Påskvänner!
Korvfabrikör Daniel Lithells hustru Lydia i Kumla både tog emot och efterlämnade ett rikt andligt arv. Kanske främst ändå den här sången/psalmen, som faktiskt inte är av hö och strå utan av guld, silver och ädla stenar - ett evigt evangelium på en himmelsk melodi:
måndag 28 augusti 2017
lördag 19 augusti 2017
måndag 14 augusti 2017
Än är det sommar!
Påskvänner!
Juni kan vara hur kall som helst utan att förmenas sin rang som (mid-)sommarmånad, men så fort det kommer en lite kallare vindil i augusti börjar folk tala om att det blivit höst. Men i fredags hade vi definitivt högsommar här i Hudiktrakten, och idag strålar solen från en klarblå himmel även om det blivit några grader kallare.
Innan jag far med familjen och badar vill jag dela med mej av en 250-årig sommarpsalm. Det finns även många nya fina, t.ex. "Över berg och dal" samt "Nu är det härligt att leva", men de är så upphovsrättsskyddade! Den här är, i lätt bearbetning av undertecknad, skriven av lulepojken Anders Rutström, han som lärde Bellman stava ("han älskade mig mycket", konstaterar Bellman i sin självbiografi) och som blev så här glad och uppspelt en vacker sommardag:
1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,
du härlighetens förebild!
Den tid på denna jord vi dröjer
förljuvar du och gör så mild.
Då sjunger Andens näktergal
i Sarons täcka blomsterdal.
2. Välkommen hit, du Sions konung
och herde god för dina lamm,
som smord med olja, rik på honung
för hela världen träder fram,
ger ljuvlig skugga långt ifrån,
som cedrarna på Libanon.
3. Du är en evig hälsokälla
av nåd och liv, av must och märg,
som aldrig slutar övervälla
de dinas boning, Sions berg.
Du är en outöslig brunn
för varje själ och törstig mun.
4. Vem är då krank och inte dricker,
vem är som hör och ej ger akt?
Vem har en själ och märker icke
vad Herren, Herren själv har sagt:
att han till oss har gott behag,
att nu är salighetens dag!
5. Nu är en sol för oss uppgången
och vi fått höra nådens röst.
Vår fiende är evigt fången,
var mänskosjäl är återlöst.
Vi i förbund med Herren står
och ännu varar nådens år!
6. Ni blommor som bekläder jorden,
ni örter utav tusen slag,
du fågelsvärm som kvittrar orden
på vår och eder Konungs dag,
ni träd och fiskars menighet
och allt vad jorden nämna vet,
7. ni stora hav och branta floder,
ni bäckar klara som kristall,
ni hårda berg och marmorstoder,
er enda syssla vara skall
att tala om en evig hand
som råder över alla land.
8. Min hör ni, frälsta mänskosjälar:
när träd och djur blir glädjens tolk,
skall vi som varit dödens trälar
och nu av nåd är Herrens folk
stå stummare än stock och sten?
Nej, stäm nu in här var och en:
*9. Halleluja av hela jorden,
halleluja av den som tror,
halleluja av helgons orden,
halleluja av änglakor,
halleluja av gammal, ung,
halleluja för Sions kung!
Juni kan vara hur kall som helst utan att förmenas sin rang som (mid-)sommarmånad, men så fort det kommer en lite kallare vindil i augusti börjar folk tala om att det blivit höst. Men i fredags hade vi definitivt högsommar här i Hudiktrakten, och idag strålar solen från en klarblå himmel även om det blivit några grader kallare.
Innan jag far med familjen och badar vill jag dela med mej av en 250-årig sommarpsalm. Det finns även många nya fina, t.ex. "Över berg och dal" samt "Nu är det härligt att leva", men de är så upphovsrättsskyddade! Den här är, i lätt bearbetning av undertecknad, skriven av lulepojken Anders Rutström, han som lärde Bellman stava ("han älskade mig mycket", konstaterar Bellman i sin självbiografi) och som blev så här glad och uppspelt en vacker sommardag:
1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,
du härlighetens förebild!
Den tid på denna jord vi dröjer
förljuvar du och gör så mild.
Då sjunger Andens näktergal
i Sarons täcka blomsterdal.
2. Välkommen hit, du Sions konung
och herde god för dina lamm,
som smord med olja, rik på honung
för hela världen träder fram,
ger ljuvlig skugga långt ifrån,
som cedrarna på Libanon.
3. Du är en evig hälsokälla
av nåd och liv, av must och märg,
som aldrig slutar övervälla
de dinas boning, Sions berg.
Du är en outöslig brunn
för varje själ och törstig mun.
4. Vem är då krank och inte dricker,
vem är som hör och ej ger akt?
Vem har en själ och märker icke
vad Herren, Herren själv har sagt:
att han till oss har gott behag,
att nu är salighetens dag!
5. Nu är en sol för oss uppgången
och vi fått höra nådens röst.
Vår fiende är evigt fången,
var mänskosjäl är återlöst.
Vi i förbund med Herren står
och ännu varar nådens år!
6. Ni blommor som bekläder jorden,
ni örter utav tusen slag,
du fågelsvärm som kvittrar orden
på vår och eder Konungs dag,
ni träd och fiskars menighet
och allt vad jorden nämna vet,
7. ni stora hav och branta floder,
ni bäckar klara som kristall,
ni hårda berg och marmorstoder,
er enda syssla vara skall
att tala om en evig hand
som råder över alla land.
8. Min hör ni, frälsta mänskosjälar:
när träd och djur blir glädjens tolk,
skall vi som varit dödens trälar
och nu av nåd är Herrens folk
stå stummare än stock och sten?
Nej, stäm nu in här var och en:
*9. Halleluja av hela jorden,
halleluja av den som tror,
halleluja av helgons orden,
halleluja av änglakor,
halleluja av gammal, ung,
halleluja för Sions kung!
Etiketter:
Kom ljuva ro och sommarnöje,
Rutström Anders Carl,
Sommar
fredag 11 augusti 2017
Långvind och Brogården
Påskvänner!
Ska strax iväg för att spela på två begravningar. Men i morgon blir det ett dop och en vigsel - och en helgsmålsbön i Långvind om 150-årsfirande Fredrik Arvid Bloom och hans 100-åriga Pärleporten! På söndag blir det högmässa i Enångers gamla kyrka och på kvällen gudstjänst på Efs Brogården i Njutånger. Full huggning, alltså!
Måste bara tillägga att det verkligen var fina samlingar på Brogården (kl 15 och 18) i söndags med Ulla och Gunnar Burman, numera boende i Undersvik. Temat var "Rör vid mitt dolda jag" (SvPs 646) och både Ulla (som talade berörande om livets slut och personliga förluster) och Gunnar (som berättade om Joharifönstret och predikade över Jona bok kapitel 1-2) nådde verkligen fram till sina åhörare. Roland Lundqvist spelade och sjöng. Tack!
Etiketter:
Brogården,
Fredrik Arvid Bloom,
Gunnar Burman,
Långvind,
Ulla Burman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)