Nordens karneval har gått av stapeln. I min familjs fall genom traditionellt friluftsliv (skidåkning) och matfrossa (palt och semlor). Inte är det väl som karnevalen i Rio eller i Sydeuropa, men nog är det himskans roligt ändå!
Jag tycker att alla EFS-are borde verka för att Sveriges skolor borde lägga sin vinterfriluftsdag på fettisdagen - för en skojig traditions bevarande. Eller åtminstone ha en halv friluftsdag efter lunch, som skolorna i Västerbotten på 50-talet. En sund själ i en sund kropp behövs för att palten och fastlagsbullarna ska smaka riktigt bra! (Säger jag som med åren blivit rund som en semla eller pitepalt).
Så här på fettisdagen måste jag bara få citera Carl Jonas Love Almqvists avslutningsord i uppsatsen "Svenska fattigdomens betydelse":
Samma årstid, som bjuder sydeuropéen att sitta vid sitt vin, trevligt pokulerande eller ivrigt samspråkande med fränder och gäster om allt vad nyttigt och artigt finns, samma årstid bjuder svensken att åka kälke, gå på skridskor, hugga ved eller sova. Är det underligt då, att han är ung? Men den förre måste vara en stadgad, i livets hela alfabet väl bevandrad man.
Men efter det en gång blev vår lott i världen att åka kälke, så låt oss göra det. När en glad flicka sitter på och en gosse på skridskor drar, då går det i ett huj. Det tycker jag om, och låt vara att jag skryter litet med norden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar