Påskvänner!
Inte bara Svenska kyrkan utan även baptistiska kyrkor som EFK måste nu tänka igenom vad de betraktar som ett giltigt dop. Om det inte räcker att vara "halvvöxing" eller åtminstone själv framträda som medvetet subjekt, utan man dessutom ska ha en äkta tro för att dopet ska vara giltigt, då framstår det ju som konstigt att Petrus i Apg 8 inte erbjuder trollkarlen Simon omdop utan bara omvändelse.
Men det är från min barndom i Luleå känt att just EFK (eller Örebromissionen som Elimkyrkan tillhörde) döpte om inte bara barndöpta utan även vuxendöpta som inte kände att de hade trott "på riktigt" när de döptes. Öyvind Tholvsen och hans EFK måste alltså likaväl som Svenska kyrkan bearbeta själavårdsproblemet kring tro och dop och hur en kan veta att dopet var "på riktigt" fast insikten och bekännelsen kommer senare.
Simons dop i Apg 8 var alldeles riktigt - i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, fast hans hjärta inte var "rätt inför Gud" (vilket senare visade sej och fick Petrus att reagera skarpt). Snarare än att göra upp med dopet behöver kyrkorna göra upp med frånvaron av väckelseförkunnelse, den som både döpta och odöpta, unga och gamla behöver få höra för att inte somna in i den eviga döden.