Påskvänner!
Visst är det som Anders Wejryd sa att även 1918-kyrkan hade sina försyndelser att bekänna. Men Johan Sundeen har forskat kring 68-kyrkan och den är onekligen mer aktuell idag. Aktuell kanske särskilt så här på Botdagen, även kallad Askonsdagen. Aktuell även för oss Efs-are och för den nyvalde biskopen Andreas Holmberg i Stockholm.
(OBS f ö det raka svaret på katekesutvecklingens fråga 158 nedan - den är dock ännu inte ersatt som Svenska kyrkans kortversion av den lutherska och allmänkristna dogmatiken).
Här Johans föredrag på Laurentiistiftelsen:
Katekesfråga 158: Varför kallas kyrkan de heligas samfund?
Visar inlägg med etikett 68-kyrkan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 68-kyrkan. Visa alla inlägg
onsdag 6 mars 2019
onsdag 4 juli 2018
68-kyrkan och Efs
Påskvänner!
Har som sommarläsning läst om förre distriktsföreståndaren och Budbärar-redaktören Knut Björks memoarer "Den unga Björk i skogen" från 1968 (utg. 1969). Karln kunde skriva, det är helt klart. Det är intressant med både hans barndomsminnen och hans syn på Efs roll i kyrkan under 1960-talet. Men han kommenterar inte världskyrkomötet i Uppsala 1968, idag för 50 år sedan. Kanske medgav inte utrymmet detta. Kanske få Efs:are var representerade eller tyckte att mötet var så viktigt. (Någon som har minnen därifrån får gärna kommentera). Men helt klart har marxismen och politiska partiers närvaro i kyrkans beslutande församlingar betytt en hel del för Svenska kyrkans utveckling under slutet av 1900-talet - och därmed indirekt för Efs!
F. ärkebiskopen Anders Wejryd skriver intressant på DN debatt utifrån en jämförelse med "18-kyrkan", som naturligtvis också, om än under annan beteckning men med all rätt, har ifrågasatts bl a av just "68-kyrkan". Håkan Sunnliden har ett delvis annat perspektiv. Jag håller själv med Håkan om att särskilt Socialdemokraternas roll i kyrkan inte kan negligeras; forna försyndelser och olyckliga fraterniseringar med makten ursäktar inte nya.
Och på Gotland gick debatten så här.
Hur är det: ska det vara så svårt för Efs att enas om linjen att politiska partier inte ska styra i Svenska kyrkan och därmed också i praktiken i Efs?
Katekesfråga 54: Hur ska vi enligt femte budet behandla vårt eget liv?
Har som sommarläsning läst om förre distriktsföreståndaren och Budbärar-redaktören Knut Björks memoarer "Den unga Björk i skogen" från 1968 (utg. 1969). Karln kunde skriva, det är helt klart. Det är intressant med både hans barndomsminnen och hans syn på Efs roll i kyrkan under 1960-talet. Men han kommenterar inte världskyrkomötet i Uppsala 1968, idag för 50 år sedan. Kanske medgav inte utrymmet detta. Kanske få Efs:are var representerade eller tyckte att mötet var så viktigt. (Någon som har minnen därifrån får gärna kommentera). Men helt klart har marxismen och politiska partiers närvaro i kyrkans beslutande församlingar betytt en hel del för Svenska kyrkans utveckling under slutet av 1900-talet - och därmed indirekt för Efs!
F. ärkebiskopen Anders Wejryd skriver intressant på DN debatt utifrån en jämförelse med "18-kyrkan", som naturligtvis också, om än under annan beteckning men med all rätt, har ifrågasatts bl a av just "68-kyrkan". Håkan Sunnliden har ett delvis annat perspektiv. Jag håller själv med Håkan om att särskilt Socialdemokraternas roll i kyrkan inte kan negligeras; forna försyndelser och olyckliga fraterniseringar med makten ursäktar inte nya.
Och på Gotland gick debatten så här.
Hur är det: ska det vara så svårt för Efs att enas om linjen att politiska partier inte ska styra i Svenska kyrkan och därmed också i praktiken i Efs?
Katekesfråga 54: Hur ska vi enligt femte budet behandla vårt eget liv?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
