Påskvänner!
Glömde berätta om surströmmingen i fredags - men den var både god och nyttig! Ett trettiotal surströmmingsvänner (nåja, alla var kanske inte det!) hade mött upp på Brogården. Mina två pojkar passade dessutom på att paddla längs Nianån upp till Skarplyckasjön och tillbaka mellan huvudrätt och efterrätt.
Nu på lördag blir det städdag på EFS-kyrkan i Njutånger från 10-tiden och framåt. Inte lika roligt kanske, men minst lika nyttigt. På söndag är det första gudstjänsten för säsongen i EFS-kyrkan (eller bönhuset som jag säger) kl. 11, då kh Pär Stenberg predikar och Roland Lundqvist spelar. Alla är välkomna vid båda tillfällena!
Själv är jag dock inte med annat än på städdagen. För på lördag kväll/söndag förmiddag firar vår familj 100-årsjubileum på Missionskyrkan i Bollnäs (som byggdes 1914). Vi övernattar i stuga i Vevlingestrand. Söndagens tema är ju Enheten i Kristus, så det kan kanske passa att vara lite ekumenisk då? (Vi kan gott kalla söndagen Ekumeniksöndagen, tycker jag, precis som förra söndagen kallades Diakonisöndagen - det lättar upp i den långa räkningen "efter Trefaldighet"!).
Jag tror på de heligas samfund,
en enhet som världen ej ser.
Om någon har smärta,
då lider vart hjärta,
men större blir fröjden
när Gud ifrån höjden
bevisar sin nåd mot alltfler.
Visar inlägg med etikett Bollnäs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bollnäs. Visa alla inlägg
onsdag 17 september 2014
söndag 23 september 2012
Frånvarande medlem
Påskvänner!
I torsdags kväll blev jag välkomnad som medlem i EFS Njutånger under en kortare visit på medlemsmötet (hade hand om yngste sonen under övrigas scouting och kunde inte stanna så länge).
I fredags spelade jag på två begravningar och måste hämta barnen på fritids eftersom min fru inte kunde, så det blev ingen medverkan i helgstädningen. En god granne sa så riktigt att jag har så mycket att städa hemma (efter inflyttningen) att jag kunde sköta det istället den här gången.
Och idag söndag är hela församlingens gudstjänst "sammanlyst" till EFS-kyrkan i Njutånger (det jag föredrar att kalla bönhuset), där Bernth Alexandersson predikar och Mats Hylander spelar. Men själv far jag med barnen till Bollnäs, eftersom jag lovat dem det sedan länge (innan jag visst om det här med EFS-gudstjänsten).
Så min insats som medlem av EFS Njutånger har väl inte varit så imponerande hittills direkt. Men jag har i varje fall bokat in "vintring" av Brogården den 5 oktober och räknar med att kunna satsa en heldag där. Så det tar sej kanske. (Ungefär som elden i vedpannan vi har i källaren - nu har vi slagit av elpatronen och ska försöka elda upp den stora vedtrave hyresvärden generöst lämnat åt oss).
Och nu är det i alla fall "lillepåsk". Kring dagens evangelium har Rune Pär Olofsson skrivit den fina dikten "Lasarus är död":
En sparv har fallit ur sin herres händer
och sparvens ungar ropar efter bröd.
Men Kristus ser det ej. En av hans vänner,
hans broder Lasarus är död.
Kring Kristi hjärta drages sorgens svarta
och obevekligt hårda ögla åt.
Nog känner han hur tungt det blir för Marta -
men inte därför faller han i gråt.
Han minns de ögonblicken, silvrigt korta,
då vart offentligt hölje kläddes av,
då kors och törne var i fjärran borta
och Gud var fri hos någon han höll av.
Han erfar, knivvasst, som för första gången
den lott som tillhör den av kvinna född:
att du som nyss steg in i fågelsången
ligger där plötsligt, tystad och förödd.
Om tusen år skall du ur markens matta
bli lyftad till det bo du fallit från
men det är nu jag ville se dig skratta,
för det är nu jag kallas Mänskoson!
Är det en frestelse, så vet, Maria,
att Mänskosonen ej kan motstå den
ty mina händer äger makt att fria
ur dödens blinda grepp sin ende vän...
- - -
O, broder Gud, min hand har varken
liv eller fäste i en landfast tro.
Fall med din övergivna sparv till marken
och göm den mjukt i dina händers bo!
I torsdags kväll blev jag välkomnad som medlem i EFS Njutånger under en kortare visit på medlemsmötet (hade hand om yngste sonen under övrigas scouting och kunde inte stanna så länge).
I fredags spelade jag på två begravningar och måste hämta barnen på fritids eftersom min fru inte kunde, så det blev ingen medverkan i helgstädningen. En god granne sa så riktigt att jag har så mycket att städa hemma (efter inflyttningen) att jag kunde sköta det istället den här gången.
Och idag söndag är hela församlingens gudstjänst "sammanlyst" till EFS-kyrkan i Njutånger (det jag föredrar att kalla bönhuset), där Bernth Alexandersson predikar och Mats Hylander spelar. Men själv far jag med barnen till Bollnäs, eftersom jag lovat dem det sedan länge (innan jag visst om det här med EFS-gudstjänsten).
Så min insats som medlem av EFS Njutånger har väl inte varit så imponerande hittills direkt. Men jag har i varje fall bokat in "vintring" av Brogården den 5 oktober och räknar med att kunna satsa en heldag där. Så det tar sej kanske. (Ungefär som elden i vedpannan vi har i källaren - nu har vi slagit av elpatronen och ska försöka elda upp den stora vedtrave hyresvärden generöst lämnat åt oss).
Och nu är det i alla fall "lillepåsk". Kring dagens evangelium har Rune Pär Olofsson skrivit den fina dikten "Lasarus är död":
En sparv har fallit ur sin herres händer
och sparvens ungar ropar efter bröd.
Men Kristus ser det ej. En av hans vänner,
hans broder Lasarus är död.
Kring Kristi hjärta drages sorgens svarta
och obevekligt hårda ögla åt.
Nog känner han hur tungt det blir för Marta -
men inte därför faller han i gråt.
Han minns de ögonblicken, silvrigt korta,
då vart offentligt hölje kläddes av,
då kors och törne var i fjärran borta
och Gud var fri hos någon han höll av.
Han erfar, knivvasst, som för första gången
den lott som tillhör den av kvinna född:
att du som nyss steg in i fågelsången
ligger där plötsligt, tystad och förödd.
Om tusen år skall du ur markens matta
bli lyftad till det bo du fallit från
men det är nu jag ville se dig skratta,
för det är nu jag kallas Mänskoson!
Är det en frestelse, så vet, Maria,
att Mänskosonen ej kan motstå den
ty mina händer äger makt att fria
ur dödens blinda grepp sin ende vän...
- - -
O, broder Gud, min hand har varken
liv eller fäste i en landfast tro.
Fall med din övergivna sparv till marken
och göm den mjukt i dina händers bo!
lördag 24 juli 2010
Det största
Påskvänner!
En vacker sommarmorgon med lite mer "normala" temperaturer än vi sett hittills i juli. Solen står högt klockan 6 även här i södra Sverige (jo, Bollnäs ligger 10-15 mil söder om mitten). Det har varit - och är - en underbar sommar i år, och att rötmånaden nu sägs ha inträtt skrämmer mej föga. Den varmaste och fuktigaste perioden på året sägs den ju vara, och det senare stämmer kanske, men medeltemperaturen i augusti är ju statistiskt sett lägre än den i juli, och även vattentemperaturen sägs börja sjunka nu ("första kallsten").
På söndag (i morgon) ska jag spela Fride Gustavssons mysiga sommarpsalm "Nu är det härligt att leva." (Den har jag inte tillstånd att lägga ut på nätet, annars skulle jag ha gjort det). Jag återvänder också ofta till en vers i sommarpsalmen från "gamla" EFS-tillägget (musikdirektör Henry Nordin har som sagt gett mej lov att publicera melodin):
Att förlåtelse vi fått
och från synden tvagits,
att från död till liv vi gått,
till Guds hjärta dragits,
det är störst av allt vi sport
en allsmäktig Gud har gjort,
och förblir det största,
och förblir det största.
En vacker sommarmorgon med lite mer "normala" temperaturer än vi sett hittills i juli. Solen står högt klockan 6 även här i södra Sverige (jo, Bollnäs ligger 10-15 mil söder om mitten). Det har varit - och är - en underbar sommar i år, och att rötmånaden nu sägs ha inträtt skrämmer mej föga. Den varmaste och fuktigaste perioden på året sägs den ju vara, och det senare stämmer kanske, men medeltemperaturen i augusti är ju statistiskt sett lägre än den i juli, och även vattentemperaturen sägs börja sjunka nu ("första kallsten").
På söndag (i morgon) ska jag spela Fride Gustavssons mysiga sommarpsalm "Nu är det härligt att leva." (Den har jag inte tillstånd att lägga ut på nätet, annars skulle jag ha gjort det). Jag återvänder också ofta till en vers i sommarpsalmen från "gamla" EFS-tillägget (musikdirektör Henry Nordin har som sagt gett mej lov att publicera melodin):
Att förlåtelse vi fått
och från synden tvagits,
att från död till liv vi gått,
till Guds hjärta dragits,
det är störst av allt vi sport
en allsmäktig Gud har gjort,
och förblir det största,
och förblir det största.
lördag 19 december 2009
Reklam och evangelisation
Påskvänner!
att du kommer hit som vår lille bror!
Ja, du kommer hit,
du vill vara här,
så blir du ett barn som Maria bär.
Liksom i fjol gör jag gärna reklam för den mycket ovanliga Vanliga almanackan, som fortfarande säljs i allmänna butiker, med bekännelsen "efter Frälsarens Jesu Kristi födelse" på omslaget, och med bönen "Giv o Jesu, fröjd och lycka" överst på januaribladet. Liksom tacksägelsen "Lov, pris och tack ske dig, o Fader käre" efter decembers utgång. Och evangeliebokens texter angivna för varje helgdag.
En riktig "evangelisationsalmanacka" för bara omkring en "40-lapp". De astronomiska observationerna och förutsägelserna är också mycket intressanta (särskilt nu på vintern, när stjärnor och planeter faktiskt går att SE).
En annan viktig "almanacka" eller kalender är Dagens Lösen från Libris. Men det är konstigt att den kan beställas för 82 kr på nätet men kostra 138 kr på Helins bokhandel här i Bollnäs. Även med tanke på frakt blir prisskillnaden betydande. Jag köpte dock årets upplaga på Helins, eftersom den låg framme i kassan och flitiga köp uppmuntrar bokhandeln att fortsätta ha den där.
Bra presentböcker båda två i var sin prisklass. F.ö. vill jag påminna om att julen - alltifrån Lucia till Tjugondag Knut - erbjuder fantastiska möjligheter till enkel evangelisation. Ingen blir ledsen för ett julkort, inte ens om det har ett kristet motiv och ett bifogat bibelord. Få brukar avvisa lussetåg - ens om de sjunger kristna psalmer som Stilla natt eller Nu tändas. Hela julhelgen är en möjlighet att sjunga om och tala om julens budskap - och visa att man tror det.
Ära vare dej, o Gud, som är stor,att du kommer hit som vår lille bror!
Ja, du kommer hit,
du vill vara här,
så blir du ett barn som Maria bär.
torsdag 19 november 2009
Ohållbart läge i äktenskapsfrågan
Följande insändare publicerades idag i lokaltidningen Ljusnan:
OHÅLLBART LÄGE I ÄKTENSKAPSFRÅGAN
Många verkar tro att äktenskapsfrågan är överspelad i och med riksdagsbeslutet i våras och kyrkomötesbeslutet nu i höst. Tvärtom, säger jag. Det är först nu diskussionen kommer på allvar. Fast på nya premisser.
Som liberal insåg jag tidigt att det finns två liberalt anständiga sätt att se på äktenskapet:
Antingen fortsätter samhället anse att ett äktenskap per definition gäller ett förbund tvärs över könskampsgränsen, ett förbund mellan 1 man och 1 kvinna där man "sover med fienden" och där man, ifall barn uppkommer vid makarnas fysiska förening (vilket i just detta fall är lätt hänt) på förhand har iordningställt det perfekt könskvoterade föräldraskapet. Samtidigt som man är liberalt öppen för andra vuxna, frivilliga samlevnadsformer: samboskap, partnerskap o.s.v.
Eller också avskaffar man denna grundläggande och pedagogiskt lättförklarliga definition av äktenskapet och likställer istället alla vuxna, frivilliga relationer, genom att antingen utmönstra äktenskapsbegreppet ur lagstiftningen eller alternativt föra in även övriga vuxna, frivilliga relationer under det med något slags civilrättslig registrering av alla som vill "gifta sej".
Det som inte, menar jag, är principiellt hållbart är den hållning som givits uttryck för på många ledarsidor i år, där man både kritiserat äktenskapsbegreppets knytning till just 1 man + 1 kvinna och moraliserat över dem som velat behålla den (de s.k. homofoberna), samtidigt som man moraliserat över eller lättsinnigt avfärdar fortsatt "utvidgning" av äktenskapsbegreppet (ett utslag av polyfobi?)!
Men har man infört den vuxna frivillighetens princip istället för heteronormen, kan man väl inte plötsligt börja gräva upp de argument kring reproduktion och biologi som vi nyss gjorde oss av med? Påstår man att frågan gäller allas lika värde, kan man väl inte plötsligt göra skillnad på folk?
Likadant med Svenska kyrkan: Den definition av äktenskapet som kyrkan i Jesus efterföljd har givit (se Matteus 19) var åtminstone möjlig att begripa och förklara. Pastorala undantag för polygami på missionsfälten eller för vissa förbindelser mellan två av samma kön förändrade inte grundregeln. Men när grundregeln nu brutits upp till förmån för ett allmänt "kärleksparadigm" och när Jesusorden nu som det heter "kan utgå" ur vigselritualen för att inte behöva korrigeras, får vi i kyrkan plötsligt ytterligt svårt att motivera varför inte äktenskapet skulle kunna utvidgas ytterligare i kärlekens namn.
"Kärlek är något mellan två personer" försökte förre (S)-partisekreteraren Lars Stjernkvist hävda i dogmatiskt nit. Har han aldrig hört talas om Treenigheten eller polyrörelsen? Jesus talade visserligen om "de tu". Men han talade samtidigt om "man och kvinna", "far och mor" - och det gick ju bra att sätta sej över.
Andreas Holmberg, kantorsstuderande, medlem i Bollnäs församling i Svenska kyrkan
lördag 19 september 2009
Klok svåger - och min första blankröstning
Påskvänner!
när världens former ändras och förgår
är Kristus i all evighet densamme
och fast på klippan hans församling står.
När världens välden vittrar ner och faller,
går kyrkan fram mot sin fullkomnings vår.
Min käre svåger Per fick in en viktig debattartikel i GP: Partipolitiken hör inte hemma i kyrkan inför kyrkovalet imorgon. Läs!
F.ö. tvingas jag rösta blankt i församlingsvalet. För första gången i mitt liv röstar jag blankt (har annars tyckt att blankröstning mest är larvigt; man kan ju alltid rösta på det minst dåliga alternativet, har jag tyckt).
Men när KÖP (Kyrkan Över Partierna) och dess kandidater (en av dem är t.o.m. kyrkorådets ordförande!) inte ställer upp för omval - av tidsskäl? - finns det bara politiska partier kvar att rösta på här i Bollnäs. Aldrig att jag det gör. Jag röstar blankt och ger därmed opolitiska rengsjöpartiet Kyrkans Väl större möjlighet att hävda sej i samfälligheten (jag får inte rösta på det eftersom jag inte är skriven i Rengsjö).
Nu får det vara nog; inför nästa val måste vi bearbeta ALLA kandidater OCH politiska partier att sluta med den här förskräckliga hoprörningen av kyrka och stat.
Guds kyrkas grund är jordens största under:när världens former ändras och förgår
är Kristus i all evighet densamme
och fast på klippan hans församling står.
När världens välden vittrar ner och faller,
går kyrkan fram mot sin fullkomnings vår.
torsdag 23 juli 2009
Katastrof i Bollnäs? - timslång klockringning mitt i natten
Påskvänner!
Det låter ju faktiskt lite lustigt med timslång nattlig klockringning i södra Bollnäs - särskilt för oss som bor så pass långt ifrån (vi bor vid norra infarten) att vi inte stördes.
Men kyrkklockor uppfattas nog, när de ringer så länge i varje fall, som en slags larmsignal. Själv skulle jag nog undra om krig eller liknande brutit ut ifall jag väcktes av så långringande klockor. Så nog förstår jag om kringboende blev oroliga.
Fast så här i efterhand förefaller det ju - återigen - mest vara lite lustigt. Särskilt att ingen begriper ur klockorna gick igång. Var det åskan?
Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund berättar att hon på sin franska semesterort gladdes över klockringning klockan 7 på morgonen och ilade åstad till bykyrkan för, som hon hoppades, en uppbygglig morgonmässa. Men där ringde man tydligen sedan gammalt bara för att markera morgonstunden. "Kuckeliku, klockan är sju", typ.
Själv tänker jag i sammanhanget på Agnestigs Vi spelar piano del 1, där "Klockorna ringer till julottesång" var det första stycket med baskomp. Jag tror att det enda vänsterhanden behövde göra var att i varje takt anslå lilla C resp. G. Men ett genombrott i min musikaliska utveckling var det likväl! Och som regel ringer ju klockorna till gudstjänst, inte för något annat.
Give då Gud, var än vi är,
alltid när klockorna ljuder,
att vi går dit och delar där
glädjen som Herren oss bjuder.
Det låter ju faktiskt lite lustigt med timslång nattlig klockringning i södra Bollnäs - särskilt för oss som bor så pass långt ifrån (vi bor vid norra infarten) att vi inte stördes.
Men kyrkklockor uppfattas nog, när de ringer så länge i varje fall, som en slags larmsignal. Själv skulle jag nog undra om krig eller liknande brutit ut ifall jag väcktes av så långringande klockor. Så nog förstår jag om kringboende blev oroliga.
Fast så här i efterhand förefaller det ju - återigen - mest vara lite lustigt. Särskilt att ingen begriper ur klockorna gick igång. Var det åskan?
Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund berättar att hon på sin franska semesterort gladdes över klockringning klockan 7 på morgonen och ilade åstad till bykyrkan för, som hon hoppades, en uppbygglig morgonmässa. Men där ringde man tydligen sedan gammalt bara för att markera morgonstunden. "Kuckeliku, klockan är sju", typ.
Själv tänker jag i sammanhanget på Agnestigs Vi spelar piano del 1, där "Klockorna ringer till julottesång" var det första stycket med baskomp. Jag tror att det enda vänsterhanden behövde göra var att i varje takt anslå lilla C resp. G. Men ett genombrott i min musikaliska utveckling var det likväl! Och som regel ringer ju klockorna till gudstjänst, inte för något annat.
Give då Gud, var än vi är,
alltid när klockorna ljuder,
att vi går dit och delar där
glädjen som Herren oss bjuder.
lördag 4 april 2009
Dopdagens lösen
Påskvänner!
Ja, påskvänner! Idag är min "lilla påsk", min dopdag. Den 4 april 1970 döptes jag i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Och idag, den 4 april 2009, ska jag spela på två dop i Bollnäs kyrka. Det är stort!
Dagens lösen för idag passar så bra:
Herren lever! Lovad vare han, min klippa! Ps. 18:47
Och ni som var döda genom era överträdelser, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att han förlåtit oss alla våra överträdelser. Kol. 2:13
Herrens nåd är var morgon ny!
Varför skulle vi sörja?
Jordens skuggor, hur snart de fly.
Må vår lovsång då börja!
Ja, påskvänner! Idag är min "lilla påsk", min dopdag. Den 4 april 1970 döptes jag i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Och idag, den 4 april 2009, ska jag spela på två dop i Bollnäs kyrka. Det är stort!
Dagens lösen för idag passar så bra:
Herren lever! Lovad vare han, min klippa! Ps. 18:47
Och ni som var döda genom era överträdelser, er har Gud gjort levande tillsammans med Kristus, i och med att han förlåtit oss alla våra överträdelser. Kol. 2:13
Herrens nåd är var morgon ny!
Varför skulle vi sörja?
Jordens skuggor, hur snart de fly.
Må vår lovsång då börja!
lördag 31 januari 2009
Körernas kväll och evangeliet med stort E
Påskvänner!
Jag ser att ikväll, samtidigt som 4:an sänder Körslaget ("Bollnäs vann!" ropar min fru just nu), så sänder 1:an den fantastiska sångarfilmen "Såsom i himmelen" med Grand Finale i Filadelfia (där sången verkligen klingar himmelskt!). En av de senare årens få stora bioupplevelser för mej. Det känns verkligen inte fel att bollnäskören sjunger "Gabriellas sång" en kväll som denna. "Jag vill känna att jag lever". (Jfr orden om att "älska livet" i 1 Petr. 3:10).
Men i filmen presenterar Kay Pollak ju sitt skorrande falska evangelium - uttryckt även i andra sammanhang - om att det inte finns någon synd eftersom Gud aldrig fördömt. Mitt i en film där synderna i tankar, ord och gärningar verkligen haglar och närmast staplas på varandra! Men någon syndabekännelse ska man fördenskull inte avlägga, för någon synd finns ju inte. Inget som Gud fördömer (inte ens det förfärligaste högmod eller den vidrigaste hustrumisshandel, för vi gör ju alla så gott vi kan, eller hur det nu var).
Nej, nej, Kay Pollak och andra, det ÄR inte med synden så som i himmelen; den är ingen illusion som dömande kristna skapat - det är bara att se filmen eller sej omkring i en värld där svälten nu åter ökar i takt med matpriserna - men vi får be "låt din vilja ske på jorden såsom i himmelen" och försöka handla därefter. Under den ständigt återkommande bönen "förlåt oss våra skulder." Liksom ock vi behöver förlåta. Bibelns evangelium handlar om nåd för syndare. Ett evangelium som förnekar syndens och skuldens realitet är inget evangelium.
God helg med lugn i stormen! För Jesus är vårt hopp!
Han har mej benådat, så usel jag var,
på nåd i hans rike jag bor.
Och nåden allena ska hålla mej kvar,
o Gud, vad din kärlek är stor!
Så reser jag trygg till det härliga land,
fast vågorna skyhöga går,
tycks Frälsaren sova i skeppet ibland,
han är ju i skeppet ändå.
Jag ser att ikväll, samtidigt som 4:an sänder Körslaget ("Bollnäs vann!" ropar min fru just nu), så sänder 1:an den fantastiska sångarfilmen "Såsom i himmelen" med Grand Finale i Filadelfia (där sången verkligen klingar himmelskt!). En av de senare årens få stora bioupplevelser för mej. Det känns verkligen inte fel att bollnäskören sjunger "Gabriellas sång" en kväll som denna. "Jag vill känna att jag lever". (Jfr orden om att "älska livet" i 1 Petr. 3:10).
Men i filmen presenterar Kay Pollak ju sitt skorrande falska evangelium - uttryckt även i andra sammanhang - om att det inte finns någon synd eftersom Gud aldrig fördömt. Mitt i en film där synderna i tankar, ord och gärningar verkligen haglar och närmast staplas på varandra! Men någon syndabekännelse ska man fördenskull inte avlägga, för någon synd finns ju inte. Inget som Gud fördömer (inte ens det förfärligaste högmod eller den vidrigaste hustrumisshandel, för vi gör ju alla så gott vi kan, eller hur det nu var).
Nej, nej, Kay Pollak och andra, det ÄR inte med synden så som i himmelen; den är ingen illusion som dömande kristna skapat - det är bara att se filmen eller sej omkring i en värld där svälten nu åter ökar i takt med matpriserna - men vi får be "låt din vilja ske på jorden såsom i himmelen" och försöka handla därefter. Under den ständigt återkommande bönen "förlåt oss våra skulder." Liksom ock vi behöver förlåta. Bibelns evangelium handlar om nåd för syndare. Ett evangelium som förnekar syndens och skuldens realitet är inget evangelium.
God helg med lugn i stormen! För Jesus är vårt hopp!
Han har mej benådat, så usel jag var,
på nåd i hans rike jag bor.
Och nåden allena ska hålla mej kvar,
o Gud, vad din kärlek är stor!
Så reser jag trygg till det härliga land,
fast vågorna skyhöga går,
tycks Frälsaren sova i skeppet ibland,
han är ju i skeppet ändå.
måndag 5 januari 2009
Konventikel med Per Harling
Påskvänner!
Jo, jag glömde berätta att jag var på "konventikel" med EFS-gruppen igår. Den här gången var vi hos en dam som har den mest fantastiska utsikt över Bollnäs och Ljusnan - men så bor hon också på femte våningen!
Den här gången läste vi inte ur Bo Branders postilla, utan ur Per Harlings "Våra älskade psalmer" - om Hallqvist/Hovlands "Måne och sol" och om Harlings egen sång "Dansa med änglarna". De märkliga tillkomsthistorierna väckte många tankar och reflektioner kring Guds tid ("vid den tiden" hos Lukas, "allt har sin tid" hos Predikaren och "min stund är ännu inte kommen" hos Johannes). Och vi avslutade med att be och sjunga "Jesus från Nasaret" och "Gud, för dig är allting klart."
Vi samtalade också om allt möjligt vid fikabordet, alltifrån den akuta och svårlösta situationen i Gasa till frågan om ny kyrkoherde här i Bollnäs (utses i dagarna) och ny missionsföreståndare i EFS (också mycket nära ett avgörande). Distriktskonferensen för EFS Mittsverige i Edsbyn 24-26 april och sjukshuskyrkans ekonomiska läge dryftades också. Böneämnen, böneämnen.
Tid är nåd. I alltets mitt
Jesus står. Allt hans är ditt.
Tid är nåd, så länge än
hjärtat nås av kallelsen.
Jo, jag glömde berätta att jag var på "konventikel" med EFS-gruppen igår. Den här gången var vi hos en dam som har den mest fantastiska utsikt över Bollnäs och Ljusnan - men så bor hon också på femte våningen!
Den här gången läste vi inte ur Bo Branders postilla, utan ur Per Harlings "Våra älskade psalmer" - om Hallqvist/Hovlands "Måne och sol" och om Harlings egen sång "Dansa med änglarna". De märkliga tillkomsthistorierna väckte många tankar och reflektioner kring Guds tid ("vid den tiden" hos Lukas, "allt har sin tid" hos Predikaren och "min stund är ännu inte kommen" hos Johannes). Och vi avslutade med att be och sjunga "Jesus från Nasaret" och "Gud, för dig är allting klart."
Vi samtalade också om allt möjligt vid fikabordet, alltifrån den akuta och svårlösta situationen i Gasa till frågan om ny kyrkoherde här i Bollnäs (utses i dagarna) och ny missionsföreståndare i EFS (också mycket nära ett avgörande). Distriktskonferensen för EFS Mittsverige i Edsbyn 24-26 april och sjukshuskyrkans ekonomiska läge dryftades också. Böneämnen, böneämnen.
Tid är nåd. I alltets mitt
Jesus står. Allt hans är ditt.
Tid är nåd, så länge än
hjärtat nås av kallelsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
