Visar inlägg med etikett Missionsföreståndare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Missionsföreståndare. Visa alla inlägg

tisdag 11 april 2017

Kerstin Oderhem missionsföreståndare!

Påskvänner!

Fr.o.m. 1 september heter Efs missionsföreståndare Kerstin Oderhem. Hon är just nu och sedan sju år tillbaka missionsföreståndare i Efs Sydöstsverige. Men har även varit bibellärare på Hållands, nuv. Åredalens, folkhögskola, så hon är förtrogen även med den norra rikshalvan.

Jag vet annars inte så mycket om Kerstin, men hon är säkert bra (det brukar jag tro så länge motsatsen inte bevisats). En av de större utmaningarna - förutom så klart Sveriges och världens evangelisering i vår generation! - blir nog att hantera äktenskapsfrågan och relationerna till både Svenska kyrkans och Mekane Yesus-kyrkans resp. ledningar. Och ett ganska splittrat (både teologiskt och geografiskt) "Efs-fotfolk".

Mina favoriter Tin Mörk och Olof Edsinger är så unga, så de hinner nog vara missionsföreståndare de också, om världen står och de får leva. Sedan Nils Dahlbergs dagar har ju perioderna som missionsföreståndare blivit avsevärt mycket kortare.

Somliga skulle kanske säga "20:e gången gillt", jag säger bara: Gud välsigne både avgående och tillträdande missionsföreståndare!



lördag 11 mars 2017

Debatt inför missionsföreståndarvalet

Påskvänner!

På Facebook-gruppen "Samtal om Efs" förekommer det en intressant debatt inför det förestående valet av missionsföreståndare för Efs (Stefan Holmström avgår med ålderns rätt i höst). Det är - än så länge - inte så mycket olika kandidater som själva beslutsprocessen som diskuteras. Ska det, som hittills, vara styrelsen som utser missionsföreståndare (ungefär som VD- eller påveval), eller ska det vara ombud vid årsmötet eller något slags medlemsomröstning eller i varje fall en mer öppen process med fler än en kandidat (ungefär som vid val av styrelseledamöter eller för den delen biskopar).

Intressant debatt, som sagt! (Där åsikterna alls inte behöver följa den teologiska profilen - själva utnämnandeprocessen kan det finnas gott om skäl att revidera hur mycket vi än gillar våra senaste missionsföreståndare).

måndag 2 februari 2009

En verklig Missions-föreståndare

Påskvänner!

Nog för att jag föreslog Tin Mörk - men i den tid när Svenska kyrkan allt mindre profilerar sin missions- och evangelisationverksamhet (i den bemärkelsen liknar vår tid tiden vid EFS:s grundande 1856) passar det så utmärkt bra med tf missionssekreteraren, missionären mm Stefan Holmström som missionsföreståndare. En person med gedigen erfarenhet av både s.k. yttre och inre mission (som ju i verkligheten handlar om samma Mission: att i den helige Andes kraft göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd).

Underbart! Ett mycket, mycket glädjande besked från EFS:s styrelse! Ett stort tacksägelseämne - och ett megastort böneämne.

Gud, låt oss känna din Andes ledning,
så att vi vet att din väg vi går.
Låt elden brinna i våra hjärtan
till dess vi målet når.
Gud, låt ditt ord i mitt liv få råda,
att andra där din kärlek kan se.
Ja, låt ditt ord i mitt liv få råda,
då kan din vilja ske.

Dagen D som i distrikts... f´låt missionsföreståndare

Påskvänner!

Enligt en initierad (?) källa ska namnet på EFS:s nya missionsföreståndare avslöjas idag. Om nu inget oväntat tillstöter.

Vem hittar först nåt så intressant på EFS:s hemsida?

Henrik Johansson i Gran har rätt i att EFS är eller bör vara en gräsrotsrörelse, som inte okritiskt följer någon ledare vare sej åt höger eller vänster.

Men ledare är aldrig oviktiga. Vare sej i kyrkan eller missionsföreningen.

Vi ber att de den gåvan får
att tala så att folk förstår.
Vi ber som kyrkan bett dej förr:
Gud, öppna för dem ordets dörr!

torsdag 29 januari 2009

EFS och folkhögskolorna

Påskvänner!

Det har varit enormt givande att gå Svenska kyrkans grundkurs parallellt med kantorsutbildningen. Mellansels folkhögskola är också en fantastisk miljö - med det dygnet runt öppna kapellet och den lättillgängliga EFS-kyrkan (med fräscha orglar på båda ställena).

Men jag har sannerligen inte märkt av EFS som huvudman särskilt mycket. Jag tycker nog att Svenska kyrkans grundkurs - åtminstone i de nordligaste stiften - borde innehålla en del EFS-kunskap. (Eller varför inte varje kurs på EFS-folkhögskolorna?). Jag har också hos kursledningen hemställt att vi nästa gång (en marsvecka) ska få möta nya eller avgående missionsföreståndaren, eller åtminstone distriktsföreståndare Greger Larsson i EFS Mittnorrland. Vi får väl se hur det går med den saken.

F.ö. är jag egentligen ganska glad så länge ingen ny missionsföreståndare annonseras på EFS hemsida. För mej får den unge morfadern Anders Sjöberg gärna sitta några år till och rida ut de pågående missionssyns-, bibelsyns- och äktenskapsstormarna. Men blir det trots allt en ny missionsföreståndare i år, förordar jag (som sagt) Tin Mörk. Kanske den först tillfrågade har tackat nej och att vi därför fått vänta på besked? Fråga i så fall Tin (om hon nu inte tillfrågades först). Jag tycker att ledarartikeln hon skrev i senaste Budis hade missionsföreståndarstuk.

Lev för Jesus, ge åt honom
livets sköna vårdag, men
också vuxenlivets sommar
och den sena hösten än.

Ge dej helt, för det begär han,
själv han gav sej helt åt dej
när han fattig och föraktad
dog för både dej och mej.

tisdag 9 december 2008

Tomas Nygren blir rektor på Johannelund - men vem blir då missionsföreståndare?

Påskvänner!

Nu börjar det dra ihop sej - när det nu kungörs att Tomas Nygren blir rektor på Johannelund, kommer väl också när som helst besked om vem som blir ny missionsföreståndare? Och eftersom nu Tomas inte blir missionsföreståndare verkar alla dörrar öppna för exempelvis "min" kandidat, Tin Mörk, nuvarande distriktsföreståndare i EFS Mittsverige. (Att hon knutit Helen Jaktlund till EFS i Stockholm är inte den minsta av hennes meriter).

Apropå ny missionsföreståndare: Nu har vi väntat länge nog, länge nog, länge nog, nu har vi väntat länge nog, länge nog! Nu börjar vi få gråa hår, gråa hår, gråa hår, nu börjar vi få gråa hår, gråa hår ;o).

Herre, du kallar och sänder
de små till ditt storverk på jord.
Ännu ska stammande vittnen
förkunna ditt eviga ord.
Kom de med tommaste händer,
skatter du fyller dem med.
Stark är den svage du sänder
på kallets och löftenas led.

tisdag 1 juli 2008

Rösta på din favorit till missionsföreståndarposten!

Påskvänner!

Simon Simonsson är ju för rolig - nu har han skapat ett röstverktyg för alla som vill vara med och välja missionsföreståndare. Vi vet ju att vi inte får på riktigt, men en opinionsyttring torde dock kunna vara intressant. Eller hur?

I skrivande stund - när drygt 50 personer har röstat - leder Tin Mörk (22%), följd av Tomas Nygren (17%), Katarina Glas(15%), Stefan Gustavsson (15%), Torbjörn Larspers (9%), Tomas Hansson (9%), Margareta Westin-Olsson (5%) och Boel Skoglund (3%).

Vill du veta hur ställningen är när du läser detta kan du titta här. Redan har förslag lämnats på Facebook om att även t.ex. Olof Edsinger och Stefan Holmström borde gå att rösta på, så vi får väl se hur Simon S. gör.

Ja, det där med att vara missionsföreståndare... Det är många kvalifikationer man skulle önska sej, och ingen har väl alla. Men jag tänker just nu på den nödvändiga kombinationen av hjärta (metaforiskt talat) och hjärna, av levande, brinnande tro och klara, begripliga uttryckssätt, den kombination som lulepojken och herrnhutaren Anders Carl Rutström beskriver så väl i följande 1700-talsvers:

Ett ljus i vårt förstånd ej ensamt gör tillfyllest,
men kommer hjärtat med så få vi frälsningsfröjd.
Att mena rätt och väl förmåner äro tvegge;
en enda är ej nog - säll den som har dem bägge.

måndag 23 juni 2008

Extremister som bör undvikas på missionsföreståndarposten

Påskvänner!

Den intressante och samtalsöppne prästen (en av dem) i Skellefte EFS, Arnaldo T., skriver i Facebooks EFS-grupp om hur viktigt det är att den nye/nya missionsföreståndaren inte är någon "extremist". Och det tror jag väl vi alla håller med om.

Problem uppstår när vi ska definiera vad en extremist är. Vad menar du som läser detta med extremist? Och vad menar Arnaldo? Extrema är vi väl alla i någons ögon (utom jag då förstås, som är alldeles normal ;o). Att döma av diverse västerbottens-EFS:ares häftiga reaktioner mot missionsföreståndare Anders Sjöbergs skrifter och uttalanden, så kanske även han bör betraktas som någon slags "extremist" som spräcker rörelsen?

Mina egna exempel på extremister som bör undvikas i mf-rollen är följande:

1a) Personer som verkar veta vilka och hur många som kommer till helvetet och hur det är där (typ 1000 gånger värre än det värsta vi kan fantisera ihop i våra värsta mardrömmar?).
1b) Personer som direkt (genom att lova mer än Skriften) eller indirekt (genom att aldrig varna för att gå evigt förlorad) förkunnar att alla blir evigt saliga till sist.

2a) Personer som inte förmår ta avstånd från riktigt alla historiens folkutrotningar och som heller inte förmår ta principiellt avstånd från dödsstraff.
2b) Personer som tror att bara bibelord om kärlek och förlåtelse är Guds ord, medan bibelord om lag och dom och straff kan ställas undan i någon slags skräpkammare.

3a) Personer som har svårt att se något gott med Svenska kyrkan, ständigt talar illa om den och vill göra EFS till en luthersk frikyrka.
3b) Personer utan krismedvetande som aldrig rutit ifrån mot Svenska kyrkans ledning och som tror att Svenska kyrkans mission ("Hela världen") precis som för 100 år sedan ser som sitt mål att göra alla till Jesus´ lärjungar och rädda människor till en evighet med honom. (Eller som i värsta fall inte är så noga med att Svenska kyrkans mission har det målet).

4a) Personer som likt Åke Green (förr åtminstone) har för sej att alla hs själva valt sin läggning för sitt höga nöjes skull - och som predikar, nej orerar i nivå med den fördomen.
4b) Personer som likt våra biskopar och åtskilliga EFS-are ger signalen att även de som har ett val (bs) ur kristen synvinkel lika gärna kan bilda familj med någon av samma kön som med någon av motsatt.

Alla dessa 8 positioner anser jag så extrema att de absolut borde diskvalificera för missionsföreståndarskap inom EFS. Jag är rädd att både en del s.k. konservativa och en del s.k. liberala kandidater hamnat i "extremistburen". Det hindrar inte att de för övrigt kan ha hur sunda och vettiga åsikter som helst om exempelvis diakoni, flykting- och miljöfrågor et c. Och t.o.m. ha en levande tro på Herren Jesus. Men missionsföreståndare eller ens församlingsföreståndare bör de inte bli.

Fortsatt glad sommar på er allesammans! Låt oss göra som pingst i Övik gjorde (kl. 19 varje kväll! ;) - "be för föreståndarfrågan!

Tillkomme ditt rike, o Herre vår Gud!
Tillkomme ditt rike på jorden!

lördag 21 juni 2008

Sommarmöten

Påskvänner!

Träffade ett av mina förslag till missionsföreståndare under midsommarhelgen. Jag säger inte var. Det inte i något EFS-sammanhang i varje fall, utan en somrig plats med annan profil. Och varje människa måste få vara någorlunda inkognito någonstans.

Tyvärr klämde jag i med ett glatt "nej, men är det inte distriktsföreståndaren!" Jag fick ett vänligt svar, men jag kände direkt att jag själv inte skulle velat betraktas som df precis överallt (ifall jag nu hade varit df). Och i all synnerhet inte på semestern.

Så nästa gång säger jag ett enkelt "hej"! Jag lovar!

Jag träffade f.ö. även några andra EFS-are under helgen. Fast då i ett gudstjänstsammanhang. Ett "missionskyrkligt" sådant. Sommarekumenik får vi kanske kalla det. Medge att det är lättare att hälsa på i varandras kyrkor den här årstiden!

När jag hör trastens klara sång,
när lärkor jublar dagen lång
högt ovan berg och backar.
Då kan jag inte tiga still:
min Gud, så länge jag är till
för livet jag dej tackar!

fredag 13 juni 2008

Och så till den intressanta personfrågan

Påskvänner!

Det är naturligtvis hög tid att göra som EFS-prästen Arnaldo Tiburzi föreslog igår på Facebooks EFS-grupp (gå gärna med i den!): Börja diskutera lämpliga efterträdare till Anders Sjöberg.

Hur är det nu? Är det styrelsen som utser missionsföreståndare? (Inte inom sej, hoppas jag). Jo visst är det styrelsen? Och tydligen har de några namn på G, men vi vet ju ännu inte vilka.

Själv kan jag tänka mej "min" distriktsföreståndare Tin Mörk (ett kvartssekel kvar till pension) eller den där Per-Eive i Halmstad. Fast antagligen blir det nån annan som jag inte har koll på - ungefär som Anders Sjöberg 2001 ;o)

Sedan kan ju Anders Sjöberg återkomma som missionsföreståndare efter sådär en 7 år som resetalare och skribent. Vaddå, han är ju bara 59 år då och kan ge järnet flera år till! (Recykling/återbruk kallas det visst; jfr Mona Sahlin).

Ge oss mod att våga leva,
ge oss mod att våga älska,
ge oss mod att våga bära
ett bud om vår Gud och hans Son.

Missionsföreståndarskapet ett projekt eller en biskopsroll?

Påskvänner!

Jag har visserligen djup förståelse för Anders Sjöbergs önskan att få ägna sej mer odelat åt undervisning och skrivande. Och en period på 8 år - om han sitter till maj 2009 - är alls inte kort i relation till föregångarna (Bertil satt visserligen i 9) och motsvarar ju två "presidentperioder" i USA.

Å andra sidan:

I Missionskyrkan väljs man till missionsföreståndare på minimum 8 år och vanligtvis till en ny period på 4. Så 8 år är ett minimum och 12 år "normaltiden" där, även om Krister Andersson gick 1 år i förväg för att bli ledare för Svenska Bibelsällskapet.

I Göteborgs stift - dit Anders kandiderade som biskop - och de flesta andra stift är det kutym att man sitter till pensionen. Både biskop Bo och biskop Bertil satt i ca 20 år. Inte var det fel - inte heller att Claes-Bertil Ytterberg satt lika länge. Man kan ha synpunkter på deras teologi - och det har folk haft, åt båda håll - men biskopsrollen är inget "projekt" där man bockar av uppnådda mål och säger upp sej. K-G Hammar gjorde det visserligen, och bör hedras för det, men då handlade det ju om en dödssjuk hustru.

Och jag anser att missionsföreståndarrollen ÄR en biskopsroll. Skulle Anders Sjöberg ha sagt upp sej som biskop i Göteborgs stift - där han vann provvalet - efter 7 år och vid 51 års ålder? Tillåt mej tvivla. Och då tycker jag att han gärna kunde ha stått kvar som missionsföreståndare i EFS också. Men, som sagt, jag förstår hans önskan att ägna sej mer åt "ordets tjänst" - och kan bara beklaga att missionsföreståndarrollen tydligen handlar för lite om just det.

...den för över världen den Levandes bud
och vittnar bland svärden och bålen om Gud
och vittnar om Honom, o tröst i all nöd,
som, död för vår synd, blev genom sin död
vår segrande Herre. Halleluja!