torsdag 24 maj 2018

Nicenska trosbekännelsen inför Heliga Trefaldighets dag

Påskvänner!

När jag var barn har jag tydliga minnen av att Nicenska trosbekännelsen användes på "stora högtidsdagar". Och när jag studerade i Lund minns jag att Nicenska trosbekännelsen användes varje söndag på Laurentiistiftelsen! (Den s.k. Apostoliska trosbekännelsen användes enbart vid dop, som dopbekännelse).

Som vuxen inser jag att Nicenska trosbekännelsen, som är ungefär dubbelt så lång som den Apostoliska men också den står längst bak i psalmboken, har många uppbyggliga kvaliteter som borde göra den till "standardbekännelse" också inom Efs (även om det är bra att barn och ungdomar i första hand får lära sej den apostoliska utantill!).

Dels innehåller den på två ställen referenser till bibeln. Det talas om att Jesus uppstått "efter Skrifterna" och att den helige Ande "talat genom profeterna." Dels innehåller den på två ställen evangeliets kärnord "för oss": Guds Son blev enligt bekännelsen människa / tog mandom "för oss människor", och blev även korsfäst "för oss".

Så här lyder hela Nicenska trosbekännelsen - må vi även inom Efs lära känna den och använda den, t ex nu på Heliga Trefaldighets dag:

"Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader,
skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son,
född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,
född och icke skapad, av samma väsen som Fadern,
på honom genom vilken allting är skapat;
som för oss människor och för vår salighets skull
har stigit ned från himmelen och tagit mandom
genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus,
lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått,
efter skrifterna, och stigit upp till himmelen
och sitter på Faderns högra sida;
därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda,
på vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den helige Ande, Herren och livgivaren,
som utgår av Fadern (och Sonen)*,
på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras
och som har talat genom profeterna;
och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse,
och förväntar de dödas uppståndelse
och den tillkommande världens liv.
Amen."

Det första "och Sonen", "filoque" på latin, bekänner vi lutheraner tillsammans med påven. I det andra "och Sonen" - att Anden tillbedes och äras tillika med Fadern och Sonen - instämmer även de ortodoxa kyrkorna. Jfr även den Apostoliska trosbekännelsen, nedan i moderniserad form (men "kroppens uppståndelse" bekänns verkligen sedan över 1000 år i den bekännelsen, "de dödas uppståndelse" är här i Sverige knyckt från Nicenska sedan bara omkring 100 år och här är Apostoliska i grunden starkare):



Katekesfråga 42: Hur ska vi älska vår nästa?

Inga kommentarer: