tisdag 30 oktober 2018

Gråtkväden från Karelen

Mycket intressant kan en får höra i radion medan en diskar. I P1 i eftermiddags talades det om gråterskor och gråtkväden från Karelen. Hittar inte igen programmet nu, men den här artikeln i Hufvudstadsbladet verkar handla om samma sak. Tänker lite grann på samernas jojk - visst borde vi kristna kunna ta vara också på dessa kulturella uttryck, även om de (likt det mesta vi betraktar som värdefullt) förekom även på hednatiden. Allt "hedniskt" var ju inte dåligt. Mycket var ju helt enkelt allmänmänskligt.

Och den finska damen i P1 berättade så fint om hur hon brukade läsa sin bibel och använde sina gråtkväden som en form av inlevelsefull förbön för sina medmänniskor.

Katekesfråga 91: Vad innebär det att Gud är himmelens och jordens skapare?

Abstinensbesvär?

Påskvänner!

En Efs-are jag känner uttryckte att den led av abstinensbesvär sedan Dag Sandahl på sin 70-årsdag för drygt två veckor sedan meddelade att Bloggardag i och med bemärkelsedagen upphör. Sandahls blogg var ju verkligen en äkta blogg, d v s en dagbok eller en loggbok på nätet. Under det dryga decennium han höll på (ungefär lika länge som jag, faktiskt!) hann han publicera flera tusen blogginlägg, ungefär ett per år som gått från kung Salomos tid till idag ;o).

Och jag får väl skriva ungefär som Budbärarens förre chefredaktör Per-Erik Lund skrev om Kyrka och Folks chefredaktör Fredrik Sidenvall (i sin blogg "Lund i denna stund") att hans texter alltid var välskrivna och intressanta, oavsett om en höll med honom eller inte.

Men någon större abstinens känner jag inte personligen. (Vi har ju fortfarande Rosenius dagbetraktelser att tillgå på morgonkvisten ;o). Dag stack hål på mycken uppblåsthet i biskopskollegium och övrig kyrkoledning, men kunde förstås - liksom jag! - ibland upplevas som väl uppblåst och dryg själv (inte minst gentemot oss Efs-are). Ibland träffade han mitt i prick i sin kritik, och han kunde även skriva strålande uppbyggliga texter, t ex till det fullständiga, evangelisk-katolska (allmänkyrkliga) högmässofirandets försvar. Ibland var han bara retsamt eller rent av obehagligt provokativ.

Det senare ordet var iofs ett honnörsord för Sandahl, som ofta betonade dess ursprungsbetydelse av att locka fram folks röster och åsikter, vilket ju verkligen skedde i det föga sovrade kommentarsfältet. Jag tror att Sandahl själv fick sagt det han ville ha sagt, och hans texter finns ju kvar på nätet. (Ibland dubbelt intressanta ett decennium senare). Bara att börja omläsningen, således.

I väntan på memoarerna.

Katekesfråga 90: Vad bekänner du med de orden "Jag tror på Gud Fader"?

söndag 28 oktober 2018

En dansk psalm och två svenska präster

Påskvänner!

Efs-are har kanske inte varit kända för att hålla det särskilda prästämbetet särskilt högt. (Även om många faktiskt har gjort det). Svenska kyrkan generellt har, att döma av vår psalmbok åtminstone, inte heller riktigt gjort det. Ibland anklagas ju den lutherska reformationen för att ha missat något här. Men lutheranen Kingo i Danmark har ju givit den danska och norska kyrkan en rejäl psalm (se nedan) om det särskilda prästämbetet, en psalm som också betonar "fårens" eller hela församlingens ansvar.

Psalmen kan kanske behövas i en tid när vår kyrka - under lika lång som pinsam ledning av politiska partier som Socialdemokraterna, Centerpartiet och nu Sverigedemokraterna - förvägrar högkyrkliga och elmbv-are och laestadianer prästvigning. Men däremot, till synes utan problem och protester, prästviger sådana som domkyrkolektor Sabina Koij och kyrkoherde Åke Nordström, som nu alldeles fritt (nb inom vår evangelisk-lutherska kyrka!) får distribuera sina hårresande förnekelser!

Danska kyrkan hade ju för några år sedan sin gudsförnekande präst Thorkild Grosböll att tampas med, men då blev det åtminstone en rejäl debatt med biskopsingripande. Präster som nått bortom tron på Gud som en "från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk kraft" (Å Nordström) måste väl i hela fridens namn lämna prästämbetet godvilligt eller i annat fall avkragas - snarare än den sant evangelisk-lutherske prästen Bengt Ådahl som ser sitt ansvar för svensk kristenhet när de etablerade biskoparna (läs: stiftscheferna) inte gör det!

Ja, nog kan vi, även inom Efs, behöva sjunga och be en psalm som Kingos:



1. Guds kyrka, öppna nu din mun

och låt din lovsång klinga,
så att ditt tack ur hjärtats grund
du till din Gud kan bringa
för livets underbara ord,
för dopets bad och nådens bord,
låt sångens klocka ringa!

2. För att vi Herrens nåd ska se,

han lärare oss sänder.
Guds ord och sakramenten de
har fått i mun och händer
och med förmaning till envar
de för vår själ nu ansvar har,
så vi vår synd bekänner.

3. Det ämbetet så härligt är,

må vi dess kraft besanna
och dem som så oss tjänar här
i bön och godhet famna
och leva som Guds menighet
i samvetsfrid och enighet
och sist i himlen hamna.

4. Må Jesu glädje i oss bo

och bön i hjärtat brinna
så vi i oro och i ro
kan skäl till lovsång finna.
Må vi ej stå hans Ande mot,
men av allt hjärta tro hans ord
och så vårt väl besinna.

5. Ge oss, o Gud, din Ande god

så att vi noga prövar
vart lärdomsväder och med mod
i kamp för tron oss övar.
Hjälp oss i kärlek säga nej,
så vi med osund lära ej
din Ande mer bedrövar.

6. Må fridens Gud i kärlek, hopp

och tro oss samman binda,
så vi tillsammans i vårt lopp
kan livets krona vinna,
så ande, själ och kropp en dag,
fullkomliga till Guds behag,
kan saligheten finna!

Katekesfråga 89: Hur har den treenige Guden uppenbarat sig i förhållande till oss?

onsdag 24 oktober 2018

Två tänkvärda inlägg om etik och människovärde

Påskvänner!

Som sagt - en behöver inte skriva så mycket själv längre. Stefan Gustavsson och Alf Svensson skriver tankeväckande och aktuellt om människovärde och etik. Följ länkarna och läs deras texter! (Men kommentera gärna här ändå!). Jag tror nog att det går att engagera sej positivt i båda frågorna samtidigt - även som man. Ja, och även som kvinna. Att livet och valen inte alltid är enkla innebär ju inte att alla val är likvärdiga. Eller att allt handlar om etiska dilemman. Ibland ja - men ibland inte!

Om detta må vi diskutera, också inom Efs, och även vi män och pappor. Det berör ju lagens alla tre bruk, både 1) den borgerliga rättfärdighetens område - den vi någorlunda borde kunna uppfylla eller hjälpa varandra uppfylla i egen skapelsegiven kraft - och 2) den ånger och förkrosselse som, när allt går som det ska, driver oss till Kristus OCH 3) den frukt av tron, den nya villighet att leva efter Guds lag och heliga vilja som också med nödvändighet påverkar förhållandet till det motsatta könet och våra eventuella barn, med eller utan särskilda handikapp, liksom till flyktingar och deras livssituation, vare sej de räknas om barn eller har barn eller varken eller.

Katekesfråga 88: Vad kallas därför Fadern, Sonen och den helige Ande i vår kyrkas bekännelse?

lördag 20 oktober 2018

Ruts bok

Påskvänner!

Rut samlar säd på Boas åker.

På söndag om 8 dagar ska vi i Efs Njutånger studera Ruts bok tillsammans kl 17 under ledning av Sigrid Lundqvist. Välkomna till bönhuset! Rut är ju en s k "festrulle", den bokrulle som förelästes vid pingst. Men för mej är den en "julrulle", berättelsen utspelar sej ju till största delen i Betlehem och handlar om Davids gammelfarmor (Isais farmor). Så det passar otroligt bra att läsa boken nu inför julen (vi träffas på Efs vid två tillfällen).

Jag kan rekommendera Ingemar Rådbergs bok om Rut: "Flickan från Moab" (Efs-förlaget 1989). Och jag kan rekommendera att man läser boken högt på egen hand - det tar föga mer än en kvart. Eller för någon annan, som Benjamin Franklin lär ha gjort i Paris´ litterära salonger på 1700-talet. Han presenterade visst Ruts bok som en "orientalisk novell" och gjorde stor succé i de föga bibelsprängda kretsarna!

Jag kan inte rekommendera Jehovas Vittnens bibelöversättning ("Nya Världens"), men just beträffande Ruts bok tycker jag att den verkar helt okej. Om man nu inte störs av att "Herren" översätts "Jehova" förstås. Om inte annat är den utmärkt upplästa texten nedan en nog så bra bibelparafras som de flesta barnbiblar och "levande biblar" jag träffat på.




Katekesfråga 87: Vad är det för skillnad mellan Fadern, Sonen och den helige Ande inom gudomsväsendet?

torsdag 11 oktober 2018

50-årsfest i Järvsö

Påskvänner!¨

Bildresultat för Efs Järvsö bilder

(Bild: Bertil Svensson)

Jag kan inte vara med i Järvsö i helgen, men Järvsö Efs bjuder in till 50-årsfest med Hans Lindholm och Tomas Boström.

Själv är jag på konfirmandläger i närbelägna Undersviks stiftsgård. Det blir bl a högmässa kl 11 på söndag i Undersviks kyrka, där ungdomarna medverkar.

God bless!

Katekesfråga 86: Vad innebär det att Gud är treenig?

onsdag 3 oktober 2018

Välkomna till Efs på Birgitta-dagen!

Påskvänner!

Söndag 7 oktober kl 17:
BÖN, SÅNG OCH BIBEL
MED BIRGITTA OCH MARIA
I EFS-KYRKAN, NJUTÅNGER

Alla hjärtligt välkomna att fira Birgitta-dagen på EFS!  


Ingen behöver vara rädd för att vi ska be till Birgitta och Maria på söndag (ens om förbön)! Men vi ber MED dem (se Luk. 2!), som predikanten och riksdagsmannen Tore Nilsson brukade säga. Vi ber alltså med Birgitta: 

O Herre, kom snart och lys upp natten. Såsom döende längtar, så längtar jag efter dig. Säg min själ att inget händer, utan att du tillåter det, och att inget som du tillåter är tröstlöst. O Jesus, Guds Son, du som stod tyst inför dem som dömde dig, håll tillbaka min tunga, till dess jag fått besinna vad och hur jag skall tala. Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Vådligt är att dröja och farligt att gå vidare. Så uppfyll då min längtan och visa mig vägen. Jag kommer till dig, såsom den sårade kommer till läkaren. Giv, o Herre, mitt hjärta ro.

Och vi sjunger:




1. Du som är morgonrodnadens klarhet
lyser nu upp både himmel och jord.
Bortdrivet, skingrat är jordlivets mörker,
och alla himlar får ljus ifrån dej.
Ja, så som ljuset går fram ifrån solen,
så strömmar misskund och nåd ifrån dej.

2. Du är en rikt överflödande källa,
bräddfylld av nåd till de nödställdas hjälp.
Genom din kärlek, som dragit mej till dej,
de som är döda i synd ska få liv.
Ja, både sotsvarta, lata och kalla
ska i din blödande kärlek få liv.


Text: Birgitta Birgersdotter (1303-1373), bearb. A.H. 2010
Musik: Joël Blomqvist, alt. folkmelodi (efter Sionsharpan)


Katekesfråga 85: Vad menas med trons artiklar?