Simon från Kyrene och Kadaffi från Tripolitanien

Påskvänner!

Ni kommer ihåg Simon från Kyrene, han som tvingades vara med och bära Jesus kors? Lite intressant i dessa dagar att påminna sej att staden Kyrene låg i nuvarande Libyen, i den befriade östra landsända som kallas Kyrenaica (även om själva staden nu är öde).

Nu ska människor evakueras i mängder från Libyen. Jag skulle vilja evakuera Kadaffi och hans familj och närmaste medarbetare istället. Om det kunde bespara landet en förgörande slutstrid. Men hur gör man? Skulle de acceptera erbjudandet? Vem skulle vilja ta emot dem? Nu verkar de istället agera alltmer desperat, även om sonen i går sa sej vilja förhandla fredligt med "terroristerna" (bra början att kalla dem så ;o/).

Gode Gud... vi får verkligen inte glömma att be för hela Libyens folk, inklusive Kadaffis familj... Låt upplösningen bli någorlunda fredlig och befria Kadaffi (och oss alla) från all vår självrättfärdighet innan tiden är slut... Det var ju både för oss och för honom och hans familj som du, Herre, en gång gick till avrättsplatsen:

Nu Simon från Kyrene
det tunga korset bär
i bullret och i trängseln.
Han därtill tvingad är.
Ja, tvingad är den ende
som någon hjälp dig ger.
Vi andra bort oss vände,
vi ville inte se.

Hugo vann

Påskvänner!

Vill så här på Reformationsdagen länka till en i god mening katolsk = allmänkyrklig sammanfattning av bibelns innehåll. En annan finns som bekant i Joh. 3:16.

Så älskade Gud världen all,
att han utgav sin ende Son,
att var och en som på honom tror
skall få ett evigt liv.

Psalmer till Sexagesima

Påskvänner!

Här följer några "piratpsalmbokstips" inför Sexagesima/Reformationssöndagen. Men ni som hörde kvällens helgmålsbön hörde ännu en psalm framföras på ett mycket, mycket fint sätt med folklig koral: gamla wallinpsalmen "O Gud som allt med vishet styr" - den finns varken med i 1986 års psalmbok eller någon av mina nätpsalmböcker. Än ;o). (Kolla 37:an, ni som har). [Uppdatering: Nu finns den]. Övriga texter att titta på för EFS-are och andra kan vara:

Vår Gud är oss en väldig borg (något bearbetad text)
Om inte Herren bygga vill (eg. psalm för kyrkoinvigning, men betonar Guds ord så fint)
Nog är det väl ändå en märkvärdig strid (...när få som vill höra Guds ord stannar kvar...)
Herre, till vem skulle vi gå (ja, säg det!)



Herre, till vem skulle vi gå?
Herre, till vem skulle vi gå?
Du har det eviga livets ord,
och vi tror och förstår
att du är Guds Helige.

Text: Simon Petrus Jonas son,

Musik: Tore Karlsson 2008 (82 år)

Inför Reformationsdagen

Påskvänner!

Nog kan jag som många andra reta mej på diverse amatörpsykiatriska diagnoser och annat som Dag Sandahl strör omkring sej. Ibland är han riktigt ful i retoriken, men han får också in en del fullträffar. Bara att medge.

Den här texten om kyrkoherde Stefan i Tvååker, den här om dopet som lurendrejeri och den här om Biskop Johansson och Skriften ger definitivt oss "lågkyrkliga" och närapå "frikyrkliga" EFS-lutheraner en del att tänka på. Läs och tänk själva! Fattar inte riktigt vad han menade med de gammalkyrkliga på Västkusten och Reformationsdagen, men nog vore reformationen både värd att fira och att faktiskt - utifrån vår situation och i vår mån - upprepa!

Ecclesia semper reformandum. (Nota bene re-formandum. Non de-formandum).

Världens furste är ju dömd
och hans makt är tömd.
Han på ett huvudhår
oss skada ej förmår:
ett ord kan honom fälla.

Flytt från Kyrkans Hus och 36 miljoners-utköp

Påskvänner!

Samtidigt som EFS av kostnadsskäl definitivt bestämmer sej från att flytta ut ur Kyrkans Hus till f.d. Lärarhögskolan i Uppsala, se www.efs.nu, så får vi av Kyrkans Tidning (tack!) veta hur mycket dyra utköp av personal kostar Svenska kyrkan centralt (hur det ser ut i församlingarna är inte inräknat).

Vår missionssekreterare "Präst-Erik" konstaterar på Twitter (dit han tycks ha flyttat, kan sakna hans blogg ibland) att 36 miljoner är 3 gånger EFS utlandsbudget. Fast då räknas förstås utlandsbudgeten på ett år och utköpen på några fler. Men i alla fall.

Ja, se pengar...

Gamaliels råd

Påskvänner!

Gamaliels råd i Apg. 5 ("vänta och se", typ) för att rädda lärjungarna från förföljelse, har genom tiderna uppfattats positivt av många kristna. Det kom ju som sagt lärjungarna till godo.

Samtidigt har det ofta missbrukats och betraktats som något slags inspirerat Gudsord till försvar för att ingenting göra eller säga gentemot villolärare. Handlar det om att inte fängsla eller piska upp dem (fast gisslade blev lärjungarna i alla fall!) är jag helt med på noterna. Men handlar det om att i skenbar klokhet låta allting utbasuneras oemotsagt, då är jag inte med. (Det skulle dessutom strida helt mot Jesus´ och apostlarnas eget exempel!). Till det alla med pastoralt ansvar eller vanligt enkelt vuxenansvar måste ta ställning till nu, hur pinsamt och skenbart taskigt det än må vara, hör den alltmer extrema queerretoriken. (Det finns givetvis annat).

Jag tror att en del av Gamaliels tankar stämmer på superlång sikt. Till slut är det bara det som är av Gud som kommer att bestå. Men fram till dess består också mycket som inte är av Gud (läsaren ombedes själva fundera ut lämpliga exempel), ofta i tusentals år. Så något slags Gudsord som skulle predika passivitet är det inte fråga om. Men givetvis ska vi alla ta till oss Gamaliels maning: "Se till att ni inte strider mot Gud själv."

Vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.

Invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
invid klippan Kristus fasta ska vi stå,
ja, liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.

Bra, missionsföreståndaren!

Påskvänner!

EFS:s missionsföreståndare Stefan Holmströms tar biskopsansvar när han i veckans Kyrkans Tidning fokuserar Jesus som kyrkans Hjärtpunkt. Väckande och evangeliskt. Visst är det långt viktigare än andra heta diskussionsämnen, som t.ex. den om Hela Världens namnbyte till ACT Alliance. När det nu ändå inte får heta (eller vara) Svenska Kyrkans Mission och Lutherhjälpen längre kan det väl få heta ungefär vad som helst, tycker jag i den frågan.

Vill gärna dela med mej av Hakon Långströms fina Sexagesima-psalm (skriven för 10 år sedan och publicerad på nätet med tillstånd av författaren):



Jesus berörde med sina ord,
planen att fängsla till intet gjord.
Utsända männen gripa ej kan.
"Aldrig har någon talat som han."

Vem är den mannen? Någon som vet?
Är han Messias eller profet?
Nej, ifrån Nasaret kommer han.
"Aldrig har någon talat som han."

Se, det som ingen väntat nu sker:
från Galiléen Frälsaren ger
frihet för fångna, ljus blinda fann.
"Aldrig har någon talat som han."

Mannen på väg till Emmaushus
utlägger Skriften, ger den nytt ljus.
Lärjungahjärtan sättes i brand.
"Aldrig har någon talat som han."

Kärlek han talar, ömhet och frid,
ord som kan gripa in i vår tid,
innerligt, varligt och allvarsamt.
Aldrig har någon talat som han.

Jesus, berör mig, säg nu till mig
ord som förvandlar, drag mig till dig,
så jag kan säga av hjärtats djup:
"Aldrig har någon talat om du!"

EFS igår

Påskvänner!

Hittade just en bild av gamle Stenhammar (Per Ulrik), nåja gamle och gamle, han blev inte så gammal som sin son Wilhelm. Han var arkitekt men hann ändå med att som autodidakt komponera många musikaliska verk, däribland även flera tonsättningar av läsarsånger (jfr den 12 år äldre Gunnar Wennerberg!), och blev t.o.m. invald i Kungliga Musikaliska Akademien. Bifogar en av hans finaste koraler, lämplig bl.a. till SvPs 624 (En dalande dag).

Ingrid Lundström i St Olov.

Påskvänner!

Ingrid Lundström i St Olov. (Jag glömde be om lov att lägga ut bilden på nätet, men den blev så suddig att Ingrid knappast går att identifiera ;o).

Seminariet handlade om andlig öppenhet i vår tid (men trovärdigt nog inleddes det med rubriken "Allt står inte väl till"), och gudstjänstens tema var "Berörd" - om hur viktigt det är att själv vara berörd av Gud och hans ord för att trovärdigt kunna ge något vidare. Vi sjöng, som synes av psalmtavlan ovan, SvPs 288, 10, 793, 96 och 510 till fint gitarrackompanjemang av Lina (hon skulle ha varit på ett konfirmandläger i vildmarken som inställdes p.g.a. svinkylan).

Vill gärna tacka EFS i Edsbyn och särskilt Carlbergs som bjöd på härlig salladsmiddag i pausen - plus kvällsfika efter kvällsmötet. Underbart! Roligt också att träffa lite Alfta- och Ovanåkerspräster (Moa och Ove). Mina tre barn tackar särskilt för det underbara motions- eller för tillfället lekrummet i källaren.

Lyft oss, o Gud, ur våra tröga vanor,
krossa vårt skal av värdighet och blyghet.
Lös oss från jaget, ge oss kraft att älska.
Gud, gör oss fria!

På kyrkhelg i St Olov med Ingrid Lundström

Påskvänner!

På kyrkhelg i St Olov med EFS-inspiratören m.m. Ingrid Lundström.

Gnistrande kallt och vackert i Edsbyn, när EFS inbjöd till seminarium och kvällsgudstjänst.

Hur härligt vittnar land och sjö
ännu i frost och vintersnö,
o Gud, om dina under!

Två tänkvärda texter

Påskvänner!

Jag vill till reflektion anbefalla Eva Hambergs/Yngve Kalins intressanta debattinlägg "Vägran att ta till sig fakta påskyndar kyrkans kris."(SPT 4/2011). Liksom Stefan Swärds "Frälsningen har blivit stötande". (Världen idag).

Det är inte bara tänkvärda artiklar, jag vill mena att skribenterna har helt rätt och dessutom uttrycker sanningen om kyrkans kris i Sverige ovanligt väl.

Jag menar vidare att sådana här väktarrop behövs med jämna mellanrum och inte bara är "surgnäll". Jag hoppas att även EFS:s missionsföreståndare Stefan Holmström, känd för sitt positiva anslag och sin missionsiver, också skulle kunna skriva sådana här artiklar - eller i varje fall skriva under dem. Vi har för Jesus skull anledning att tänka positivt, men Jesus både saligprisade och grät över Jerusalem. (Utbringade både leve-rop och ve-rop om man så vill).

Se nådigt till vår kyrka,
o helge Ande god,
giv henne andlig styrka,
sann tro och heligt mod,
att hon Guds ord förkunnar
så mänskor förs till tro,
ej tar ur usla brunnar
som ger bedräglig ro.

Ett folk på väg till himlen
i dopets nådsförbund,
som näring får ur Bibeln
och vid den altarrund
där helig nattvard firas
som Jesus har befallt,
det är den sanna kyrkan
i vilken Gud är allt.

Vi ber: låt oss få vara
av detta folk en del,
en trygg Guds barnaskara
trots brister, synd och fel.
På lag och nåd oss visa,
giv hjälp på vägen hem,
så att vi dig får prisa
i nytt Jerusalem.

(H. Långström)

Ingrid Lundström i Edsbyns St Olov.

Ingrid Lundström i Edsbyns St Olov.

Kom och se-festival 2011

Kom och se-festival 2011

Ovanåkers kyrka.

Ovanåkers kyrka.

Psalmförslag till Septuagesima

Hej!

Efter en härlig och mycket upp-bygglig sånghelg med Jan Mattsson i Missionskyrkan i Bollnäs får vi väl säga att "glada julserien" definitivt är slut. Redan före påska - "för däremellan kommer fastan". Och på söndag, Septuagesima", börjar den s.k. förfastan med det underbara årsmötestidstemat Nåd och Tjänst. "Det är en nåd att få vara med". Några psalmförslag:

SvPs1986 12: BRIST UT, MIN SJÄL, I LOVSÅNGSLJUD ("till tack för all den nåd som Gud så gränslöst rikt dej gav" och "i ditt rikes tjänst oss tag, o Herre Sebaot!").

SvPs 31: LÅT OSS GLADA OCH I TRO TACKA GUD, TY HAN ÄR GOD

SvPs 282: BAR DU MIN BÖRDA

SvPs 94: DU SOM AV KÄRLEK VARM

SvPs 584: HERRE, SÄND MEJ (THUMA MIMA)

SvPs 291: SÄND AV HIMLENS SOL EN STRIMMA

SvPs 292a: PRIS VARE GUD, PRIS VARE FADERN
(obs dock att Finlandssvenska psalmboken 1986 har en bättre version av v. 3: "Brödet och vinet vi frambär till bordet / gör oss till ett genom dem, genom ordet."

SvPs 280: JESUS, MIN HERRE, DIG VILL JAG ÄLSKA

Och en norsk psalm på samma tema ur Stora Nätpsalmboken):
DU, HERRE, HAR KALLAT MEJ, GLAD VILL JAG GÅ

Chestertoncitat

Påskvänner!

När man tittar i engelska citatsamlingar slås man av hur stor del som upptas av bokstaven C - där två av Englands största aforistiker huserar: Churchill givetvis, och så - årskamraten Chesterton.

Chesterton avled innan Churchill hann göra sin världshistoriska insats, men som journalist och dygnetrunt-författare hann Chesterton skapa minst lika många träffande formuleringar. Jag har börjat samla en del av dem på bloggen Chestertoncitat. Hjärtligt välkomna även dit! Naturligtvis bör man i första hand gå till hans originaltexter, t.ex. på Christian Classics Ethereal Library, men det är ett sant nöje även att läsa honom på svenska; t.ex. hans klassiker Ortodoxi finns översatt både 1948 (Gebers) och 2008 (Artos bokförlag).

Till det dråpligaste jag läst av Chesterton hör hans karaktäristik av diktare och förnuftsmänniskor:

Överallt kan vi se att människor inte mister förståndet genom att drömma. Kritiker är mer onormala än poeter. Homeros är alldeles tillräckligt samlad och lugn – det är hans kritiker som sliter honom i stycken. Shakespeare är fullständigt sej själv – det är hans kritiker som har upptäckt att han var någon annan. Ehuru evangelisten Johannes såg många egendomliga vidunder i sin uppenbarelse, såg han aldrig några varelser så fruktansvärda som de som sedan kommenterat honom.

Den enkla sanningen är denna: Diktandet är normalt eftersom det flyter fritt på ett oändligt hav, medan förnuftet försöker överfara det oändliga havet och på detta sätt göra det ändligt. Resultatet blir själslig utmattning liksom Holbeins fysiska utmattning. Att acceptera allting är motion, att försöka förstå allting är en ansträngning. Diktaren begär endast hänförelse och expansion, en värld i vilken han kan sträcka på sej. Diktaren önskar bara att få ha sitt huvud i himlen, förnuftsmänniskan försöker på in himlen i huvet. Och det är hans huvud som sprängs.

Glädjens dag

Påskvänner!

Gud verkar nu! Så kanske tron finns kvar på jorden tills Kristus kommer, eller i varje fall till 2038, nästa gång vi, eller de som lever då, får fira Sjätte söndagen efter Trettondagen!

(Lite märkligt att detta är enda firandet på nästan 40 år, mellan 2000 och 2038 alltså, och att det förmodligen var och blir den enda gången som texterna, med vidhängande kollektböner, bläddras fram i nuvarande psalmboksupplagor - men det är ju fritt fram att läsa den underbara Jesajatexten när som helst under de närmaste 27 åren).

Jag vill också gratulera Egypten till en väl genomförd "hibiskusrevolution"! Vredens dag blir till slut en Glädjens dag (som väl också Herrens dag är tänkt att bli en gång). Det är egentligen fantastiskt så snyggt demonstrationerna på Befrielsetorget sköttes, och att Mubarak kunde tvingas på fall utan att presidentpalatset behövde stormas eller andra större våldsamheter äga rum. Nu ber vi att också den fortsatta övergången till demokrati ska ske fredligt, och att kristna och muslimer ska kunna samverka för ett bättre samhälle. (Jag har redan läst om flera egyptier som sneglar på hur det fungerar i Indien, världens största demokrati).

Nu är "julserien" definitivt över, men idag sjöng vi som ingångspsalm den psalm som i övriga Norden står bland julpsalmerna, men hos oss närmast anses ha begravningskaraktär. Sjung gärna med! Aldrig förstummas tonen från himlen!



1. Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

2. Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följer släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

3. Änglar den sjöngo
först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig,
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.

Dies irae

Påskvänner!

Jag ser att denna fredag i Egypten utropats till en "Vredens dag", dagen efter att Mubarak högtidligt tillkännagivit att han - sitter kvar. Till september bara, visserligen, men...

Tomas av Celano skrev den berömda psalmen "Vredens stora dag är nära" (Dies irae). Fast den var ingen folklig egyptisk revolution han tänkte på då. Karlfeldt skrev dikten "Om en tillbörlig vrede", och att vara arg på en diktator är nog både rätt och riktigt.

"I denna värld av släta knoddar
som le och buga för en slant,
du späcke dina ord med broddar
och tale hälsosamt och sant."

Man måste lyda Gud mer än människor, och den förföljelse mot oliktänkande som rått i Egypten behövde påtalas på skarpen; dessutom har oppositionen (hittills) skött sitt halvmånadslånga torgmöte snyggt och fredligt.

Samtidigt skriver psalmisten: "Vredgens men synden icke." Det kommer lätt in bra mycket otäcktyg även i en välment revolution (som Churchill skrev om franska revolutionen: "In the name of reason irrational forces were let loose") och Skriften säger ju att "en mans vrede åstadkommer inte vad rätt är inför Gud". Rumäniens avrättning av Ceausescu gjorde inte landets demokratisering snabbare och enklare, som vissa tänkte sej. Men att folket reste sej mot det orimliga förtrycket var i sej självt inte osunt. Och i en demokrati har vi ju lärt oss att kunna arbeta t.o.m. för att få bort och ersätta en överhet som vi samtidigt respekterar som legitim inom en begränsad period och inom begränsade befogenheter!

Nu är Egypten ett enda stort böneämne. Mycket tycks hänga på hur militären ställer sej. Och på att inte ömse sidor blivit så prestigedrivna att framkomliga övergångslösningar bara avvisas. "Vredens dag" - ja, det känns lite som arga leken just nu, åtminstone. Vem ska blinka? Mubarak bör så klart avgå, men när och hur? Är det bra om Omar Suleiman hinner etablera sej som ny härskare före valet?

Komplettering kl. 12: Nu manar militären folket att gå hem - mot att det undantagstillstånd som rått ända sedan Mubarak tillträde ska hävas och att konstitutionella reformer som möjliggör ett fritt och rättvist presidentval i höst ska införas. Nu är frågan: litar folk på detta eller ska det bli en "stormning av Bastiljen" och påföljande blodbad? Vad säger Muhammed ElBaradei, Nawal el Saadawi och andra oppositionella? Vad säger EFS, höll jag på att skriva.

Sällsynt söndag på söndag

Påskvänner!

Visst gör ni lite extra reklam för kommande söndags gudstjänster? 6 söndagen efter Trettondedagen är en raritet , om än inte alldeles unik: 11 år sedan sist, och 27 år till nästa gång!!! (Undrar om man får vara med om någon till?).

Och vilket härligt tema: GUD VERKAR NU!

Här kommer några psalmförslag (take it or leave it):

VAR DAG ÄR EN SÄLLSAM GÅVA
PRIS VARE GUD! PRIS VARE FADERN, HANS ANDE, HANS SON!
DU FÖR VARS ALLMAKTSORD
KRISTUS VANDRAR BLAND OSS ÄN
DET FINNS DJUP I HERRENS GODHET

Kyrkogångsdagen

Påskvänner!

Det är väl lite etnocentriskt att tala om Jungfru Marie KYRKO-gångsdag. Ungefär som i psalmen: "...vandrade varligt med barnet i famnen / till KYRKANS kor"?

Samtidigt är det ju kul att vi har en särskild "kyrkogångsdag". Jag utnämner härmed Kyndelsmässodagen till "Svenska Kyrkogångarförbundets" speciella högtidsdag. Har faktiskt seriöst funderat på att i samarbete med Sensus och EFS bilda Svenska Kyrkogångarförbundet och marknadsföra Kyrkans år som en sorts gigantisk Alphakurs, kyrkans främsta pedagogiska satsning! En studiecirkel som träffas söndagar kl. 11, s.a.s., inkl. kyrkfika. (Låter det trist eller motiverande? Vet inte riktigt själv).

Församlingarna utmanar varandra i kyrkogång (nej, konserter gills inte) och ordnar under våren friskvårdande kyrkvandringar till och från gudstjänsten med möjlighet till friluftssamtal om det hörda. Och förbundets särskilda högtidspsalm publiceras nedan:



1. Tio kyrkogångare möttes alla tio,

regnet skrämde en av dem,

och därmed var de nio.

2. Nio kyrkogångare snarkat utan måtta.

En försov sej rätt rejält,

och därmed var de åtta.

3. Åtta kyrkogångare, solen skiner nu.

En for ut till stugan,

och därmed var de sju.

4. Sju små kyrkogångare hade kroppskomplex.

En gick jämt på träning,

och därmed var de sex.

5. Sex små kyrkogångare satt i sina hem.

En blev fast vid teven,

och därmed var de fem.

6. Fem små kyrkogångare, goda råd är dyra:

trägårn måste krattas,

och därmed var de fyra.

7. Fyra kyrkogångare ännu man fick se.

En blev stött på pastorn,

och därmed var de tre.

8. Tre små kyrkogångare fortsatte att gå.

För en var psalmen okänd,

och därmed var de två.

9. Två små kyrkogångare satt i kommittén.

Genast blev de osams,

och därmed var de en.

10. En kyrkogångare bad till Herren då,

tänkte på en ensam,

och plötsligt var de två.

11. Två små kyrkogångare lät Guds Ande styra,

mötte några vänner,

och plötsligt var de fyra.

12. Fyra kyrkogångare stressade med måtta,

läste Bibeln, sjöng och bad,

och plötsligt var de åtta.

13. Åtta kyrkogångare handlar denna text om:

de fick se behoven,

och plötsligt var de sexton!

14. Sexton kyrkogångare hör vi på oss kalla:

Kom, följ med och fira

att Jesus är för alla!

[Övers. fr. norskan, reviderad version 100302]

Prästerna - "Där du är"

Hade ju tänkt göra lite reklam för EFS:s missionssekreterare (Präst-Erik), distriktsföreståndare i Norrbotten (Präst-Mattias) och, tja, honom vet jag mindre om men säg förre Johannelundseleven (Präst-Niclas) och deras grupp PRÄSTERNA med nysläppta skivan DÄR DU ÄR. Kan beställas på Ginza för 149 kr.

Min reklamtext skulle givetvis ha skrivits före jul, eftersom släppfesten var redan före första advent. Men skivan funkar nog bra även som födelsedagspresent. Dessutom är det lite jul även nu på söndag ;o).

Längre ner i Nildalen frågar man sej också vad som händer

Påskvänner!

Håkan Arenius uppmanar, tillsammans med egyptiska kristna, till förbön för Egypten. Ja, vad är det som händer? Under alla omständigheter har Egyptens folk enligt gyllene regeln rätt till samma frihet som vi, t.o.m. rätten att rösta fram ett islamistiskt parti. Men ett fritt och rättvist val behöver förberedas väl; därmed inte sagt att Mubarak bör sitta kvar fram till dess.

Säger amatörexperten Andreas som inte förstår mycket mer än att många måste samarbeta för att det här ska bli bra. Både muslimer och kristna. Både egyptier - framför allt förstås - och andra. Visst är det ett böneämne. Ora et labora.

Vi ska nå vårt mål,
vi ska nå vårt mål,
vi ska nå vårt mål en dag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

Anders Wejryd tänker

Påskvänner!

Anders Wejryd tänker förhoppningsvis svara på brevet från Mekane Yesus-kyrkan från julafton i fjol. Förhoppningsvis beror dröjsmålet på att ärkechefen tänker. Men deltar EFS i tänkandet och svarandet kring Svenska kyrkans äktenskapssyn? Eller har EFS redan brutit Kyrkans Hus-kontakterna?

Att Anders Wejryd planerar ett nytt Interfaith-möte kanske förklarar att han inte har hunnit svara på Mekane Yesus-brevet. Temat för detta möte, barnens situation, är inte dumt alls. Hoppas att man tar upp både födda och ofödda barns situation - och frågan om övriga världen likt Sverige ska försöka rensa ut dem med Downs syndrom. (Jodå, Sverige är på många sätt ett bra land för barn att leva i, men ska vi inte bli för dryga måste vi även ta upp våra försök till rashygien - och Svenska kyrkans oförmåga att ta upp saken offentligt).

Temat kan man faktiskt koppla även till äktenskapsfrågan. Att leva med en ensamstående förälder eller med två av samma kön är inte ett öde värre än döden (hör det, homofober och "singlofober"!). Men ska en kristen kyrka verkligen förneka att Gud hade en särskild tanke med en mor och en far (Matt. 19)? Och ska Svenska kyrkan 2011 ansluta sej till de politiska partierna också i den närmast gnostiska tanken att även män kan föda barn och kvinnor vara pappor? (Nu när jungfrufödelsen alltmer förnekas finns det ju plats för nya spännande dogmer).

Kyndelsmässodagen

Här kommer några psalmförslag inför Kyndelsmässodagen (komplettera/kommentera gärna!):

Ingångspsalm:
DEN SIGNADE DAG (v. 1-2) eller
BRIST UT, MIN SJÄL, I LOVSÅNGSLJUD
Lovpsalm:
KRISTUS ÄR VÄRLDENS LJUS
Barnens ljus:
DET LILLA LJUS JAG HAR
Efter predikan:
LJUS SOM LIV ÅT VÄRLDEN GAV eller
VÄNLIGT ÖVER JORDEN GLÄNSER
Avslutningspsalm:
BARN OCH STJÄRNOR eller
DAGEN ÄR KOMMEN (fr.o.m. vers 2 "Gud av Gud Fader, Ljus av ljusens källa")