15–20
Sö 26 Lukas 1:26–38
Må 27 Psaltaren 147:7–15
Ti 28 Lukas 1:46–55
On 29 Kolosserbrevet 1:15–20
To 30 Romarbrevet 4:18–21 
Skärtorsdagen
Det nya förbundet
To 13 Markus 14:12–26

Långfredagen
Korset
Fr 14 Markus 15:21–41

Påsknatten
Genom död till liv
Lö 15 Markus 16:1–8

Påskdagen
Kristus är uppstånden
Sö 16 Markus 16:9–14
Påsktiden
Möte med den uppståndne
Må 17 Johannes 20:19–23

Annandag påsk
Ti 18 Jeremia 31:9–13
On 19 Första Petrusbrevet 1:18–23
To 20 Psaltaren 16:6–11