...är förhoppningsvis över om ett dygn. Hur ska det här gå? Jag får väl säga som Luther:
"Här står jag och kan icke annat. Gud hjälpe mig. Amen."
God natt!
Kom, va´ hos oss, Gud,
kom, va´ här...
tisdag 27 november 2012
onsdag 21 november 2012
Snabbt var det över
Påskvänner!
Snabbt var det över, det där s.k. kyrkomötet. Men Håkan Sunnliden hann i varje fall framföra sitt anförande om mission. Jag vet inte just om Frimodig kyrkas ledamöter alltid har roligare (som dom påstår), men Frimodig kyrka framstår faktiskt som det vettiga alternativet i kyrkovalet 2013. (När nu EFS inte ville ställa upp).
I varje fall om man vill ha en tydlig inriktning på mission och evangelisation - och ett tydligt avståndstagande från de politiska partiernas inflytande och ibland helt absurda beslut.
Som sagt finns det bara tre logiska förklaringar till partiernas inblandning: antingen
1) ser partierna sej som konfessionellt kristna partier (?) eller också
2) ser de inte Svenska kyrkan som en kyrka utan som en kommunal inrättning eller en hembygdsförening - eller också
3) ser de faktiskt Svenska kyrkan som en kyrka men vill inte att hon ska förbli det.
(Därmed inte ett ont ord sagt om de enskilda centerpartisterna eller sossarna som gärna får fortsätta engagera sej i kyrkan, förutsatt givetvis att de delar dess tro, men i kyrkans gemenskap och beslutande församlingar ska vi inte uppträda som sossar - eller ens som folkpartister, om jag får säga det själv).
Tack för klarspråket om mission, Håkan! Och tack, ni som ordnat kyrkomötes-TV! Definitivt utvecklingsbart!
Herre, sänd mej, Herre, sänd mej,
Herre, sänd mej, sänd mej, Gud.
Snabbt var det över, det där s.k. kyrkomötet. Men Håkan Sunnliden hann i varje fall framföra sitt anförande om mission. Jag vet inte just om Frimodig kyrkas ledamöter alltid har roligare (som dom påstår), men Frimodig kyrka framstår faktiskt som det vettiga alternativet i kyrkovalet 2013. (När nu EFS inte ville ställa upp).
I varje fall om man vill ha en tydlig inriktning på mission och evangelisation - och ett tydligt avståndstagande från de politiska partiernas inflytande och ibland helt absurda beslut.
Som sagt finns det bara tre logiska förklaringar till partiernas inblandning: antingen
1) ser partierna sej som konfessionellt kristna partier (?) eller också
2) ser de inte Svenska kyrkan som en kyrka utan som en kommunal inrättning eller en hembygdsförening - eller också
3) ser de faktiskt Svenska kyrkan som en kyrka men vill inte att hon ska förbli det.
(Därmed inte ett ont ord sagt om de enskilda centerpartisterna eller sossarna som gärna får fortsätta engagera sej i kyrkan, förutsatt givetvis att de delar dess tro, men i kyrkans gemenskap och beslutande församlingar ska vi inte uppträda som sossar - eller ens som folkpartister, om jag får säga det själv).
Tack för klarspråket om mission, Håkan! Och tack, ni som ordnat kyrkomötes-TV! Definitivt utvecklingsbart!
Herre, sänd mej, Herre, sänd mej,
Herre, sänd mej, sänd mej, Gud.
måndag 19 november 2012
Fräscht med kyrkomötes-TV!
Påskvänner!
Idag börjar kyrkomötet del 2! (Om vi nu ska vara snälla och kalla det kyrkomöte trots allt). Och nu kan man få se kyrkomötes-TV! (Bl.a. om ärkebiskopens samling kring barn och unga i Svenska kyrkan i helgen). En helt osannolik satsning av Frimodig kyrka, POSK och Svenska kyrkans unga! Heja Gabriel Fjellander och Hannah Kroksson m.fl. kyrkomötes-TV-människor! (fast blev inte ärkebiskopen lite väl domkyrkogrå - fullt så färglös är han faktiskt inte ;o)?
//: Vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå ://
Ja liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.
Idag börjar kyrkomötet del 2! (Om vi nu ska vara snälla och kalla det kyrkomöte trots allt). Och nu kan man få se kyrkomötes-TV! (Bl.a. om ärkebiskopens samling kring barn och unga i Svenska kyrkan i helgen). En helt osannolik satsning av Frimodig kyrka, POSK och Svenska kyrkans unga! Heja Gabriel Fjellander och Hannah Kroksson m.fl. kyrkomötes-TV-människor! (fast blev inte ärkebiskopen lite väl domkyrkogrå - fullt så färglös är han faktiskt inte ;o)?
//: Vi ska inte rubbas, fasta ska vi stå ://
Ja liksom träd vid källans klara vatten
fasta ska vi stå.
Det här måste diskuteras offentligt också i EFS
Påskvänner!
Läs debatten mellan Greger Andersson och Anders Gerdmar / Stefan Swärd utifrån den viktiga bibelsynsdagen på Örebro missionsskola lördagen den 27 oktober. Det här är "hot stuff" för Svenska kyrkan och EFS/Johannelund också.
En eloge till Svenska kyrkans forskningschef Ann-Louise Eriksson som dragit igång ett projekt om vad prästerna faktiskt tror och menar.
Så här skrev jag i kommentarsfältet på Kyrkans Tidning den 19 juni:
En sak är att bibeltolkning och bibelsyn inte alltid är någon enkel fråga. En annan sak att det kan bära iväg "någerst" om vi inte törs undersöka och stå för vad vi egentligen menar som enskilda och som kyrka. (Jämför diskussionerna om Barnens bibel - barn- och ungdomsledarna i kyrkan och EFS får ofta ta de största teologiska "stötarna"!).
Och EFS kommer inte undan. Hur man än ser på bibelsynsdebatten på 70-talet är det absolut nödvändigt att frågan hålls aktuell. Med tanke på hur snabbt självaste Calle Rosenius ifrågasattes efter sin död (av de unga "lärjungarna" Waldemar Rudin respektive Paul Peter Waldenström) måste man naturligtvis även kunna diskutera t.ex. Torsten Nilsson och Tony Guldbrandzén även om de inte längre kan delta i debatten. (Hur långt gick egentligen den förre för 40 år sedan i s.k. bibelkritik och vad fick en av hans lärjungar att offentligt karaktärisera Jonas Gardell som "en evangelist av Guds nåde"?).
Anders Sjöberg och Stefan Holmström upplevs nog av många ha en mer klassisk bibeltolkningsmodell än tidigare missionsföreståndare som t.ex. Birger Olsson (vars ledarartikel om aga i senaste Budis definitivt behöver diskuteras och problematiseras). Men särskilt Stefan Holmström har hållit en väldigt låg profil (skulle han t.ex. ha kunnat skriva som Gerdmar och Swärd ovan?). Vilket gör att det på både gräsrots- och höjdarnivå lätt blir oklart var EFS egentligen står i frågor kring bibelns historicitet.
Ett visst spelrum är kan vara rimligt - särskilt när det handlar om profetiska utblickar mot urtiden resp. ändens tid - men särskilt när författare som t.ex. Lukas gör otvetydiga anspråk på seriös forskning och historisk tillförlitlighet kring ett nyligen passerat skeende blir det i en kristen kyrka orimligt att som ärkebiskop Anders Wejryd och många med honom mena att vi måste tolka t.ex. jungfrufödelsen mer symboliskt. (Medan vi bör tro att somliga barn rent bokstavligt fötts av karlar?). Till slut handlar det ofta, som Stefan Swärd påpekar, rent av om själva gudstron. FINNS egentligen Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare? Hammar löste som bekant självaste teodicéproblemet genom att säga att Gud inte kunde stoppa tsunamin - frågan är ju bara då om Gud i så fall kan skapa nya himlar och en ny jord?
Läs debatten mellan Greger Andersson och Anders Gerdmar / Stefan Swärd utifrån den viktiga bibelsynsdagen på Örebro missionsskola lördagen den 27 oktober. Det här är "hot stuff" för Svenska kyrkan och EFS/Johannelund också.
En eloge till Svenska kyrkans forskningschef Ann-Louise Eriksson som dragit igång ett projekt om vad prästerna faktiskt tror och menar.
Så här skrev jag i kommentarsfältet på Kyrkans Tidning den 19 juni:
Bra initiativ av forskningschefen! Väl använda resurser. Ett mycket intressant forskningsområde - jag har också ett intryck av att präster i samband med exempelvis texter om demoner predikar så "öppet" som möjligt, så att alla ska kunna acceptera predikan, men också så att ingen människa kan begripa huruvida prästen egentligen tror att det finns onda andar eller ej (faktiskt en mycket viktig fråga!).
Fast egentligen borde väl undersökningen göras redan bland prästkandidaterna. Vilka tror att Jesus egentligen har ruttnat?
En sak är att bibeltolkning och bibelsyn inte alltid är någon enkel fråga. En annan sak att det kan bära iväg "någerst" om vi inte törs undersöka och stå för vad vi egentligen menar som enskilda och som kyrka. (Jämför diskussionerna om Barnens bibel - barn- och ungdomsledarna i kyrkan och EFS får ofta ta de största teologiska "stötarna"!).
Och EFS kommer inte undan. Hur man än ser på bibelsynsdebatten på 70-talet är det absolut nödvändigt att frågan hålls aktuell. Med tanke på hur snabbt självaste Calle Rosenius ifrågasattes efter sin död (av de unga "lärjungarna" Waldemar Rudin respektive Paul Peter Waldenström) måste man naturligtvis även kunna diskutera t.ex. Torsten Nilsson och Tony Guldbrandzén även om de inte längre kan delta i debatten. (Hur långt gick egentligen den förre för 40 år sedan i s.k. bibelkritik och vad fick en av hans lärjungar att offentligt karaktärisera Jonas Gardell som "en evangelist av Guds nåde"?).
Anders Sjöberg och Stefan Holmström upplevs nog av många ha en mer klassisk bibeltolkningsmodell än tidigare missionsföreståndare som t.ex. Birger Olsson (vars ledarartikel om aga i senaste Budis definitivt behöver diskuteras och problematiseras). Men särskilt Stefan Holmström har hållit en väldigt låg profil (skulle han t.ex. ha kunnat skriva som Gerdmar och Swärd ovan?). Vilket gör att det på både gräsrots- och höjdarnivå lätt blir oklart var EFS egentligen står i frågor kring bibelns historicitet.
Ett visst spelrum är kan vara rimligt - särskilt när det handlar om profetiska utblickar mot urtiden resp. ändens tid - men särskilt när författare som t.ex. Lukas gör otvetydiga anspråk på seriös forskning och historisk tillförlitlighet kring ett nyligen passerat skeende blir det i en kristen kyrka orimligt att som ärkebiskop Anders Wejryd och många med honom mena att vi måste tolka t.ex. jungfrufödelsen mer symboliskt. (Medan vi bör tro att somliga barn rent bokstavligt fötts av karlar?). Till slut handlar det ofta, som Stefan Swärd påpekar, rent av om själva gudstron. FINNS egentligen Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare? Hammar löste som bekant självaste teodicéproblemet genom att säga att Gud inte kunde stoppa tsunamin - frågan är ju bara då om Gud i så fall kan skapa nya himlar och en ny jord?
lördag 10 november 2012
Grattis, Martin!
Påskvänner!
Så här på Martin Luthers 529-årsdag kan man ju passa på att gratulera alla som heter Martin, bl.a. min bror, svärfar och de tre senaste stiftscheferna i Linköping, som i varje fall har namnsdag. (Samt Ingrid N. som faktiskt fyller år idag).
Vill så här på reformatorns födelse- och namnsdag gärna uppmärksamma att även Ragnar Persenius börjat blogga i samband med det herdabrev han gav ut i höst och som heter likadant som bloggen: Längtan möter närvaro. Det är ett utmärkt initiativ - att öppna en interaktiv kommunikationskanal. Det förvånar mej faktiskt att inte fler tagit chansen att kommentera där eller på t.ex. ärkebiskopens blogg. (Det blir lite tjatigt om bara jag gör det!). Så nära kyrkans ledning kommer vi sällan annars, möjligen vid s.k. biskopsvisitationer vart 12:e år. (Om det nu ges utrymme för verkligt allvarliga frågor vid dessa - det är inte så säkert).
[En annan sak är att stiftschefernas bloggar av någon anledning ofta ter sej märkvärdigt slätstrukna och oengagerade vid sidan av ständigt aktuelle internetbiskopen Dag Sandahls, anm. 11/11].
En bön av Martin Luther:
Gud treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dig vår styrka finner,
den Onde övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dig
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, det ska ske!
Halleluja, halleluja!
Så här på Martin Luthers 529-årsdag kan man ju passa på att gratulera alla som heter Martin, bl.a. min bror, svärfar och de tre senaste stiftscheferna i Linköping, som i varje fall har namnsdag. (Samt Ingrid N. som faktiskt fyller år idag).
Vill så här på reformatorns födelse- och namnsdag gärna uppmärksamma att även Ragnar Persenius börjat blogga i samband med det herdabrev han gav ut i höst och som heter likadant som bloggen: Längtan möter närvaro. Det är ett utmärkt initiativ - att öppna en interaktiv kommunikationskanal. Det förvånar mej faktiskt att inte fler tagit chansen att kommentera där eller på t.ex. ärkebiskopens blogg. (Det blir lite tjatigt om bara jag gör det!). Så nära kyrkans ledning kommer vi sällan annars, möjligen vid s.k. biskopsvisitationer vart 12:e år. (Om det nu ges utrymme för verkligt allvarliga frågor vid dessa - det är inte så säkert).
[En annan sak är att stiftschefernas bloggar av någon anledning ofta ter sej märkvärdigt slätstrukna och oengagerade vid sidan av ständigt aktuelle internetbiskopen Dag Sandahls, anm. 11/11].
En bön av Martin Luther:
Gud treenig, stå oss bi!
Låt inget oss fördärva.
Gör vår själ från synden fri
och låt oss himlen ärva.
Var oss nära, så att vi
i dig vår styrka finner,
den Onde övervinner
och fram till målet hinner.
Lär oss du att älska dig
och så som oss vår nästa.
Gör tro och hopp befästa.
Låt allt bli till det bästa.
Amen, amen, det ska ske!
Halleluja, halleluja!
fredag 9 november 2012
Utflykt inställd - eller uppskjuten rättare sagt
Påskvänner!
Utflykten till Arne i Sundsvall blev inställd p.g.a. att hälften skulle jobba på annat håll och p.g.a. att jag och Maggan blev sjuka bägge två (vad jag fick i eftermiddags vill ni inte veta ;o).
Allt gott tillönskas ändå alla eventuella läsare och Arne i Sundsvalls EFS! Vi far en annan gång, "närmare jul" som min fru brukar säga året om.
Avslutar med en aftonbön för magsjuka:
Den vedervärdighet
som natt och dag mig trycker...
(Vem tog förresten bort alla dråpliga psalmer ur psalmboken?):
Utflykten till Arne i Sundsvall blev inställd p.g.a. att hälften skulle jobba på annat håll och p.g.a. att jag och Maggan blev sjuka bägge två (vad jag fick i eftermiddags vill ni inte veta ;o).
Allt gott tillönskas ändå alla eventuella läsare och Arne i Sundsvalls EFS! Vi far en annan gång, "närmare jul" som min fru brukar säga året om.
Avslutar med en aftonbön för magsjuka:
Den vedervärdighet
som natt och dag mig trycker...
(Vem tog förresten bort alla dråpliga psalmer ur psalmboken?):
tisdag 6 november 2012
Face it och utflykt till Arne i Sundsvall
Påskvänner!
Ska strax till Face it-gruppen på församlingsgården i Iggesund (en ungdomsgrupp efter konfirmationen, kan man säga). På fredag tänker vi fara på en utflykt till EFS i Sundsvall, där Arne S. just nu tjänstgör som pastor. Han var primus motor för Face it-gruppen (tillsammans med Maggan) i flera år, då man gjorde resor till Polen och S:ta Clara i Stockholm. Nu får vi nöja oss med Maggan och mej - och med resa till Arne och Sundsvall ;o). Budgetvarianten, kan man kanske kalla det. Men vi hoppas och ber att det blir fint ändå - både nu i kväll och på fredag.
Äran tillhör Fadern
och Sonen han oss gett,
äran tillhör Anden,
dessa tre vänner är ett.
Det ska komma en dag utan smärta och sorg,
ja, då ingen blir sårad eller slagen,
det ska komma en dag i Guds himmelska borg
utan oro och kamp för morgondagen.
Och alla Guds barn ska sjunga,
sjung, kom med och sjung,
både gammal och ung, kom med och sjung,
för alla Guds barn ska sjunga,
sjung, kom med och sjung,
när de ser sin store Kung!
Ska strax till Face it-gruppen på församlingsgården i Iggesund (en ungdomsgrupp efter konfirmationen, kan man säga). På fredag tänker vi fara på en utflykt till EFS i Sundsvall, där Arne S. just nu tjänstgör som pastor. Han var primus motor för Face it-gruppen (tillsammans med Maggan) i flera år, då man gjorde resor till Polen och S:ta Clara i Stockholm. Nu får vi nöja oss med Maggan och mej - och med resa till Arne och Sundsvall ;o). Budgetvarianten, kan man kanske kalla det. Men vi hoppas och ber att det blir fint ändå - både nu i kväll och på fredag.
Äran tillhör Fadern
och Sonen han oss gett,
äran tillhör Anden,
dessa tre vänner är ett.
Det ska komma en dag utan smärta och sorg,
ja, då ingen blir sårad eller slagen,
det ska komma en dag i Guds himmelska borg
utan oro och kamp för morgondagen.
Och alla Guds barn ska sjunga,
sjung, kom med och sjung,
både gammal och ung, kom med och sjung,
för alla Guds barn ska sjunga,
sjung, kom med och sjung,
när de ser sin store Kung!
måndag 5 november 2012
Grattis, EFS i Blåsmark!
Påskvänner!
Häromveckan dog tant Stina, 98 (min svärfars ingifta faster) och jag gick miste om chansen att - äntligen - få gå på ett 100-årskalas. Jag får spela på hennes begravning nu på fredag istället.
Men i Blåsmark firar man 100 år. Grattis, Blåsmarks EFS! (Är inte Brogården i Njutånger från Blåsmark, förresten - hur var det, Sigrid L?).
Jag är så fräck att jag kopierar bilden från Blåsmarks bönhus 1912 ur Elin Risberg Wondimus blogg:
Ser ni bibelordet högst upp: "Syndens lön är döden - Guds gåva är evigt liv." En både allvarlig och tröstande novemberpredikan. Lag och evangelium i koncentrat. Skulle vi i EFS och/eller Svenska kyrkan våga ha ett sådant bibelord längs bönhus- och kyrkväggar idag - eller tala över det vid en minnesgudstjänst under allhelgonahelgen? [Läs vad missionsföreståndaren skriver om samhällsengagemang och evighetshopp, barmhärtighet och evighetsallvar i sin bloggtext om Carl-Erik Sahlbergs avskedspredikan i S:ta Clara igår, den predikan där Sahlberg sa: "Jag vill inte sakna någon av er hemma hos Herren. Öppna ditt hjärta för Jesus innan det är för sent."].
Även nummertavlan på fotot predikar. Om numren är ur Sionstoner (1906 års upplaga) är det "O huvud, blodigt, sårat" och "Jag kastar det allt på Jesus". Är de från psalmboken (1819 års) handlar det om "Jag lyfter mina händer" och "Ack, min själ, hav gladligt mod". Den sistnämnda psalmen, av Abraham Falck, finns inte längre i psalmboken (utgick 1986) och kan kanske förtjäna att citeras i sin helhet som hälsning till 100-årsfirande EFS-are. Melodin är som till SvPs 1986 nr 6:
Ack, min själ, hav gladligt mod!
Tvivla ej att Gud är god!
Att dig världen hata må
ligger föga makt uppå.
Ty ej nånsin såg jag den
utav Gud förgätas än,
som till honom haver satt
sin förtröstan dag och natt.
Vi skall du så bitterlig,
o min själ, då gräma dig,
medan du en sådan vän
haver uti himmelen?
Vad i världen gör dig kval:
otack, avund och förtal,
agg och hätskhet utan grund,
varar en så liten stund.
När du håller dig till Gud,
aktar på hans ord och bud,
skall han hjälpa dig förvisst
av all oro, sorg och brist.
Dröjer hjälpen ock en tid
är dock Herren lika blid:
ja, den som han älska må
lägger han en börda på.
Lev i Gudi glad och god,
bed och lid med tålamod,
om du ock förgäten är
utav släkt och vänner här.
Likväl haver Gud dig ej,
o min själ, förgätit, nej;
sina änglar har han satt
dig att vakta dag och natt.
Kunde än en moder här
barnet sitt förgäta här,
skall dock Gud evinnerlig
ej, min själ, förgäta dig.
Häromveckan dog tant Stina, 98 (min svärfars ingifta faster) och jag gick miste om chansen att - äntligen - få gå på ett 100-årskalas. Jag får spela på hennes begravning nu på fredag istället.
Men i Blåsmark firar man 100 år. Grattis, Blåsmarks EFS! (Är inte Brogården i Njutånger från Blåsmark, förresten - hur var det, Sigrid L?).
Jag är så fräck att jag kopierar bilden från Blåsmarks bönhus 1912 ur Elin Risberg Wondimus blogg:
Ser ni bibelordet högst upp: "Syndens lön är döden - Guds gåva är evigt liv." En både allvarlig och tröstande novemberpredikan. Lag och evangelium i koncentrat. Skulle vi i EFS och/eller Svenska kyrkan våga ha ett sådant bibelord längs bönhus- och kyrkväggar idag - eller tala över det vid en minnesgudstjänst under allhelgonahelgen? [Läs vad missionsföreståndaren skriver om samhällsengagemang och evighetshopp, barmhärtighet och evighetsallvar i sin bloggtext om Carl-Erik Sahlbergs avskedspredikan i S:ta Clara igår, den predikan där Sahlberg sa: "Jag vill inte sakna någon av er hemma hos Herren. Öppna ditt hjärta för Jesus innan det är för sent."].
Även nummertavlan på fotot predikar. Om numren är ur Sionstoner (1906 års upplaga) är det "O huvud, blodigt, sårat" och "Jag kastar det allt på Jesus". Är de från psalmboken (1819 års) handlar det om "Jag lyfter mina händer" och "Ack, min själ, hav gladligt mod". Den sistnämnda psalmen, av Abraham Falck, finns inte längre i psalmboken (utgick 1986) och kan kanske förtjäna att citeras i sin helhet som hälsning till 100-årsfirande EFS-are. Melodin är som till SvPs 1986 nr 6:
Ack, min själ, hav gladligt mod!
Tvivla ej att Gud är god!
Att dig världen hata må
ligger föga makt uppå.
Ty ej nånsin såg jag den
utav Gud förgätas än,
som till honom haver satt
sin förtröstan dag och natt.
Vi skall du så bitterlig,
o min själ, då gräma dig,
medan du en sådan vän
haver uti himmelen?
Vad i världen gör dig kval:
otack, avund och förtal,
agg och hätskhet utan grund,
varar en så liten stund.
När du håller dig till Gud,
aktar på hans ord och bud,
skall han hjälpa dig förvisst
av all oro, sorg och brist.
Dröjer hjälpen ock en tid
är dock Herren lika blid:
ja, den som han älska må
lägger han en börda på.
Lev i Gudi glad och god,
bed och lid med tålamod,
om du ock förgäten är
utav släkt och vänner här.
Likväl haver Gud dig ej,
o min själ, förgätit, nej;
sina änglar har han satt
dig att vakta dag och natt.
Kunde än en moder här
barnet sitt förgäta här,
skall dock Gud evinnerlig
ej, min själ, förgäta dig.
torsdag 1 november 2012
Ikväll blir det sånger i allhelgonatid
Påskvänner!
Idag firar vi den "riktiga" allhelgonadagen på EFS i Njutånger. Kyrkokören medverkar, liksom Bernth och min hustru. Hoppas vi får sjunga Oh when the saints, inte bara som uppsjungningsövning - som extranummer eller allsång, typ. (När Luleå Hockey åker in på isen brukar tusentals människor sjunga den, men visst passar den bättre idag?).
Nu när vintern kommer är det läge att högläsa Karlfeldts härliga Vinterorgel (den borde, liksom Strindbergs Den romantiske klockaren på Rånö, ingå i alla orgelstuderandes kurslitteratur!).
F.ö.: om någon vecka fylls Njutångersgården av flyktingar från Syrien. En kallelse till hela församlingen, liksom de flyktingar (och "urinvånare") vi redan har. Vad skulle Jesus göra? Och vad skulle brinnande helgon göra utan att bränna ut sej?
Oh, when the saints go marching in,
oh, when the saints go marching in,
oh Lord, I want to be in that number,
oh when the saints go marching in.
När alla helgon tågar in,
när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.
Idag firar vi den "riktiga" allhelgonadagen på EFS i Njutånger. Kyrkokören medverkar, liksom Bernth och min hustru. Hoppas vi får sjunga Oh when the saints, inte bara som uppsjungningsövning - som extranummer eller allsång, typ. (När Luleå Hockey åker in på isen brukar tusentals människor sjunga den, men visst passar den bättre idag?).
Nu när vintern kommer är det läge att högläsa Karlfeldts härliga Vinterorgel (den borde, liksom Strindbergs Den romantiske klockaren på Rånö, ingå i alla orgelstuderandes kurslitteratur!).
F.ö.: om någon vecka fylls Njutångersgården av flyktingar från Syrien. En kallelse till hela församlingen, liksom de flyktingar (och "urinvånare") vi redan har. Vad skulle Jesus göra? Och vad skulle brinnande helgon göra utan att bränna ut sej?
Oh, when the saints go marching in,
oh, when the saints go marching in,
oh Lord, I want to be in that number,
oh when the saints go marching in.
När alla helgon tågar in,
när alla helgon tågar in,
Gud, låt mej vara med i den skaran,
när alla helgon tågar in.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
