Mia Ström kaplan i riksdagen

 Den s k "EFS-chefen" Mia Ström blir ny kaplan för riksdagsgruppen efter Gita Andersson (och tillsammans med "frikyrkans" Niklas Piensoho). Vi hoppas och ber att det blir både lag och evangelium som riksdagsledamöterna får höra. Vår uppgift är inte att förkunna undergång, skriver Niklas Piensoho med anledning av en text ur Jeremia. Men den som läser hela kapitlet (Jeremia 31) och hela Jeremias bok förstår att det var just vad Jeremia gjorde. Också. Tårarnas profet, svårt impopulär. "Ge upp, det är ändå kört!" "Släng honom i brunnen!"

Och mitt i allt, för dem som förts bort i fångenskap, ett alldeles obegripligt hopp. Evangelium. Det som onekligen är vårt huvuduppdrag. "Missmod och uppgivenhet klär inte Guds folk", skriver Niklas Piensoho. Det har han så rätt i.

Smålands Jerusalem-föreståndare blir ny pingstledare?

Påskvänner!

Ja, pingstvänner är vi väl också, men det finns ju redan ett samfund som även officiellt kallar sej så [rättare sagt kallar det sej pingströrelsen eller bara "pingst" (korrigerande anm. efter kommentar från bloggläsaren Simon, se nedan)]. Och det har ju på sistone även officiellt börjat utse samfundsledare. Tidigare var det ju Filadelfiaförsamlingens i Stockholm föreståndare - särskilt Lewi Pethrus på sin tid - som inofficiellt betraktades som samfundets företrädare (i varje fall som primus inter pares, främst bland likar), och den förre filadelfialedaren blev ju även formellt utsedd till detta. Men det är kanske för mycket begärt att en missionare (Niklas Piensoho) inte bara ska kallas till föreståndare för Stockholm-Filadelfia utan också betraktas som och rent av utnämnas till ledare för hela pingströrelsen.

Nu är det istället en generationskamrat till honom, Pelle Hörnmark i Smålands Jerusalem, som föreslås bli ledare för Pingst ffs (fria församlingar i samverkan, som det heter). En skön kille, så långt jag sett och hört av honom. Via media - har aldrig träffat honom lajv. Det här kan bli bra, tror jag. Valberedningens förslag kommer alldeles säkert att godtas.

Sten-Gunnar Hedin i all ära, det är en hedersman, men hans gästspel i TV-soffor och debattredaktioner har ofta haft en påtagligt defensiv karaktär och slitit ganska hårt. Han har ridit ut stormarna rätt väl efter omständigheterna, men jag hoppas att Pelle Hörnmark kan få framträda i mer positivt offensiva sammanhang. Och bevara sin genuint sympatiska framtoning även när han angrips, både externt och internt (pingst ffs ses ju inte positivt av alla pingstvänner, vilket Hedin minsann fick veta av - många ogillar samfundstanken).

F.ö.: det är ju faktiskt skönt att den blivande samfundsledaren, om man nu får kalla en pingstledare så, inte heter nånting med Anders ;o)

Guds Ande kom från himlen ner,
halleluja, halleluja.
Hans under mitt ibland oss sker,
halleluja, halleluja.

EFS:are föreståndare i pingstförsamling?

Påskvänner!

Det märkliga förhållandet att tidigare prästen i Svenska kyrkan, EFS:aren K-G Larsson, föreslås till föreståndare i Örnsköldsviks pingstförsamling kommenterades för över en månad sedan i Dagen. Situationen beskrivs nu närmare på hemsidan hos den aktuella Pingstförsamlingen i Övik, som hela veckan har "bön för föreståndarfrågan" varje dag klockan 19.00.

En EFS:are kallad till föreståndare i en pingstförsamling? Märkligt. Men Sveriges första pingstförsamling kan ju sägas ha visat vägen genom att kalla missionaren Niklas Piensoho till föreståndare. Och i Jävre har EFS-föreningen och EFK-församlingen bildat en gemensam kyrka, "Kustkyrkan." Sveriges andliga geografi blir mer och mer svårorienterad - och spännande.

Det är svårt att glädjas över att en EFS-are (kanske) går till pingst. Men jag tror att vi samtidigt måste konstatera att K-G Hammar och en del andra av Svenska kyrkans biskopar - och av dem inbjudna celebriteter som Spong och Gardell - fått skillnaderna mellan EFS och pingströrelsen, eller t.o.m. romersk-katolska kyrkan, att framstå som löjligt små, ja rent av försumbara. Vid en jämförelse. (Och det vill inte säga lite).

Det är väl inte bara dumt att Hammars, Spongs och Gardells nya evangelium fått kristna i olika läger att på nytt upptäcka den klassiska tro de faktiskt har gemensamt. Men känns ändå svårt att prisa just den typen av ekumeniska insatser...

Sin enda grund har kyrkan i Kristus, Frälsaren.
Hon är hans egen byggnad, den nya skapelsen.
I världen som han löste från mörkret med sitt blod,
blev hon den brud han krönte med evangelii ord.
[---]
Må kyrkan bli som fordom, ett hjärta och en själ,
en fristad mitt i oron, för sanningen ett värn.