Igår förmiddag var det 11-kaffe på bönhuset, det sista för säsongen tror jag. Efter sedvanligt gofika med både smörgås och glass höll Torbjörn Bodare ett föredrag under rubriken "Hört på sockna" - om ett ruskigt sprängmord i Delåkvarn där en viss Bruzell på fyllan sprängde ihjäl halva familjen (frun och två av de fem barnen), om en tragisk flygolycka i Iggesunds skärgård alldeles vid krigsslutet 1945 och om mordet på gästgivargården i Iggesund hösten 1793 som aldrig blev uppklarat.
Igårkväll var det så föreningsmöte på Brogården. Även våra 90-åringar Eskil och Hans kunde vara med, och jag och Katarina som bara är drygt hälften så gamla kände oss riktigt unga ;o). Många viktiga Efs-frågor dryftades i Österstugan, och samtidigt höll vägföreningen ett möte inne i huvudbyggnaden (matsalen). Bland mycket annat kollade vi ljusstyrkan på de nya lamporna i gårdskyrkan och fick en rapport från Efs-konferensen i Luleå. Katekesfråga 47: Vad är det att ha föräldrar och överordnade för ögonen?
Det slår mej att Heliga Trefaldighets dag ju även (sedan 1983) kallas Missionsdagen. Funderar lite på om Efs är särskilt aktivt med att presentera sin mission den här helgen. Trettondedag Jul har ju på många håll fått en starkt försvagad ställning som kyrkhelg, och kanske vi nuförtiden borde satsa lika mycket på Trefaldighetsdagen som på Trettondedagen?
Jag vill i varje fall så här på Missionsdagen påminna om insamlingen En miljon för mission som just nu passerat 800 000 kr men alltså fortfarande har en bit kvar till målet! Låt oss denna helg hjälpas åt att nå miljonen!
Idag konfirmeras förresten vår son Jonatan - i Missionskyrkan Hudiksvall. (Lämpligt namn på kyrkan en dag som denna, tycker även en Efs:are!).
Läste senaste Budbäraren först nu. Återigen ett välmatat nummer med spännande intervjuer. Tydligen ökar Efs:s medlemstal nu igen, men det är väl pga nyanslutna församlingar typ United. (Eller?). Roligt hursomhelst, särskilt om det finns många nykristna med i statistiken.
Men jag får återkomma om det stimulerande innehållet - Budbäraren är egentligen ett utmärkt diskussionsunderlag om än inte (längre) ett utmärkt diskussionsforum.
Min generationskamrat (t.o.m. årskamrat), slagverkaren och länsmusikchefen i Östergötland, Peter Stolpestad, har omkommit i en singelolycka på smålandsvägarna - på väg hem till Karlskrona. Lång väg att pendla, tänker jag. Kanske var han trött. Jag vet inte. Men jag vet att livet fort kan ta slut, även i vår ålder.
Idag är det 100 år sedan konstnären och författaren Harriet Löwenhjelm avled i TBC på Romanäs sanatorium utanför Tranås. Hennes egenartade, ibland spexartade, diktarstil med sin blandning av humor och allvar, gyckleri och andlig hängivenhet, och därmed med sina många avsiktliga stilbrott, har inspirerat bl a Hjalmar Gullberg. Här är några av hennes bästa dikter i alfabetisk ordning:
När jag var barn har jag tydliga minnen av att Nicenska trosbekännelsen användes på "stora högtidsdagar". Och när jag studerade i Lund minns jag att Nicenska trosbekännelsen användes varje söndag på Laurentiistiftelsen! (Den s.k. Apostoliska trosbekännelsen användes enbart vid dop, som dopbekännelse).
Som vuxen inser jag att Nicenska trosbekännelsen, som är ungefär dubbelt så lång som den Apostoliska men också den står längst bak i psalmboken, har många uppbyggliga kvaliteter som borde göra den till "standardbekännelse" också inom Efs (även om det är bra att barn och ungdomar i första hand får lära sej den apostoliska utantill!).
Dels innehåller den på två ställen referenser till bibeln. Det talas om att Jesus uppstått "efter Skrifterna" och att den helige Ande "talat genom profeterna." Dels innehåller den på två ställen evangeliets kärnord "för oss": Guds Son blev enligt bekännelsen människa / tog mandom "för oss människor", och blev även korsfäst "för oss".
Så här lyder hela Nicenska trosbekännelsen - må vi även inom Efs lära känna den och använda den, t ex nu på Heliga Trefaldighets dag: "Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern (och Sonen)*, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen."
Det första "och Sonen", "filoque" på latin, bekänner vi lutheraner tillsammans med påven. I det andra "och Sonen" - att Anden tillbedes och äras tillika med Fadern och Sonen - instämmer även de ortodoxa kyrkorna. Jfr även den Apostoliska trosbekännelsen, nedan i moderniserad form (men "kroppens uppståndelse" bekänns verkligen sedan över 1000 år i den bekännelsen, "de dödas uppståndelse" är här i Sverige knyckt från Nicenska sedan bara omkring 100 år och här är Apostoliska i grunden starkare):
Det är säkert sant att pingstfirandet på många håll urartade i dryckenskap (det var ju före nykterhetsrörelsens tid). Säkert stämmer det att det var mycket folk i kyrkan på själva Pingstdagen och även Annandagen, medan Tredje- och Fjärdedagarna (även vid jul och påsk) blev mer av en allmän helgledighet (förutom de sysslor som i bondesamhället var mer än vanligt påträngande och ouppskjutbara så här års)."Drick er inte druckna av vin, utan låt er fyllas av Anden", skriver ju aposteln. Och just för dem som faktiskt ville och kunde (med närhet till kyrkan eller goda kyrkstugor) fira långhelg och kyrkhelg blev säkert även Tredje- och Fjärdedag Pingst en välsignad tid. Åtminstone kunde man ju - även vid hemmavaro - läsa de föreskrivna texterna och bönerna, som vi ska göra om en halvtimme i S:ta Maria.
Om vi nu inte far till Nianfors kyrka kl 19 ikväll, vill säga. Där firas väl inte mässa, men det blir en musikkväll med pingst-pastor GertOve Liw och hans vänner i bandet Homebound. Pingstandakt av kyrkoherde Pär Stenberg och psalmspel av undertecknad Andreas Holmberg.
Så här skrev jag på Fb igår när jag just tagit ovanstående bild: Nu blir även efs-arna pingstvänner! Pingstliljan blommar utanför efs-bönhuset i Njutånger, där barnkören just haft sin våravslutning. En glad och god pingsthelg tillönskas oss allesammans! "Helige Ande, låt nu ske undret som väcker oss alla." (SvPs 161)
Jag har sagt det förut och Micael Grenholm verkar hålla med mej: frågan om böneutrop är en fråga om decibel. Störande av allmän ordning ska vi inte ha, och en muslim som kallar till bön utan högtalare eller på låg ljudnivå är knappast störande av allmän ordning i vårt bullrande motorsamhälle. Så då handlar det alltså om decibelen. Och visst tål den att diskuteras. Katekesfråga 38: Vad förbjuds i Guds tredje bud?
Är det fler församlingar än Luleå Domkyrkoförsamling som firar pingstnovena med samlingar varje dag? Denna viktiga pingstfastetid mellan Kristi Himmelsfärds dag och Pingstdagen - då lärjungarna höll ut i bön tillsammans med Jesu mor Maria - förtjänar absolut att uppmärksammas mer, och jag hoppas att många tar efter Luleå. (Vi är väl alla pingstvänner? Vi behöver väl alla be om den helige Ande? Eller tror vi att vi klarar oss lika bra utan?)
Liksom jag hoppas att alla församlingar återinför traditionen med passionspredikningar en gång i veckan under påskfastan - där denna ovanligt uppbyggliga sed av någon anledning upphört.
Man kan ju inte säga annat än att trailern inför årskonferensen i Lule är proffsigt gjord på temat "Bryt ny mark"! Gillar särskilt isbrytarinslaget (så passande i Lule!). Och värmen kommer visst lagom till Kristi Himmelsfärd - hoppas alla isar är borta 10 maj så vi gamla lulebor slipper skämmas ;o)!
"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan håller vid liv. Men hjärtat ska sitta i en vit ros för att visa att tron ger glädje, tröst och frid, men inte sådan frid och glädje som världen ger. Därför ska rosen vara vit och inte röd, för vitt är andarnas och änglarnas färg. Rosen ska stå på ett himmelsblått fält, för denna glädje i anden och tron är början på den kommande himmelska glädjen som visserligen redan har börjat därinne och omfattas av tron men inte är uppenbar än. Runt detta fält ska det vara en gyllene ring som visar att en sådan sällhet i himlen varar för evigt och inte har något slut. Den är också dyrbarare än all glädje och egendom, precis som guld är den ädlaste och värdefullaste metallen. Detta är mitt compendium theologiae (sv. min sammanfattning av teologin). Jag ville visa den för dig i all vänskap och hoppas du uppskattar det. Må vår älskade Herre Kristus vara med din ande nu och i det kommande livet. Amen." (Martin Luther, 1483-1546)
Född 1970 i Umeå. Uppvuxen i Luleå, lumpen i Boden, studerande i Ludvika och Lund. Gymnasielärare (historia o svenska) i bl.a. Storuman, Ovanåker och Bollnäs. Numera (2022) deltidskyrkomusiker och -ungdomsledare. Kristen och socialliberal. Trebarnspappa, pastorsman, iggesundsbo, EFS-are m.m. Det ni!
Inlägg
