Då kan det kanske passa att läsa lite trosförkunnelse av C O Rosenius och Joakim Lundkvist. Rosenius är bäst (så klart). Men även Livets Ord-pastorns text ger oss en del att fundera på.
Själv ber jag nu för en lösning på sommarprogrammet i Nianfors. Där finns fortfarande en lucka.
O Gud, all sannings källa, jag tror ditt löftes ord! Vad du har sagt ska gälla i himmel och på jord. "Åkalla mej i nöden så får du hjälp av mej." Ja, Herre, intill döden vill jag åkalla dej.
Inget vidare bibelstudium, måste jag ju säga. (Särskilt inte jämfört med det i Njutånger i söndags). Men lärorikt ändå - på sitt sätt. Om man vill förstå många muslimers "för-förståelse".
Imorgon blir det både kneg och föreningsmöte på Brogården från kl 10 och framåt. På Valborgsmässoafton kl 19 blir det körsång, vårtal och majbrasa.
I söndags var det ett mycket intressant bibelstudium på Efs Njutånger kring lärjungen Petrus. I måndags hade vi en luthersk pastor från Kenya på 11-kaffet i "bönhuset" - hans berättelse lämnade ingen oberörd.
Imorgonkväll klockan 18 ska vi ta oss en titt på Petrus och hans brev! På EFS i Njutånger. Alla är så välkomna! Det ska bli kul att se vad man upptäcker den här gången - det brukar alltid finnas nåt nytt att hitta i bibeln!
1. En tankfull fiskare satt en gång och hörde vår Herre tala. Så skönt ej klingade änglasång, ej silver i kungasalar. I fiskebåten vår Herre satt och folk i mängder på stranden glatt nu lyssnade till Gudsordet. 2. Nu Simon! sade Gud Faders Ord då han sin predikan slutat, ta åter åror och nät ombord, bemanna på nytt din skuta! Långt ut på djupet nu garnen sätt, det är på tiden om jag ser rätt, och sen följs vi åt på vägen! 3. Ja, Mästare, sade Simon matt, det kunde vi gott behöva. Vi slet förgäves vår långa natt, ditt ord är dock värt att pröva! Från tvivel var han alls inte fri, men spegla, tvivlare, dej däri: han gjorde som Herren sade! 4. Så avbröt Simon sin middagsrast, men strök nästan med på kuppen! Hans skuta krängde och nätet brast, en jättefångst - hur få upp den? Han till sej vinkade vänner då, av fiskar fulla blev skutor två och började nästan sjunka. 5. Då fiskar-Simon det tecknet såg, han föll ner för Jesu fötter och sade: Herre, ifrån mej gå, i synd har jag mina rötter. Men Herren sade: Var inte rädd, nej, följ mej bara och var beredd att människofiskar fånga. 6. Så gjorde Simon sitt bästa val, hos Ordet han gick i skola, och folk han fiskat i tusental, de skiner nu klart som solar. Men än finns arbetstillfällen i det stora människofiskeri som Herren och Simon grundat. 7. Än finns på jorden ett fiskarlag som kallas Sankt Petrus gille, så folk kan fiskas ännu idag som Mästaren Jesus ville. Från mörkrets rike de förs till Gud, där fritt de evigt far in och ut och glädjen dem alltid följer. 8. Med ljus vi kommer, med kors vi går, vi vill ingen själ bedraga. Det vet ju alla vi kallar på att synden de ska försaka. Vi visar öppet vårt livsuppdrag, vårt nät vi lägger på ljusan dag och inte i trånga vikar. 9. På hjärtedjupet vi lägger ut, där bottnar ej ytligheten. Vi lägger nät på vår Herres bud och bärgar för evigheten. Men den som bara till tiden trår, då ej ett endaste ord förstår och grips ej av det vi talar.
Extra intressant är att höra Stefans personliga vittnesbörd om tonårstiden och tankar kring själva sanningsfrågan. Och om boken "Den Gud som finns till" av Frances A Schaeffer.
Jag har haft gymnasieelever som inte kunnat skilja på den tyske munken och den amerikanske baptistpastorn. Men det som inträffar i klippet nedan måtte väl ändå bara vara en felsägning (fast varför nickar kompanjonen så allvarligt instämmande)? Det är mänskligt att fela - särskilt i tal som ju inte är korrekturläst. Förut slapp man bli inspelad så ofta eller alls, men nu bevaras alla fadäser till eftervärlden. Nåja, ett och annat gott skratt kan Elisabet - och alla vi andra felsägare - säkert bjuda på.
F.ö. är det den 31 oktober i år - när påven av någon anledning kommer till Lund - bara 499 år sedan Luther spikade upp sina teser, om han nu gjorde just det, på Wittenbergs slottskyrkoport som brukade användas som ett slags anslagstavla. Men t.o.m. konservativt lutherska tidningen Kyrka och Folk "gick på den lätta" och förkunnade häromveckan att teserna anslogs den 31 oktober 1516. Annat lärde jag mej redan i mellanstadiet.
Idag låter jag 1100-talsmunken Adam St Victor (i Grundtvigs tappning) och Pernille Bach gästblogga i ord och toner:
1. Kärleken och sanningen, med dess band knöt du igen jord och himmel samman - Ande god, ge glädjen röst, tänd idag i våra bröst själva himlaflamman! 2. Där du lyser mörket flyr, hyckleri och svek dej skyr, men du vill förlåta. Sanning som den klara dag mitt i glada vänners lag kröner kärleks gåta. 3. I vårt dop, med eftertryck, i vår nattvards mat och dryck är du gudomskraften. I var gren och i var kvist på vår vinstock Jesus Krist är du själva saften. 4. Med ett gott samvetes fred till de små du kommer ned, skapar nytt och gläder, lyser upp och rensar ut tills de står hos ljusets Gud i snövita kläder. 5. Du som av en liten flock, svag och blyg och ängslig, dock kämpar kunde dana, skapa nu av oss en här, som törs svinga Andens svärd under korsets fana! 6. Kärleken till pengar, makt, själlös drift och skrytsam prakt vållar vilda bränder, släck dem med din dagg så mild, men låt lågan växa till som du själv här tänder. 7. Till sitt eget dag och natt ser man lätt, blir trött och matt, splittrar menigheten. Lär oss se på Frälsaren, se den sanna kärleken, det ger enigheten!
Ju fler gånger jag läser Jonas Gardells kommentar till Mehmed Kaplans bordssällskap (och jämförelse med Jesus´), desto mindre begriper jag vart karln vill komma. Legitimerade Jesus syndares synder genom att äta med dem? Que? Men visst - många uppfattade det så. Då, och nu också, tydligen. Ska vi nu istället för den gamla frågan om man för sitt ryktes skull törs äta lunch med en homosexuell börja fråga oss om man törs äta med en homofob?
Jag kan visst tänka mej att käka lunch med en nazist. (Även om jag hellre skulle käka lunch med Jonas Gardell). Och även om det skulle anses göra mej omöjlig som företrädare för ett liberalt parti. Däremot skulle jag inte bjuda in henom att tala på liberalernas årsmöte - eller predika i kyrkan. Så länge hen är nazist, alltså. Men av en Saulus kan ju bli en Paulus.
Grå vargarna verkar vedervärdiga. Men bland det mest fascistoida jag kan tänka mej vore att nästa gång jag går på t.ex. ett julbord begära fullständig deltagarförteckning med info om allas förflutna. För att inte riskera hamna på bild tillsammans med någon "olämplig".
Det är ju så man kommer att tänka på ett ord av Bonhoeffer: "Man kan knappast tänka sej förskräckelsen i många fromma kretsar, om det skulle visa sej att en verklig syndare förirrat sej in i församlingen."
2000 år på 45 minuter. Vad kan det bli? Våra rötter i judendomen och Gamla testamentets tid. Jesus, förstås, kyrkans (över-)huvud, och påsken. Pingst, den helige Ande. Jesus mor Maria. Petrus, Paulus. Lydia, den första kristna i Europa. Nikolaus och Lucia. Augustinus, han med självbiografin. Och mamma Monika. Ansgar och Staffan. Franciskus och Birgitta. Så Jan Hus och Martin Luther. Lina Sandell och Rosenius. Dietrich Bonhoeffer och Johannes Paulus II. Nånting sånt? Ur- och fornkyrkan, medeltiden, reformationen och framåt.
Be gärna för mej och konfirmanderna. Att det blir roligt och intressant för oss alla - och uppbyggligt utan att kyrkans sår och misslyckanden förtigs. "Kristi rike är alltid större idag än igår" sa Luther. Tack, o Herre, för din kyrka, din församling på vår jord, där du ger oss ljus och styrka och oss leder med ditt ord. Ännu i din kyrkas famn samlar du i Jesu namn en gemenskap omkring ordet, dopets bad och nattvardsbordet.
Ingen sovmorgon imorgon - det blir bussresa med juniorerna till Härnösand 07.30 på morgonen och gajdning i Domkyrkan när vi kommer fram. Efter tacobuffélunch besöker vi Technichus. Kanoners!
Får med mej det mesta av min egen familj också. En viss högtidlighet som är i faggorna ska dessutom planeras under eftermiddagen...
Stefan går nu från klarhet till klarhet. Så här skrev jag nyss på kommentarsfältet i Dagen, där Micael Grenholm, Uppsala, just föreslagit Stefan som ärkebiskop:
Ja, vi måste få någon som Stefan som ärkebiskop nästa gång. Det är alldeles, alldeles nödvändigt. Fast vi får be att redan nuvarande börjar företräda en tydligare evangelisk-luthersk eller i sann mening katolsk/allmänkyrklig bekännelse - det skulle ju passa bra inför reformationsjubileet. Vår tanke om vår 1500-tals- reformation är ju att det som är reformatoriskt är apostoliskt och därför katolskt.
Reclaim the church! Reformation 2017!
Sen hör det till saken att både Rosenius ("EFS-profet" 200 år i år) och Fjellstedt (missionspionjär i Sverige), liksom säkert också Stefan, lämnar den yttersta domen åt Gud - både genom att inte automatiskt fördöma alla icke-kristna eller icke-döpta (Fjellstedt funderar bl.a. på vissa muslimer som han var missionär ibland) och genom att inte försöka saligförklara alla döda (som alltför många ärkebiskopskandidater tyvärr gjorde vid hearingen i Gottsunda, där risken att gå evigt förlorad inte precis framstod som överhängande).
Jag kan som sagt inte vara med i Södertälje eftersom jag är på konfaläger på Åkerögården då (nyttja gärna Åkerögården till konferenser eller semester!), men här har ni återigen den fina inbjudningstrailern:
Och här kommer återigen - så här inför Herdesöndagen - en bearbetning av konferenshymnen (lär väl inte slå igenom men ändå, och tredje versen tycker jag definitivt borde ha varit med även i psalmbokens "kortversion"): Med Gud och hans vänskap, hans Ande och ord, samt syskons gemenskap (eller "bönens gemenskap"?) och nattvardens bord de osedda dagar vi möter med tröst, oss följer ju Herden, oss följer ju Herden, den trofaste Herden, vi känner hans röst. I stormiga tider bland töcken och grus en skara dock skrider mot himmelens ljus. Dess hopp och dess härlighet världen ej ser, men före går Herren, men före går Herren, ja, före går Herren med segerns banér. Den molnstod oss höljer och leder vårt tåg, den klippa oss följer med springkällans våg är Kristus, hans kärlek och renande blod, där lever vårt hjärta, där lever vårt hjärta, där fröjdas vårt hjärta, där livas vårt mod. O, Jesus, var med oss i smått och i stort och sköt oss och led oss som alltid du gjort. Ja, amen, din trohet ska föra oss fram. Lov, pris, tack och ära, lov, pris, tack och ära, lov, pris, tack och ära, vår Gud och vårt Lamm!
Tack för klarspråket, biskop Bosse! "Kristen bekännelse bryts ner!" Det där var verkliga biskopsord. (Om man ändå kunnat få sätta dej på biskopssätet i Skara eller varför inte Uppsala!)
För att nu inte säga ärkebiskopsord - ifall man inte nuförtiden mest hade förknippat det begreppet med K-G Hammars ultraliberala teologi (tror den mannen ens på Gud som personlig Skapare?) och Antje Jackeléns upprepade vägran att svara på frågan om Jesus ger en sannare bild av Gud än Muhammed ger.
Hur fick vi förresten "biskopar" som Bonnier, Hammar och Jackelén? Ligger det inte något i Fredrik Sidenvalls ord om AIK:s fientliga övertagande av Djurgården i ledarartikeln Läggmatch?
Var på bön i Njutångers bönhus ikväll och vi började med att läsa Emmausberättelsen - och om hur Jesus var tillbaka i Jerusalem minst lika fort som emmauslärjungarna! Böneämnena var som vanligt många, men vi får ju fortsätta hemma.
På torsdag blir det medlemsmöte - ett böneämne! - och på söndag, Herdesöndagen, blir det gudstjänst kl 11 i bönhuset. Också det ett böneämne! Vi har fått en jättefin tavla med Jesus som den gode herden av våra vänner i Betaniaförsamlingen - kom gärna och titta lite extra på den nu på söndag!
Han, min herde, gick för mej i döden, men han lever i all evighet. Sina får han följer, vårdar, föder med osäglig trofasthet. Herren min gode herde är, ingenting ska längre fattas mej. Han är den som leder mej till gröna ängar och till vatten där jag finner ro.
Idag för 46 år sedan döptes jag. Väl värt att fira och en fin dag att tända påskljus på! Sen är Joakim Lundqvists text en tänkvärd dopdagspredikan, och jag tänker på min konfirmationsbibels uttryck "det som är äkta i er tro" (1 Petr. 1:5-7) om det "som är långt dyrbarare än det förgängliga guldet". Det kan också finnas slagg och oäkthet i vår tro (det märker vi nog både hos oss själva och kanske hos andra) men det behöver inte innebära att ingenting är äkta. Men målet hos "guldsmeden" Gud, och det bör det ju vara även för oss själva, är att ingenting ska vara oäkta.
Sen kan jag inte låta bli att även dela Sivert Edorssons trosstärkande vittnesbörd i samma tidning (prenumerera gärna på den eller Dagen!). Jag var en hel del i Långsjöby under min tid i Storuman (1996-99) och har t.o.m. spelat piano till församlingssången på ett möte i pingstförsamlingen där. Men Sivert vet jag mej inte ha träffat personligen. Vi har väl inte samma syn på dopet och dess betydelse även för barnen, men vi har samma Frälsare och jag tror att vi båda kan stämma in i den här versen som ju faktiskt finns i den ekumeniska psalmboksdelen:
Dopets nåd mej ger i tiden stöd och fäste för min tro, skänker hopp att efter striden i Guds himmel finna ro. När en gång min blick ska brista vill jag säga i det sista: Jag är döpt i Jesu namn! Fader, ta mej i din famn.
Annars finns det också en del psalmer som berör texten, t.ex. Anders Hovdens:
Jesus dej möter med allvar och kärlek, tar dej från folket åt sidan med sej, ser dej i ögat och frågar dej ärligt: "Du som vill följa mej, älskar du mej? Dyrt har jag löst dej med kors och med pina, hjärtat mitt brustit av kärlek till dej. Se, du är tecknad i händerna mina och vill mej följa - men älskar du mej?" Vad ska jag säga och vad ska jag svara - svara den ende som ser ända in? Jesus, du hör om jag än säger bara: "Fyll du mitt hjärta med kärleken din!" Låt mej med Petrus till gensvar bli färdig, även om hjärtkylan ännu mej skär: "Herre, du älskar fast jag är ovärdig, hur kan jag annat än hålla dej kär?" (Anders Hovden)
Vem var den som inte kände dej, sin mästare och vän, bröt den tro han nyss bekände, bröt den tredje gången än? Ack, jag själv, som flera gånger brutit löften, glömt min ånger, svikit och förnekat dej som så ofta sökte mej. Salig den dej aldrig sviker, en gång av din kärlek rörd, aldrig från din sida viker av en fåvitsk värld förförd, som, Johannes lik, vid ropen från den onda, blinda hopen trofast följer dina spår, vid ditt kors till änden står. Men du ock den fallne åter med en blick upprätta kan. Denne då likt Petrus gråter, får dej lika kär som han. Jag dej vållat sorg och smärta, se, dej älskar dock mitt hjärta. Jesus, du min bäste vän, tack att du är hos mej än!
(Frans Michael Franzén, ngt bearb.)
Och när du frågar sen min själ om jag nu älskar dej, jag svarar: du mej känner väl, du utrannsakar mej, du vet, att fastän jag är svag och jämt i kamp mot syndens lag, jag ville gärna älska dej som först har älskat mej.
Om än ibland med tvekan så jag svarar dej ännu, så vet jag till min tröst ändå att du ej tvekar, du. Du älskar mej i lust och nöd, du vän och brudgum vit och röd, och en gång ska jag älska dej som du nu älskar mej. (N J Holm)
1. Jesus, du kan dem förvandla som har övergivit dig och med kärlek mot oss handla fast vi lämnat livets stig. 2. Också Petrus kunde falla så att han med eder svor: "Ingen skall mig kristen kalla, som om jag på Jesus tror." 3. Vad han kunde, kan vi alla. Du vår svaghet ser och vet att vi när som helst kan falla för vår egen bräcklighet. 4. Inte kan vi det förklara att vi svikit dig, som gett livet för att oss försvara och så mycket för oss bett. 5. Men du åter oss upprättar, som när nattens tomma nät du med stora fiskar mättar och oss bjuder: "Kom och ät!" 6. Då blir sorgens ögon klara, och vi ser att du på nytt kommit åter till din skara, som ifrån din nåd har flytt. 7. När med oss du bryter bröden och är med ibland oss här, kärleken besegrar döden: allt för evigt sonat är! (Christian Braw, publ. med tillstånd)
Efter ett år i ämbetet har ärkebiskop Jante Ackjelén kommit fram till att hon behöver göra några klarlägganden:
* Jesus ger onekligen en sannare bild av Gud än Muhammed ger, säger hon idag. Han är ju t.o.m. Guds härlighets återsken och hans väsens avbild. Och det är klart att jag vill att både muslimer och ateister ska ta emot Jesus som sin Frälsare och bli, ja, kristna.
* Den som tror att Jesus föddes av en biologisk jungfru behöver inte alls ha missat poängen med Guds människoblivande, konstaterar hon vidare. Tvärtom, många som tror på jungfrufödelsen (förvisso inte alla) har en mycket klar uppfattning av Jesus´ gudomlighet, medan de flesta som inte tror på den menar att Jesus bara var en vanlig, fast ändå på något sätt ovanlig, människa.
* Det är mer än fruktansvärt att så många av våra kristna systrar och bröder i Mellanöstern dödas eller tvingas bort från de bygder där kristna ofta levt i flera tusen år, fastslår hon med emfas. Vi är tacksamma för många kristnas möjlighet att existera i Libanon, Jordanien och områdets enda demokrati, Israel, men vi accepterar inte att så många blivit så utsatta på övriga håll.
* Visst, det finns en särskild poäng med man-kvinna-förbundet, som borde återfå ett särskilt begrepp, menar hon. Åtminstone i kyrkan. Klart att den som vill bilda familj och inte är direkt oförmögen till äktenskap i traditionell bemärkelse (jfr Matt. 19) bör göra det tillsammans med någon av det motsatta könet, inte med någon av samma. En uppenbart välskapt människa kan förresten inte vara "född i fel kropp". Och karlar föder inte barn i den bemärkelse vi brukar prata om, och har heller aldrig gjort det.
[Inlagt 5/4: Det här var tydligen inget aprilskämt, som jag trodde när Dagen skrev om det 1/4].
Här en "hoppusslad" gudstjänst för Söndagen före Pingst, tredje årgången.Håll till godo! Bloggdatum och tidsangivelser i övrigt stämmer inte alls, men strunt i det :o) Klockringning från Storkyrkan: Ingångspsalm 367 O GUDS ANDE, DU SOM BOR
Ingångsord - dagens psaltarpsalm Ur PSALTAREN 33:
Stora härar räddar inte kungen,
stor styrka hjälper inte kämpen, stridshästar säkrar inte segern,
de räddar ingen med all sin kraft. Men Herren vakar över dem som fruktar honom,
över dem som hoppas på hans nåd, han räddar dem från döden
och håller dem vid liv i hungertid. Vi sätter vårt hopp till Herren,
han är vår hjälp och vår sköld. I honom har våra hjärtan sin glädje,
vi förtröstar på hans heliga namn. Herre, låt din nåd vila över oss,
ty vi hoppas på dig.
Bön om syndernas förlåtelse Ur PSALTAREN 51:
Förbarma dig, Gud, i din nåd,
stryk ut mina synder i din stora godhet. Gör mig fri från all min skuld
och rena mig från min synd. Jag vet vad jag har brutit,
min synd står alltid inför mig. Mot dig, bara mot dig har jag syndat,
jag har gjort det som är ont i dina ögon.
Du har rätt när du ställer mig till svars,
den dom du fäller är rättvis. I skuld är jag född,
i synd blev jag till i min moders liv. Du som älskar ett uppriktigt hjärta,
ge mig vishet i mitt innersta. Rena mig med isop från min synd,
tvätta mig vit som snö. Låt mig få höra glädjerop och lovsång,
låt den du har krossat få jubla. Vänd bort din blick från mina synder,
stryk ut all min skuld. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
ge mig ett nytt och stadigt sinne. Driv inte bort mig från din närhet,
ta inte ifrån mig din heliga Ande. Låt mig åter glädjas över att du räddar,
håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.
Tillsägelse om syndernas förlåtelse Ur FÖRSTA JOHANNESBREVET 1:
Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och blodet från Jesus, hans Son, renar oss från all synd. Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.
Introitus
672 HERRE, SÄND UT DIN ANDE
Kyrie, Gloria och Laudamus 695:4 DU EVIGT STRÅLANDE MORGONSOL och 697:6 VI PRISAR DIG
Kollektbön
O Gud, du som själv har lärt oss att bedja, hör din kyrkas böner, så att vi efter din vilja får vad vi i tro ber om. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som med dig och den helige Ande lever och regerar i en gudom från evighet till evighet.
Amen. Gammaltestamentlig läsning Ur 1 KUNGABOKEN 19:
När han kom fram gick han in i en grotta och stannade där över natten.
Då kom Herrens ord till honom: ”Varför är du här, Elia?” Han sade: ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.” Herren svarade: ”Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Herren skall gå fram där.” En stark storm som klöv berg och krossade klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom ett jordskalv. Men Herren var inte i skalvet. Efter jordskalvet kom eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden kom ett stilla sus. När Elia hörde det gömde han ansiktet i manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då ljöd en röst som sade: ”Varför är du här, Elia?” Han svarade: ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.” Herren sade till Elia: ”Vänd tillbaka och ta vägen till Damaskus öken. Gå in i staden och smörj Hasael till kung över Aram. Jehu, Nimshis son, skall du smörja till kung över Israel, och Elisha, Shafats son, från Avel Mechola skall du smörja till profet efter dig. Den som undkommer Hasaels svärd skall Jehu döda, och den som undkommer Jehus svärd skall Elisha döda. Men jag skall lämna kvar sju tusen i Israel, alla som inte har böjt knä för Baal eller kysst honom till hyllning.”
Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig.
682 INTE GENOM NÅGON MÄNNISKAS STYRKA
Epistelläsning Ur APOSTLAGÄRNINGARNA 1
Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen."
Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån. När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son. Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder. (Ur Svenska Folkbibeln, SFB) Så lyder Herrens ord. Gud, vi tackar dig. Gradualpsalm 51 KOM, HELGE ANDE, HERRE GUD
Evangelium Ur JOHANNESEVANGELIET 17
Jesus lyfte han blicken mot himlen och bad: "Far, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig. Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk som du gav mig att utföra. Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till. Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid ditt ord. Nu har de förstått att allt som du gett mig kommer från dig, för jag har gett dem de ord som du gav till mig. De har tagit emot dem och verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig. (Ur Svenska Folkbibeln, SFB) Så lyder det heliga evangeliet. Lovad vare du, Kristus! Hallelujarop 966 HALLELUJA
Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som med sitt ord har tröstat, lärt, förmanat och varnat oss. Hans helige Ande stadfäste ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare utan dagligen tillväxer i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden - och så blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. Trosbekännelse NICAENUM:
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Psalm 44 O GIV MIG TUSEN TUNGORS LJUD
Efter ett år i ämbetet har ärkebiskop Jante Ackjelén kommit fram till att hon behöver göra några klarlägganden:
* Jesus ger onekligen en sannare bild av Gud än Muhammed ger, säger hon idag. Han är ju t.o.m. Guds härlighets återsken och hans väsens avbild. Och det är klart att jag vill att både muslimer och ateister ska ta emot Jesus som sin Frälsare och bli, ja, kristna.
* Den som tror att Jesus föddes av en biologisk jungfru behöver inte alls ha missat poängen med Guds människoblivande, konstaterar hon vidare. Tvärtom, många som tror på jungfrufödelsen (förvisso inte alla) har en mycket klar uppfattning av Jesus´ gudomlighet, medan de flesta som inte tror på den menar att Jesus bara var en vanlig, fast ändå på något sätt ovanlig, människa.
* Det är mer än fruktansvärt att så många av våra kristna systrar och bröder i Mellanöstern dödas eller tvingas bort från de bygder där kristna ofta levt i flera tusen år, fastslår hon med emfas. Vi är tacksamma för många kristnas möjlighet att existera i Libanon, Jordanien och områdets enda demokrati, Israel, men vi accepterar inte att så många blivit så utsatta på övriga håll.
* Visst, det finns en särskild poäng med man-kvinna-förbundet, som borde återfå ett särskilt begrepp, menar hon. Åtminstone i kyrkan. Klart att den som vill bilda familj och inte är direkt oförmögen till äktenskap i traditionell bemärkelse (jfr Matt. 19) bör göra det tillsammans med någon av det motsatta könet, inte med någon av samma. En uppenbart välskapt människa kan förresten inte vara "född i fel kropp". Och karlar föder inte barn i den bemärkelse vi brukar prata om, och har heller aldrig gjort det.
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!